Vad är en översiktsplan ?
Översiktsplanen är en samlad kommunal utvecklingsstrategi som anger inriktningen för den långsiktigt hållbara utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras i stora drag till 2050. Planen är en överenskommelse mellan stat och kommun om hur värden av nationell och regional betydelse ska tillgodoses. Planen i sig är inte bindande, men är vägledande för efterföljande beslut som tillståndsprövning av olika slag och för juridiskt bindande detaljplaner. Planen ska vara tydlig och kunna förstås av alla. Planen ska också miljöbedömas enligt miljöbalkens regler för strategisk miljöbedömning.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Den gällande översiktsplanen behöver fortlöpande ses över så att den hålls aktuell. Arbetet med en ny plan inleds när kommunen i en planeringsstrategi kommit fram till att den gamla planen behöver uppdateras. Planen tas fram under flera steg med omväxlande utredningsarbete och dialogperioder. Miljöbedömning ska ske integrerat i planprocessen, och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas kopplat till utredningsförslagen.
Hur tas en ny översiktsplan fram?
Översiktlig planering är en kontinuerlig process som kan delas in i två skeden a) att upprätta och ändra planen och b) att genomföra och följa upp planen.
Kommunfullmäktige i Hallstahammars kommun beslutade 2022-04-25 att översiktsplanen från 2011 är aktuell. I samband med att översiktsplanen förklarades aktuell konstaterades även att flera förändringar behöver göras för att kommunen ska kunna bedriva en långsiktigt hållbar översiktsplanering. Beslut tog då även att arbete med att upprätta en ny kommunövergripande översiktsplanen skulle påbörjas under 2022.
Det är en lång process att ta fram en översiktsplan och förankringen sker i flera steg. Framtagandet av en översiktsplan regleras i 3 kap. Plan- och bygglagen. Detta dokument utgör samrådshandlingen. Samrådshandlingen är utställd på samråd för allmänheten, myndigheter och andra intressenter att ta del av och lämna synpunkter på mellan 6 juni och 27 september 2024. Detta är det första av två tillfällen att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Efter samrådet kommer förslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Alla synpunkter som inkommer under samrådet och hur de tillgodoses ska redovisas i en samrådsredogörelse som görs tillgänglig i samband med granskningsskedet. Information om hur du lämnar synpunkter och mer information om hur processen för att ta fram en översiktsplan finner du på kommunens hemsida.
Tidig dialog
Inför arbetet med översiktsplanen har ett tidigt dialogarbete med representanter från olika delar av kommunen genomförts under perioden 2022-2023. Syftet med att ha en tidig dialog är att fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen. Tidig dialog är även en viktig del i att lyfta engagemang och skapa delaktighet i utvecklingen av kommunen.
En digital medborgardialog med hölls mellan den 1 juli till 2 september 2022. Totalt svarade 231 stycken på enkäten och 2269 åsikter samlades in. Under hösten 2022 hölls även dialoger med barn för att säkerställa barn- och ungdomsperspektivet i planeringen. Under hösten 2023 genomfördes dessutom flera dialoger med temagrupper för att få kunskap och information om hur det upplevs för respektive grupp att bo och verka i kommunen.
Resultaten av samtliga dialoger som skett presenteras i separata rapporten som finns som bilagor till översiktsplanen.
Medborgarenkät
Barndialog
Dialog med temagrupper
Hållbar kommun
All planering syftar till att främja en hållbar samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Översiktsplanen ska bidra till och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle på lång sikt.
En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner som är beroende av varandra. Miljömässig hållbarhet innebär att handla inom de planetära gränserna. Social hållbarhet innebär att utveckla ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls. Ekonomisk hållbarhet är en möjliggörare för att motverka fattigdom och tillgodose människors grundläggande behov inom ramen för jordklotets ändliga resurser. Det krävs en balans och samverkan mellan de tre dimensionerna för att skapa ett utrymme där planeten kan må bra för att kunna vara den livsmiljö som vi människor behöver.
