Nollalternativ

Nollalternativet utgör ett referensalternativ för att kunna jämföra och bedöma planens konsekvenser med ett scenario med kommunens sannolika utveckling om planförslaget inte genomförs. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget, även om nollalternativet och nuläget ofta har stora likheter. I det här fallet antas nollalternativet innebära att området kan utvecklas och planläggas utifrån gällande översiktsplan. Den gällande översiktsplanen antogs 2011. Inga tematiska tillägg eller FÖP:ar har tagits fram sedan antagande. Nollalternativet innefattar även redan fattade beslut så som gällande detaljplaner som ej är utbyggda.

Följande beskrivningen innefattar nollalternativ från miljökonsekvensbeskrivningen samt en tilläggande beskrivning för de sociala och ekonomiska perspektiven. Den nu gällande översiktsplanen för Hallstahammars kommun redovisar bland annat följande:

• Förslag till nya bostadsområden, främst i anslutning till Hallstahammars, Kolbäcks och Strömsholms tätorter.

• Utbyggnadsförslagen är av mindre omfattning (upp till ett 50-tal småhus i varje område) och föreslås i flera fall ske genom förtätning av befintlig bebyggelse.

• Möjligheter till utveckling av befintliga industriområden.

• Utveckling för turism och friluftsliv i Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholmsområdet bland annat genom tydliggörande av natur- och kulturvärden, utveckling av bryggor och bad samt nya stigar, ridvägar etc.

• LIS-utveckling (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i form av tolv områden. Fyra är avsedda för bostadsutveckling, två för friluftslivsutveckling och resterande sex för en kombination av bostadsutveckling och friluftslivsutveckling.

• Nya sträckningar för väg 252 och E18 på delar av sträckorna genom kommunen.

• Nya cykelvägar mellan kommunens tätorter.

Gällande detaljplaner som ej är utbyggda:

• Ombyggnation av Hallstahammars resecentrum för att samla buss och tågtrafik möjliggörs i gällande detaljplaner.

• Gällande detaljplaner möjliggör för komplettering av flerbostadshus främst i Hallstahammars tätort, men i begränsad utsträckning även i Kolbäck och Strömsholm.

Nollalternativet redovisar mål som syftar till att nå allsidig sammansatt social struktur som främjar kontakt mellan generationer och kulturer. Det saknas dock tydliga planeringsinriktningar och ställningstaganden för hur sammanhållningen ska främjas vilket innebär att nollalternativet riskerar att inte bidra till en en socialt välmående kommun. Avsaknaden av tydliga planeringsinriktningar är genomgående för Översiktsplan 2011 och riskerar medföra att satsningar på infrastruktur och samhällsservice som skapar nya lägen för bostäder kan tänkas utebli eller bli fellokaliserade. Nollalternativet innebär således en risk för exploatering som inte är planerad utifrån ett helhetsperspektiv. Översiktsplan 2011 saknar en tydlig prioritering av hållbara trafikslag och planering av bebyggelse till kollektivtrafikstråk och det finns ingen tydlig planeringsinriktning för hur de olika trafikslagen ska prioriteras i förhållande till varandra. Stor vikt läggs vid tillgången till parkeringar och tillgänglighet med bil i centrum, vilket innebär att nollalternativet medför en risk för ett ökad privatbilism även för korta sträckor.

Nollalternativet innebär en osäkerhet kring i vilken takt kommunen förväntas växa och det finns inte heller en tydlig styrning mot en effektiv och långsiktig markanvändning då det saknas ställningstaganden och resonemang om befolkningsmängd. Det finns inte heller en samlad uppskattad bedömning av hur många bostäder som utpekade områden kan inrymma eller hur många boende översiktsplanen möjliggör totalt. Ett genomförandeperspektiv saknas och det finns inga tydliga prioriteringar för när och hur insatser bör genomföras eller vilka områden som bör prioriteras för andra.

Sociala konsekvenser

Nedan presenteras de sociala aspekterna Hälsa och livsmiljö, Trygghet och trivsel, Hållbart vardagsliv och levande samhälle, Inkludering och social sammanhållning.

