Genomförande
Genomförande - Genomförande  I detta kapitel beskrivs insatser och riktningsförändringar som behövs för att genomföra översiktsplanen. Detta omfattar en beskrivning av hur en kontinuerlig strategisk planering ska ske i Hallstahammars kommun samt en beskrivning av insatser på lång och kort sikt.

Illustration som visar att översiktsplanering är en ständigt pågående process, detta illustreras genom en oändlighetssymbol.

Kontinuerlig planering

En kontinuerlig översiktsplanering där översiktsplanen hålls aktuell är viktig för kommunens långsiktiga utveckling. Genom en kontinuerlig process kan förändrade förutsättningar fångas i den strategiska planeringen löpande. En aktuell översiktsplan kan också göra efterföljande processer mer effektiva. Plan- och bygglagen ställer krav på en aktuell översiktsplan som följs upp varje mandatperiod i en planeringsstrategi.

När översiktsplanen är antagen behöver arbetet med översiktsplanering fortsätta. Kommunen ska utifrån planens intentioner välja åtgärder och budgetera för dessa. Översiktsplanen behöver därav ingå som en del i kommunens ordinarie mål- och budgetprocess, både på årsbasis och inom mandatperioden.

Översiktsplanens intentioner berör flera förvaltningar och de kommunala bolagen och det kan krävas avvägningar mellan olika intressen i mål och uppföljningsarbetet. Därför behöver processer utvecklas som bidrar till samordning. Ett sätt att öka samverkan mellan kommunens olika sakområden är att starta en samordnad tjänstepersongrupp som får i uppgift att ta ansvar för den kontinuerliga översiktsplaneringen och ge förslag till åtgärder samt följa upp genomförandet av översiktsplanen. Förslagsvis kan en arbetsgrupp skapas under befintliga styr- eller ledningsgrupper. Politiken beslutar om mål och vilka åtgärder som ska genomföras.

Genomförandet av översiktsplanen berör många olika områden. Översiktsplanen kan hållas aktuell genom en ständig bevakning av kommunens viktiga planeringsfrågor. Kopplingen mellan översiktsplanen, styrdokument och processer bör stärkas. Genom komplettering av planen med fördjupade översiktsplaner och andra styrdokument inom mark- och vattenanvändning kan planens intentioner konkretiseras ytterligare.

Illustration som visar hur planeringsstrategi och länsstyrelsens underlag fördelas över en mandatperiod.

Planeringsstrategi

Kommunfullmäktige ska senast andra året efter ett val ta beslut om planeringsstrategin. Om detta inte sker är planen inte längre aktuell. Inför arbetet med en planeringsstrategi ska Länsstyrelsen tillhandahålla relevanta underlag om statliga och mellankommunala intressen. Dessa ska redovisas för kommunen inom två år före ett val.

Planeringsstrategi syftar till att främja en kontinuerlig planering och en tydligare koppling mellan planen och de övergripande politiska målen. Planeringsstrategin innebär inte att planen i sig ändras och det finns inga krav på att fullmäktige ska lägga fast mål eller en viss planeringsinriktning eller ange hur översiktsplanearbetet ska bedrivas. De ställningstaganden som planeringsstrategin behandlar bör avse åtgärder som ska initieras under de närmaste åren. I planeringsstrategin ska kommunen ta ställning till planens aktualitet och det fortsatta arbetet med översiktsplanering.

Planeringsstrategin ska beskriva nya och förändrade planeringsförutsättningar och redovisa hur dessa påverkar ställningstaganden i översiktsplanen. Kommunen ska ta ställning till om planen behöver revideras eller fördjupas och om det behövs sektorsprogram som kompletterar planen. Flera av de insatser som beskrivs senare i detta kapitel kan vara åtgärder som man beslutar om i planeringsstrategin. Uppföljning och utvärdering av planens effekter kan göras oftare, tex inom ramen för mål och budget.