De tre hållbarhetsdimensionerna står i ett ömsesidigt beroende till varandra. Ibland krävs avvägningar mellan dem för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Det som i närtid verkar mest fördelaktigt inom en dimension kan på längre sikt innebära en negativ effekt på helheten.
Utgångspunkter för hållbar utveckling
Globala målen
Agenda 2030 antogs i september 2015 av världens stats- och regeringschefer och består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Det innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska.
Det finns tre dimensioner av begreppet hållbar utveckling: Ekologisk, ekonomisk och social. De tre dimensionerna av hållbar utveckling genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. På samma sätt som de tre dimensionerna är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling är alla mål lika viktiga, odelbara och integrerade. Flera av målen är beroende av och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål.
Miljömålen
Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt flera etappmål.
Hållbarhet har alltid tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. För en hållbar samhällsomställning tar vi hänsyn till alla dimensionerna samtidigt. När det gäller miljön handlar Sveriges miljömål och de globala målen i Agenda 2030 om samma utmaningar. Att uppnå miljömålen innebär att vi uppnår den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 i Sverige.
Barnkonventionen
Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 och syftar till att ge alla barn oavsett bakgrund rätt att få komma till tals och behandlas med respekt. Att arbeta med barnkonventionen i kommunen är starkt kopplat till den sociala hållbarheten och alla verksamheter ska beakta barnkonventionen och barns bästa i sitt arbete. Barnkonventionens fyra grundprinciper utgörs av:
artikel 2, som handlar om barns lika värde och rättigheter och att ingen får diskrimineras.
artikel 3, som handlar om att i åtgärder som rör barn ska barnets bästa beaktas. Vad som är barnets bästa ska avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egenåsikt och erfarenhet.
artikel 6, som handlar om barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Förutom barnets fysiska hälsa handlar det även om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling.
artikel 12, som handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att dessa beaktas i alla frågor som berör barnet med där hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Strategi och ramverk för hållbar utveckling
Hallstahammars kommun har antagit en strategi och ramverk för hållbar utveckling för att skapa förutsättningar för kommunen att förstärka bidraget till genomförandet av Agenda 2030 och därigenom uppnå ett hållbart samhälle. Strategin och ramverket utgår i grunden från allas rättigheter till god hälsa, ett meningsfullt liv i trygghet och i samklang med vår världs resurser. Genom ramverket har en gemensam definition av hållbarhetsdimensionerna tagits fram.
Med ekologisk hållbarhet avser Hallstahammars kommun att alla medborgare har insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att vår rätt att förändra och bruka den är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Det innebär att alla arbetar aktivt för att minska användningen av icke-förnyelsebara naturresurser och förebygga föroreningar, kontinuerligt minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi, bevara den biologiska mångfalden, samt bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.
Med social hållbarhet avser Hallstahammars kommun en socialt hållbar samhällsutveckling där grundläggande mänskliga behov uppfylls, för såväl dagens generation som kommande generationer. Respekt för mänskliga rättigheter är centralt i sammanhanget, liksom att utveckla välfärdssystem som är anpassade till att möta de demografiska förändringar och andra utmaningar som vi står inför. Förutom det vidare begreppet mänskliga rättigheter är jämställdhet, jämlikhet, demokrati, delaktighet, social sammanhållning och folkhälsa viktiga aspekter i arbetet för ökad social hållbarhet.
Med ekonomisk hållbarhet avser Hallstahammars kommun en ekonomi som skapar förutsättningar för att öka den sociala och miljömässiga hållbarheten och där vi inte skjuter kostnader på framtiden. Genom långsiktiga, uthålliga och strategiska ekonomiska beslut och samarbeten ska vi tillvarata resurser på ett ekonomiskt hållbart sätt och vara effektiva med de resurser vi har. Vi samverkar med olika samhällsaktörer för att tillsammans skapa ekonomiskt hållbara och innovativa lösningar för att utveckla nya sätt att arbeta förebyggande och möta nuvarande och framtida behov på ett hållbart sätt.
Hållbarhetsperspektiv för översiktsplanen
Vi vill växa till en småstadskommun på ett hållbart sätt där kommunens identitet kan bibehållas. Det innebär att vi ska växa i en lagom takt med hänsyn till människa och natur. Vi utvecklar småstaden med ett stort fokus på de sociala värdena.