Hälsa och livsmiljö

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• en bättre folkhälsa

• att människor kan röra sig fritt

• att det finns goda förutsättningar för sociala möten

• att det finns goda förutsättningar att vistas utomhus
  

Förslag till översiktsplan anger folkhälsa som en fokusfråga för hållbar utveckling. Gång- och cykel, grönska och rekreationsområden samt blandad bebyggelse skapar goda förutsättningar för sociala möten och kopplas därmed stark till god folkhälsa. Planförslaget redogör för tydliga prioriteringar gällande transportsystemet där gång- och cykel ska vara det prioriterade trafikslaget för resor inom kommunen. I plankartan redogörs ett huvudcykelnät som bidrar till att koppla ihop tätorternas stadsdelar och viktiga målpunkter. Planförslaget tillämpar ett perspektiv om att gående och cyklister ska behandlas som separata trafikslag vilket ytterligare bidrar till att fler människor kan röra sig tryggt och fritt.

I plankartan pekas viktiga grön- och rekreationsområden ut för markanvändning som skyddar områdena från ianspråktagande. Som tillägg till plankartan finns även ett underlag som visar gröna stråk där de gröna värdena särskilt ska beaktas och förstärkas. Detta ska bidra till sammanhängande gröna stråk mellan större grön- och rekreationsområden vilket bidrar positivt till utevistelse och folkhälsa.

Planförslagets målbild är att det ska finnas blandade bostäder och livsmiljöer där människor trivs. Detta bidrar till att människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomiska förutsättningar kan bo i samma stadsdelar vilket främjar den sociala hållbarheten. Planförslaget innefattar även principer om att placering av förskolor och lekplatser bör ske mellan stadsdelar och områden. Dessa principer bedöms bidra positivt till att skapa sociala mötesplatser. Planens inriktning för utveckling av Hallstahammars och Kolbäcks centrum bedöms bidra till levande centrum som utgör en viktig grund där människor från hela kommunen kan mötas.

Konsekvenserna för planförslaget bedöms främst vara positiva i jämförelse med nollalternativet.

Hållbart vardagsliv och levande samhällen

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• god tillgång till hållbara transporter

• att det finns bostäder till olika målgrupper

• god tillgång till natur- och rekreation

• god tillgång till service, handel och mötesplatser

Målbilden och utvecklingsinriktningen för planförslaget innefattar att transportsystemet är väl utvecklat för att resa med hållbara transporter. Planförslaget redogör för tydliga prioriteringar gällande transportsystemet där gång- och cykel ska vara det prioriterade trafikslaget för resor inom kommunen, vilket bedöms vara positivt för folkhälsa om möjligheter för gång och cykel förbättras och fler väljer dessa alternativ. Gällande kollektivtrafik fokuserar dock planen främst på hur tätorterna och kollektivtrafiknoderna kan kopplas samman mer än hur tätorternas stadsdelar kan länkas samman genom busstrafiken. Motiveringen till detta återfinns i planens prioriteringar för ett hållbart transportsystem som anger att 1. gång- och cykeltrafik prioriteras för resor inom tätorterna och 2. gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik prioriteras för resor mellan tätorterna. Även om det finns en tydlig avvägning i frågan riskerar det få negativa konsekvenser framförallt för Hallstahammars tätorts norra delar. Dessa områden saknar idag kollektivtrafikförsörjning och planförslaget vidtar inga åtgärder för att öka underlaget för kollektivtrafik och föreslår inte heller att området ska kollektivtrafikförsörjas. Samtidigt föreslås tydliga åtgärder för att öka möjligheterna för gång- och cykel till och från dessa områden.

Målbilden för planförslaget innefattar att det ska finnas blandade bostäder och livsmiljöer där människor trivs. Det finns principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse där det anges riktlinjer om blandad bebyggelse och hur nya tillägg i tätorten behöver bidra till blandning på tätorts och stadsdelnivå. För respektive utvecklings- och omvandlingsområde som pekas ut finns beskrivning om vilken utveckling som ska ske såsom lämpliga boendeformer samt blandning av bostadsbestånd. Genom att planförslaget har tydliga principer och riktlinjer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse bidrar förslaget till att skapa förutsättningar för bostäder för olika målgrupper i alla tätorter och stadsdelar.