I planeringsstrategin finns stommen för kommunens årliga mål och budgetarbete. Kommunstyrelsen bör årligen stämma av hur genomförandet av översiktsplanen fortlöper genom att följa upp och prioritera insatser utifrån översiktsplanens riktlinjer och intentioner. I det löpande mål- och budgetarbetet kan planens inriktningar och ställningstagande brytas ner till mål och åtgärder och följas upp i kommunens system för mål och uppföljning. I uppföljningen av planen ska även planens miljöpåverkan följas upp.

Illustration som visar steg 1 - 4.

Prioriteringsordning

Prioriteringsordningen visar hur den önskade fysiska strukturen kan nås genom utveckling i prioriterade steg. De uppskissade stegen utgår från bedömningar om när det är lämpligt att bygga på särskilda platser utifrån bland annat förutsättningar i omvärlden, kommunalekonomiska aspekter, vilka investeringar som behövs i vatten- och avlopp, energi- och transportsystemen samt vilka strukturer som redan finns. Stegen visar var utbyggnad och planering ska ske och vad vi behöver ha i åtanke för att inte låsa bort möjligheter att nå den långsiktiga strukturbilden. Prioriteringsordningen är indelad i fyra steg innehållande insatser och aktiviteter. Det kan finnas beroendesamband mellan insatser och åtgärder i de olika stegen, vilken beskrivs under respektive steg. Det kan innebära att insatser och åtgärder under exempelvis steg ett behöver vara påbörjade eller genomförande innan arbete enligt steg två påbörjas.

Det går att nå önskvärd strukturen på flera olika sätt och prioritering för utveckling beskriver ett huvudspår. Angiven prioritering utgör huvudspåret som rymmer kommunens utveckling till 2050. Olika faktorer såsom lägre eller kraftigare utvecklingstakt av befolkning, nya regelverk eller händelse inom kommunen och i omvärlden kan påverka prioriteringsordningen så att stegen kan förskjutas eller behöva tas i en annan ordning. I processen för den kontinuerliga planeringen och framtagande av planeringsstrategi är det därav viktigt att följa upp översiktsplanens prioriteringsordning.

Grundläggande för prioriteringsordningen är att det först och främst behöver skapas förutsättningar för kommunens tätorter att utvecklas inom deras befintliga områden. Genomförande av översiktsplanen fokuseras därav på att fylla på och utveckla befintliga strukturer för att begränsa tätortens utbredning. Detta bidrar bland annat till ökad hushållning med resurser och främjar mobilitet vilket är särskilt utpekade fokusfrågor för översiktsplanens hållbarhetsperspektiv.

Karta som visar de geografiska lägena för steg 1.

Steg 1

Steg 1 styrs till stor del av pågående projekt. Pågående och lagakraftvunna detaljplaner täcker i stort bostadsbehovet de närmaste 5 - 10 åren beroende på årlig befolkningstillväxt, med cirka 700 bostäder. Det finns ett behov av modernisering av förskolor i Hallstahammars tätort för ändamålsenliga lokaler. Inriktningsbeslut för lämplig lokalisering samt eventuell detaljplaneläggning behöver ske under steg 1 av genomförandet.

Fokus ligger på fortsatt planering av Hallstahammars centrum för att vidareutveckla tätorten och skapa en stark nod för hela kommunen. En fördjupning av översiktsplanen (FÖP) är en viktig del. Planen behöver innefatta centrumutveckling och samordning med resecentrum och kollektivtrafiken. Kopplat till centrum behöver även förutsättningar för bostäder, mötesplatser och teknisk infrastruktur förbättras vilket främjar livsmiljön och näringslivet. Utveckling av centrum är beroende av investeringar i el- och VA-nät vilket kan ta tid att genomföra varför undersökning och planering av dessa behöver initieras i samband med framtagande av FÖP. Elnätet ät ett helhetssystem där en utbyggnation kan få kedjeeffekter. Det behövs underlag och rutiner för att planering och prioritering av exploateringen kan ske utifrån medvetna val för investeringar.