Vi utvecklas genom en ansvarsfull samhällsplanering där samtliga hållbarhetsperspektiv beaktas. För kommunens hållbara utveckling behöver vi lägga särskild fokus på följande frågor:
Folkhälsa
För oss innebär det att utformningen av vår byggda miljö och dess samspel med naturen ska ge alla människor samma möjligheter till en god hälsa, såväl fysisk som psykisk.
Gemenskap och närhet
För oss innebär det att likväl fysiska som sociala avstånd inom kommunen upplevs korta. Vi har en känsla av hejningsplikt vilket bidrar till en positiv samhörighet i hela kommunen.
Grön- och blåstruktur
För oss innebär det att vi i samhällsplaneringen värnar om vår grönstruktur och betraktar den som en del av en helhet. Vi ska främja åtgärder för ett välmående och fungerande nätverk av natur. I detta inryms likväl klimatanpassning som främjandet av goda livsmiljöer för växter och djur samt människors välbefinnande.
Mobilitet
För oss betyder det att vi har en struktur för hållbara transporter där alla människor har möjlighet att transportera sig själva och gods de platser de vill nå utifrån sina behov.
God livsmiljö
För oss innebär värnar om den mänskliga skalan i såväl utformning och gestaltning som förvaltning av den byggda miljön. Genom samhällsplaneringen skapar vi trygga miljöer och platser av hög kvalitet där såväl barn, vuxna och årsrika trivs.
Hushållning med resurser
För oss betyder det att vi har en samhällsplanering som gör att vi kan hålla oss inom planetens gränser. Detta gör vi genom en yteffektiv markanvändning som gör att vi mer effektivt kan utforma och använda vår infrastruktur och samtidigt kan skydda andra värden såsom natur och jordbruksmark.
Hållbarhetsperspektivet förtydligas och fördjupas i planens olika delar.
Hållbarhetsbedömning
Hållbarhetsperspektivet genomsyrar hela planförslaget. En viktig del i arbetet med att involvera hållbarhetsperspektivet i översiktsplanen är hållbarhetsbedömningen. Bedömningen innefattar en strategisk miljöbedömning som syftar till att bedöma översiktsplanens påverkan på den miljömässiga dimensionen. Detta redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning. En bedömning av de sociala och ekonomiska perspektiven har tagits fram som ska komplettera miljöbedömningen och kan väga upp och tydliggöra helheten i kommunens förslag till utveckling. Till exempel kan bostadsförsörjning bidra till positiva sociala och ekonomiska konsekvenser men samtidigt inverka negativt på miljön. På samma sätt kan en satsning på mer grönska i tätorten innebära positiva effekter på både den sociala och den miljömässiga dimensionen men inledningsvis utgöra en ekonomisk belastning.
Hållbarhetsbedömningen innebär att planförslaget bedöms i förhållande till nollalternativet. Nollalternativet är en beskrivning av den sannolika utvecklingen om inte översiktsplanens förslag genomförs, det vill säga de åtgärder och de förändringar som kan förväntas enligt nu gällande översiktsplan. Bedömningen sker utifrån 12 aspekter. Sex från miljöbedömningen, fyra utifrån de sociala perspektivet och två utifrån det ekonomiska. För flera aspekter kan värdering vara svåra då bedömningarna gäller påverkan på hela samhällen, kommunbefolkningen eller regionen. Bedömningen utgår från att redovisade prioriterade insatser och övriga förslag genomförs. Mot bakgrund av detta görs bedömningarna utifrån en glidande skala från förväntade positiva till förväntade negativa. För respektive aspekt redogörs bedömningen med pilar som indikerar vart på skalan konsekvenserna bedöms landa. Bedömningen med mest tydliga konsekvenser redogörs med en svart pil. Förslag till åtgärder som kan stärka positiva eller minska negativa konsekvenser av planförslaget redovisas under respektive konsekvens och redovisas med grå pil med streckade linjer.
Läs den samlade bedömningen i kapitlet Hållbarhetsbedömning.