Planförslaget pekar ut grönområden som ska bevaras och skyddas vilket innebär att viktiga grönområden för rekreation fortsatt finns tillgängliga. Planen innefattar även strategier för gröna stråk som kopplar samman grönområden i och runt tätorterna. Detta bidrar till att det på sikt kommer finnas sammanhängande gröna promenader i tätorten som leder till större gröna noder. Huvudcykelstråken är anpassade med de gröna noderna som målpunkter vilket ökar tillgängligheten till grönska och utevistelse i hela kommunen. Huvudcykelstråken bidrar till en tydlig koppling inom tätorterna till centrum där det finns handel och service. Genom principer för lokalisering av social infrastruktur bedöms planförslaget bidra positivt till att skapa god tillgång till mötesplatser och service och mer rörelse mellan mötesplatser bidrar till levande samhällen. Principer för lokalisering av social infrastruktur tillsammans med prioriteringar för transportinfrastruktur bedöms positivt för tillgänglighet till service, handel och mötesplatser.

Planen har en tydlig prioritering att utveckla transportsystemet inom tätorterna, främst mellan Hallstahammar och Kolbäck. Denna prioritering medför att de södra delarna av kommunen och landsbygden inte kommer kunna ta del av hållbara transporter i samma utsträckning utan fortsatt blir beroende av resor med personbil. Detsamma gäller för tillgång till service, handel och mötesplatser. Kombinationen av detta medför att det riskerar uppstå negativa konsekvenser för landsbygden och kommunens södra delar avseende hållbart vardagsliv. Konsekvenserna för planförslaget bedöms vara något mer positiva i jämförelse till nollalternativet. Det finns dock risk för att ingen förändring sker för de norra delarna av Hallstahammars tätort, landsbygden och kommunens södra delar.

Trygghet och trivsel

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• trygga och trevliga mötesplatser

• en trygg och säker trafikmiljö

• estetiskt tilltalande miljöer och byggnader

• tillväxt kan se i lagom takt för bibehållen identitet

Planförslaget anger en målbild om en kommun med trivsamma livsmiljöer och en känsla av stark samhörighet vilket kan härledas till den upplevda tryggheten. I planen lyfts även gestaltning och arkitektur som viktigt för att skapa trygga och trivsamma platser att bo och leva i. Det finns tydliga ställningstaganden och principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse på ett sätt som bidrar till trivsamma miljöer. Planförslaget gör en stark koppling mellan kulturmiljö och trygghet genom att det är den miljö som människor har skapat och fortsätter att skapa och det belyses i genomförandeperspektivet att ett styrdokument kopplat till kulturmiljö och arkitektur behöver tas fram. Det saknas tydliga beskrivningar för hur arbete med upplevd trygghet och otrygghet ska ske, vilket är en viktig aspekt att beakta vid all samhällsplanering.

Planförslagets prioriteringar och ställningstaganden för transportinfrastrukturen bedöms bidra till att skapa säkra och trygga sätt att transportera sig i kommunen, där gående och cyklister anges vara det prioriterade trafikslaget som ges en tydlig plats i trafikrummet. Detta bidrar till en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Samtidigt anger planförslaget att planering av gång- och cykeltrafik behöver ske utifrån ett perspektiv om att detta är två olika trafikslag. Detta skapar möjligheter för cyklister att transportera sig sig effektivt i kommunen vilket även är positivt för den tekniska utvecklingen av olika halvsnabba fordon som drivs på el så som elcyklar och elsparkcyklar. Det medför även en tryggare miljö för gående då de får ett eget avsatt utrymme där de inte behöver riskera att bli påkörda av cyklister. Planens perspektiv bidrar till en tryggare trafikmiljö för alla, och bedöms även positivt för funktionsvarierade som beroende på hur de tar sig fram också får ett tydligare utrymme i trafikmiljön.

Genom att planförslaget har tydliga ställningstaganden gällande befolkningsutveckling och en tydlig planeringsinriktning för bostäder och verksamheter på lång sikt bedöms planförslaget bidra positivt till att kommunen växer i lagom takt. Planförslagets genomförandeperspektiv och prioritering bedöms också bidra positivt till en tillväxt i lagom takt.

Konsekvenserna för planförslaget bedöms främst vara positiva i jämförelse med nollalternativet.