Detaljplaneläggning av industri och verksamheter runt E18 prioriteras eftersom det behövs mark för nya etableringar. I första steget är det prioriterat med planläggning av östra Eriksberg (f), vid behov kan även södra Nibble vara aktuellt. Planläggning av östra Eriksberg behöver samordnas med utredning om möjligheterna att kollektivtrafikförsörja området. Ny mark för verksamheter och industri kan skapa förutsättningar för utveckling av omvandlingsområdena. Omlokalisering och omvandling av befintliga områden kan vara långa processer och det finns behov av att undersöka möjligheterna för detta mer i detalj under steg ett.

Ny mark för verksamheter och industri kan skapa förutsättningar för utveckling av omvandlingsområdena vilket är ett viktigt steg i att begränsa tätorternas utbredning. Omlokalisering och omvandling av befintliga områden kan vara långa processer och det finns behov av att undersöka möjligheterna för detta mer i detalj under steg ett.

Under den första perioden ligger fokus på att förstärka det trafikstrategiska arbetet. Det krävs utveckling av processer och ansvarsfördelning för planering och utveckling av hållbara transporter. Samtidigt behövs också tydliga styrdokument med samlade riktlinjer för olika färdsätt.

Karta som visar de geografiska lägena för steg 2.

Steg 2

För steg 2 är fokus att arbeta med fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Kolbäcks centrum (f). Det behöver utredas vidare hur ortens centrum kan vidareutvecklas genom ytterligare bostäder och mötesplatser. Förutsättningar för teknisk infrastruktur, hållbara transporter, en trivsam tätortsmiljö, strategi för genomförande samt säkerställande av påverkan på grundvattenförekomsten ska behandlas i arbete med FÖP.

Detaljplaneläggning av Kyrkbyn (g) i Kolbäck behöver genomföras för att säkerställa behovet av bostäder och förskoleplatser i tätorten.

I steg 2 av prioriteringen inkluderas även den fysiska utveckling av Hallstahammars centrum (b) och resecentrum (a). Detta involverar likväl planläggning som genomförande.

Framtagande av detaljplan för industri- och verksamheter i södra Nibble (e) sker under steg 2. Beroende av detaljplaneläggning för östra Eriksberg kan planläggning av södra Nibble även ske under steg 1.

I steg 2 finns behov av en strategi- och handlingsplan för hur en omlokalisering av verksamheter inne i Hallstahammars tätort är tänkt att ske. Det behöver även tas fram ett planprogram för hur områdena (c och d) kan omvandlas och utformas till stadsdelar med bostäder. Det finns samordningsfördelar med att ta fram dessa parallellt som nya verksamhets- och industriområden utvecklas.

Framtagande av handlingsplaner och fysisk utveckling av transportinfrastrukturen sker under steg 2. Det är även aktuellt att inleda arbete med en förstudie för att kartlägga förutsättningarna för gångstråk längs med Kolbäcksån.

Karta som visar de geografiska lägena för steg 3.

Steg 3

I det tredje steget av genomförande av översiktsplanen är fokus att fortsätta verkställande av hur tätorterna kan utvecklas inom befintliga strukturer.

Den fysiska utveckling av Kolbäcks centrum (d) sker under steg 3 av genomförandet.

I steg 3 ska fortsatt arbete med utveckling av omvandlingsområdena (a och b) ske genom planläggning.

Vidare ska även planläggning av kvarvarande utvecklingsområden (c, d och f) i översiktsplanen ske under steg 3.

Karta som visar de geografiska lägena för steg 4.