Inkludering och social sammanhållning

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• blandade bostäder på stadsdelsnivå och tätortsnivå

• sammanhållning mellan stadsdelar

• skapandet av fler nya eller färre befintliga barriärer

• barns livsmiljöer och sociala sammanhållning

Målbilden för planförslaget innefattar att det ska finnas bostäder och livsmiljöer där människor trivs och blandad bebyggelse beskrivs som en del av målbilden. Det finns principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse där det anges riktlinjer om blandad bebyggelse och hur nya tillägg i tätorten behöver bidra till blandning på tätorts och stadsdelnivå. För respektive utvecklings- och omvandlingsområde som pekas ut finns beskrivning om lämpliga boendeformer samt blandning av bostadsbestånd. Det finns ställningstaganden om att principer för komplettering i tätorterna ska tillämpas vid planläggning och prövning av lov. Sammantaget bedöms ställningstagandena, principerna och de områdesvisa beskrivningarna bidra till att skapa goda möjligheter för blandad bebyggelse i kommunen. Detta bidrar till att människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomiska förutsättningar kan bo i samma stadsdelar vilket främjar den sociala hållbarheten. Planförslaget innefattar även principer för att placering av förskolor och lekplatser bör ske mellan stadsdelar och områden istället för i mitten av homogena områden. Det pekas inte ut exakta lokaliseringar i plankarta men ställningstaganden anger att principerna ska tillämpas vid samhällsplanering. En av planförslagets utvecklingsinriktningar är att koppa samman kommunen mer fysiskt och socialt. Utvecklingen av gång- och cykelnätet bidrar delvis till detta men planen saknar åtgärder som ökar sammanhållningen mellan landsbygden och tätorterna. Det finns inte heller tydliga principer som bidrar till att sprida ut funktioner mellan tätorterna och på så sätt öka rörligheten och sammanhållningen mellan dem.

Planförslaget redogör för gröna stråk som ska bevaras och förstärkas främst ur ett ekologiskt perspektiv men även ur ett socialt vilket kan bidra till ökad sammanhållning och minska sociala barriärer mellan stadsdelar. Planförslagets huvudcykelnät bidrar till att koppla ihop tätorternas stadsdelar och viktiga målpunkter. Gällande kollektivtrafik fokuserar dock planen mer på hur tätorterna och kollektivtrafiknoderna kan kopplas samman än hur tätorternas stadsdelar kan länkas samman genom busstrafiken. Motiveringen till detta återfinns i planens prioriteringar för ett hållbart transportsystem som anger att 1. gång- och cykeltrafik prioriteras för resor inom tätorterna och 2. gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik prioriteras för resor mellan tätorterna. Även om det finns en tydlig avvägning i frågan riskerar det få negativa konsekvenser framförallt för Hallstahammars tätorts norra delar. Dessa områden ligger idag redan avskurna från övriga tätorten genom Häradsvägen och utgörs av ett homogent villaområde. Då det inte heller föreslås några konkreta platser för att tillföra bostäder som kan bidra med blandning i området riskerar området att fortsatt ha en sämre sammanhållning med övriga stadsdelar i tätorten. Planens strategier med gröna stråk och huvudcykelnätet kan bidra till att motverka de negativa effekterna för området. Planförslagets utpekade omvandlingsområden, vilka innebär att befintliga områden för industrier och verksamheter på sikt ska omvandlas till stadsdelar med bostäder, har stor potential att skapa en ökad sammanhållning och bryta barriärer. Området utgör idag en barriär mellan övriga tätorten och området Nibble som är en nod för social service såsom skola, förskola och äldreboende och även utgör entrén till Valstaskogens naturreservat. Planens förslag om att omvandla området med bostäder där det även inkorporeras perspektiv om sammanhållna gröna stråk mellan centrum och Valstalund genom området bedöms bidra positivt till inkludering och social sammanhållning.

Planens strategier och riktlinjer för blandade bostäder, lokalisering av social infrastruktur, gröna stråk och huvudcykelnätet bedöms även bidra positivt till barns livsmiljöer då det skapas möjligheter för mer intressanta miljöer med god tillgång på rekreation samtidigt som det ges bättre förutsättningar för barn att röra sig fritt. Planens avsaknad av åtgärder för att koppla samman landsbygden med tätorterna med hållbara transporter får negativa effekter för barn möjlighet att röra sig fritt. Konsekvenserna för planförslaget bedöms vara något mer positiva än nollalternativet. Det finns dock risker att det inte sker någon förändring för de norra delarna av Hallstahammars tätort, lösningar för detta bör studeras vidare.

Planens strategier och riktlinjer för blandade bostäder, lokalisering av social infrastruktur, gröna stråk och huvudcykelnätet bedöms även bidra positivt till barns livsmiljöer då det skapas möjligheter för mer intressanta miljöer med god tillgång på rekreation samtidigt som det ges bättre förutsättningar för barn att röra sig fritt. Planens avsaknad av åtgärder för att koppla samman landsbygden med tätorterna med hållbara transporter får negativa effekter för barn möjlighet att röra sig fritt. Konsekvenserna för planförslaget bedöms vara något mer positiva än nollalternativet. Det finns dock risker att det inte sker någon förändring för de norra delarna av Hallstahammars tätort, lösningar för detta bör studeras vidare.

Ekonomiska konsekvenser

Planförslagets ekonomiska konsekvenser redovisas i två perspektiv: planens konsekvenser för den kommunala ekonomi, samt dess konsekvenser för näringslivet.

Kommunal ekonomi

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• att resurser används effektivt och långsiktigt

• att kommunen växer i en lagom takt

• att medvetna investeringar sker med ett långsiktigt perspektiv

• att stora investeringar behövs innan exploatering är möjligt

Planförslaget har tydliga riktlinjer för ett hållbart och långsiktigt byggande. Det finns principer för ombyggnation och återanvändning av byggmaterial. Det finns tydliga ställningstaganden om att byggnation ska ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Detta främjar att bebyggelse lokaliseras till mer långsiktigt hållbara platser som minskar riskerna för att bebyggelse och fastigheter skadas av klimatförändringar. Planförslaget lyfter principer för samnyttjande av lokaler vilket skapar förutsättningar för ett mer effektivt nyttjande av resurser.

Planförslagets tydliga ställningstaganden gällande befolkningsutveckling och en tydlig planeringsinriktning för bostäder och verksamheter på lång sikt bedöms bidra positivt till att kommunen växer i lagom takt. Planförslagets genomförandeperspektiv och prioritering bedöms också bidra positivt till en tillväxt i lagom takt. Föreslagna utvecklingsområden såsom Hallstahammars och Kolbäcks centrum kräver investering i teknisk infrastruktur för att det ska vara möjligt med exploatering. Då det redan finns ett eftersatt underhåll av den tekniska infrastrukturen hade dessa problem och kostnader troligen ändå uppstått. Planförslaget belyser detta och initierar även i genomförandebeskrivningen bättre rutiner för medvetna val rörande den tekniska infrastrukturen. Angivna utvecklingsområden och omvandlingsområde för bostäder har höga ambitioner avseende gestaltning och arkitektur samtidigt som det tydligt framgår att det i första hand är komplettering av befintliga miljöer som ska ske. Det innebär att anpassningar behöver ske i utformningen i förslagen vilket kan bidra till att det krävas stora investeringar i planerings- och exploateringsskedet. Detta kan medföra att det i den första perioden av genomförandet av planen krävs stora utgifter för att kunna växa. Detta kan medföra en ekonomisk obalans. Samtidigt medför att samla bebyggelsen och komplettera befintliga tätorter till ett mer effektivt nyttjande av infrastrukturen. Det innebär att även om det behövs investeringar för att förstärka den befintliga infrastrukturen behövs inga stora nya investeringar göras för helt nya områden där långa sträckor med överföringsledningar behövs. Planförslagets bebyggelseutveckling skapar på det sättet utrymme att hantera underhållsskulden för den tekniska infrastrukturen.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget vara något mer positiva än nollalternativet. Detta är framförallt är kopplat till översiktsplan 2011 avsaknad av de ekonomiska perspektiven. Genomförande av planförslaget kan fortfarande innebära att det behövs stora investeringar som kan påverka den kommunala ekonomin negativt.