Steg 4

Det fjärde steget av genomförandet innefattar de områden som utgör en planeringsreserv om kommunen växer snabbare än förväntat eller efter 2050. Inom ramen för översiktsplanen har framtida möjliga utredningsområden pekats ut. Under steg 4 kan arbete påbörjas med att vidare undersöka förutsättningar och lämplighet för utveckling av bostäder för områdena. De framtida utredningsområdena ska undersökas och nedan angiven ordning:

  1. Östra Valstalund, Hallstahammar

  2. Vänsta, Kolbäck

  3. Åsby - Agnesdal, Hallstahammar

  4. Kolbäcks Vallby, Kolbäck

  5. Norra Västeråsvägen, Hallstahammar

Insatser

Under genomförandet av översiktsplanen finns behov arbete med fördjupning av översiktsplanen, framtagande av styrdokument inom vissa ämnesområden och förändrade arbetssätt. Nedan följer en lisa på insatser som behöver göras under planperioden för att fördjupa och förtydliga intentionerna i planen.

Utveckla den strategiska trafikplaneringen och ta fram styrdokument och handlingsplaner för att främja hållbara transporter. Den strategiska trafikplaneringen behöver utvecklas genom tydlig ansvarsfördelning och organisation i frågan. Det behövs även tydliga styrdokument och handlingsplaner för hur kommunen kan utvecklas för att främja hållbara transporter och verka för översiktsplanens framtidsbild.

Ta fram styrdokument för kulturmiljö och arkitektur. Det behövs styrdokument för hur kommunen ska arbeta med kulturmiljö och arkitektur i såväl befintliga som nya miljöer.

Utveckla processer och arbetssätt för kontinuerlig strategisk planering. Det behövs processer och tydlig ansvarsfördelning för att bedriva långsiktig planering som även är sammankopplad med befintlig mål och budgetprocess i kommunen.

Utveckla strategiskt arbete och ta fram fördjupat underlag kring klimatförändringar. Det strategiska arbetet med klimatanpassning behöver fortsätta för att säkerställa att det finns uppdaterade och aktuella strategier, handlingsplaner och åtgärdsplaner som säkerställer en robusthet mot klimatförändringar. I samband med detta behövs fördjupade kunskapsunderlag om skyfall och översvämningar samt en analys av områden som är särskilt utsatta av klimatförändringar.

Ta fram fördjupning av översiktsplan (FÖP) för Hallstahammars centrum. FÖP för centrumutveckling och samordning med resecentrum.

Ta fram fördjupning av översiktsplan (FÖP) för Kolbäcks centrum. FÖP för centrumutveckling och samordning med resecentrum.

Ta fram en vattentjänstplan. Arbete pågår.

Ta fram en vattenförsörjningsplan. Arbete pågår.

Ta fram styrdokument för dagvatten. Det behövs styrdokument för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering och utreda ansvarsfördelning.

Utveckla processer och arbetssätt för hållbart byggande och cirkulär ekonomi. Kommunen behöver utveckla arbetssätt och ta fram styrdokument för att implementera hållbart byggande i kommunal förvaltning och nybyggnation.

Utveckla arbetssätt och ta fram underlag för att stärka och bevara ekosystemtjänster. Det finns behov av att införa mer systematiska arbetssätt kopplat till ekosystemtjänster. Ett steg i detta är kartläggning av ekosystemtjänster i kommunen.

Utveckla naturvårdsarbetet. Det finns behov av att stärka och utveckla arbetet med naturvård, bland annat underlag och prioritering av ekologiskt särskilt känsliga områden och stora opåverkade områden.

Utveckla processer och arbetssätt för långsiktig planering av lokaler. Det behövs rutiner och tydliga inriktningar för hur det långsiktiga behovet av lokaler för exempelvis förskolor kan tillgodoses. Rutinerna ska vara tydligt sammankopplade med befintliga processer för lokalförsörjning i kommunen. Det behöver även undersökas hur förvaltningsövergripande samverkan kan ske för att samhällsplaneringen kan möta verksamheternas behov på lång och kort sikt.