Förutsättningar för näringslivet

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• att företag kan drivas och växa

• att människor vill starta företag och skapa arbetstillfällen

• att det går att bedriva jord- och skogsbruk och besöksnäring

• att utvecklingen av infrastrukturen gynnar näringslivet

Planförslaget möjliggör för omvandling av befintliga verksamhetsområden vilket kan få negativa konsekvenser för möjligheterna för befintliga företag att fortsatt kunna driva sin verksamhet. Planens kapitel om genomförande anger dock att omvandlingen inte är aktuellt i de första stegen av prioriteringsordningen. Planen anger även att det krävs förstudier och strategier för att minimera de negativa konsekvenserna innan en omvandling kan vara aktuell. Samtidigt möjliggör även planförslaget för ny mark för industri och verksamheter i attraktiva och konkurrenskraftiga lägen vilket bedöms bidra positivt för att företag inom de branscherna kan etableras, drivas och växa. Att skapa ny mark kan dock försvåra för småföretagare att etablera sig eftersom det ofta medför dyrare priser för lokaler och markpriser.

Planförslaget innebär att utveckling av kommunens två centrum ska ske genom framtagande av fördjupning av översiktsplan för att tillföra bostäder och skapa inbjudande offentliga rum. Ställningstaganden om att handel ska koncentreras i centrum tillsammans med tillförsel av bostäder bidrar till ett mer levande centrum. Detta kan gynna små och medelstora företag att etablera och fortsätta driva sin verksamhet. Det saknas tydliga ställningstaganden om lokaler för företag i centrum. Planen innebär att fler bostäder skapas i kommunen samtidigt som de unika och värdefulla natur- och kulturmiljöerna bevaras. Detta bedöms bidra till att kommunens attraktivitet kan utvecklas vilket kan locka fler människor vilket i sin tur ökar möjligheterna för ett större kundunderlag i hela kommunen. Utvecklingen av kollektivtrafiken bidrar också till att det även i framtiden kommer finnas goda kommunikationer till Mälardalsregionen. Detta medför att det finns en större region för företag att rekrytera från vilket ökar chanserna för att hitta rätt kompetens.

Besöksnäringen är starkt kopplar till kommunens natur- och kulturmiljövärden. Därav bedöms planförslagets bevarande av dessa miljöer medföra positiva effekter. Det finns en avsaknad av principer och ställningstaganden som främjar besöksnäringen, exempelvis saknas resonemang och ställningstaganden om övernattningsmöjligheter. Planförslagets ställningstaganden och strategier för transportinfrastruktur skapar möjlighet för hållbara resor till kommunen. Detta medför att det blir enklare att besöka kommunen vilket främjar besöksnäringen. Huvudcykelstråket i plankartan är även anpassat till flera målpunkter som är kopplade till besöksnäringen. Detta bedöms bidra positivt till att människor kan resa enkelt och hållbart inom kommunen till olika besöksmål.

Planförslaget och nollalternativet bedöms medföra ungefär samma markanspråk på jordbruksmarken. Planförslaget gör samtidigt tydliga ställningstaganden i plankartan för mark som ska användas för jord- och skogsbruk och det finns tydliga principer för hur jordbruksmark får och ej får tas i anspråk på landsbygden. Planförslaget bedöms ge bättre förutsättningar för att minska risken för ytterligare ianspråktagande och fragmentering av jordbruksmark. Jord- och skogsbruk lyfts som viktiga för kommunens identitet och för en levande landsbygd. Planförslaget tydliggör även att det inom areell näring i plankartan ingår utveckling ur ett besöksnäringsperspektiv för verksamheten.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget vara något mer positiva än nollalternativet. Detta är främst kopplat till jord- och skogsbruk och handel vilket innebär att det finns risk att det inte sker några skillnader mot nollalternativet gällande besöksnäring. För industri- och verksamheter finns möjlighet för positiva konsekvenser samtidigt som det finns risk för negativa konsekvenser kopplat till omvandlingsområdena.

Miljökonsekvenser

Genomförandet av översiktsplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Därav ska en strategisk miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar och utreder de miljömässiga konsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Hallstahammars kommun genomförde ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Västmanland 2023-10-15. Genom avgränsningssamrådet framkom en avgränsning gällande geografi, tid och miljöaspekter för miljökonsekvensbeskrivningen. En samrådsversion av miljökonsekvensbeskrivningen finns utställd som en bilaga till översiktsplanen under samrådet. Nedan följer en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen.

Jordbruksmark

Sammantaget bedöms det som positivt att planförslaget har tydliga ställningstaganden kring förtätning och att jordbruksmark inte ska tas i anspråk mer än nödvändigt. Utpekade områden för byggnation utgörs dock av jordbruksmark, vilket i sammanhanget är svårt att undvika då det till största del är jordbruksmark som omger tätorterna.

Ur hushållningssynpunkt bedöms ianspråktagandet av jordbruksmarken som negativ eftersom jordbruksmark är omöjlig eller svår att återskapa på någon annan plats. Planförslaget och nollalternativet bedöms medföra ungefär samma markanspråk.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och att detta behov inte kan tillgodoses genom att ta annan mark i anspråk. Planförslaget motiverar varför ianspråktagandena av jordbruksmarken utgör väsentligt samhällsintresse.

Konsekvenserna vid ett genomförande av planförslaget bedöms sammantaget, vid jämförelse mot nollalternativet, inte ge någon större skillnad i det totala markanspråket av jordbruksmark som går förlorad, dock ger det bättre förutsättningar för att minska risken för ytterligare ianspråktagande och fragmentering av jordbruksmark.

Vattenkvalitet

Planförslaget redovisar den problematik kommunen kan stå inför när det gäller vatten och redovisar att hänsyn behöver tas på olika sätt i vattenrelaterade frågor i samhällsplaneringen. Dock saknar planförslaget tydliga och konkreta åtgärdsförslag för flera aspekter. Med framtagande av styrdokument och planer ger det dock goda förutsättningar för ett mer strategiskt arbete med vattenfrågor. Genomförs inte dessa förväntas dock  negativa konsekvenser.

Sammantaget bedöms därmed planförslaget ge upphov till något förväntade positiva konsekvenser för vatten i kommunen i jämförelse med nollalternativet. Konsekvenserna kan bedömas mer positiva om rekommendationer och åtgärdsförslag arbetas in i planförslaget.

Klimatförändringar och klimatrisker

Överlag ger planförslaget en god bild över var problematiken finns när det kommer till kommunens klimatanpassning och hänsyn tas bland annat genom redovisad vägledning för klimatanpassning. Det är också positivt att genomförandebeskrivningen lyfter klimatförändringar och anpassning som en prioriterad fråga. Dock presenteras inte några åtgärder i förhållande till de stora klimatförändringarna som kan förväntas på lång sikt och genomförs inte prioriterade åtgärder förväntas istället något negativa konsekvenser.

Sammantaget bedöms dock planförslaget ge något förväntade positiva konsekvenser. Konsekvenserna kan bedömas mer positiva om rekommendationer och åtgärdsförslag arbetas in i planförslaget.

Hälsa och säkerhetsfrågor

I planförslaget framgår att hänsyn bör tas vid riskfrågor inom transport av farligt gods, buller och förorenade områden samt poängterar att utredningar i respektive område behöver genomföras innan exploatering. Det finns tydliga riktlinjer i planförslaget för att värna om människors säkerhet och hälsa.

Sammantaget bedöms konsekvenserna av planförslaget i stort vara likt nollalternativet, ingen skillnad. Konsekvenserna kan bedömas mer positiva om rekommendationer och åtgärdsförslag arbetas in i planförslaget.

Kulturmiljö och landskapsbild

Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjlighet till något mer positiva konsekvenser avseende kulturmiljön vid jämförelse mot nollalternativet, främst på grund av att antikvarisk medverkan föreslås vid all planläggning. Konsekvenserna kan bedömas mer positiva om rekommendationer och åtgärdsförslag arbetas in i planförslaget.

Dock lyfter inte planförslaget klimatrelaterade risker för kulturmiljövärden, vilket på sikt riskerar att bli ett stort problem. Även risken för att ett nytt kulturmiljöprogram drar ut på tiden, likt för nollalternativet, riskerar att få negativa konsekvenser.

Naturmiljö

Planförslaget medföra både negativa som positiva konsekvenser avseende naturmiljövärden. Positivt utifrån att kommunen ser bevarande och utveckling av tätortsnära grönområden och gröna och blå samband som viktiga frågor. Att arbetet med grönstrukturplanen sker parallellt med översiktsplanen ger förutsättningarna för ett strukturerat arbetssätt med naturfrågor. Konsekvenserna kan bedömas mer positiva om även rekommendationer och åtgärdsförslag arbetas in i planförslaget.

Sammantaget bedöms dock ett genomförande av planförslaget som något förväntade positiva.