Kulturmiljövård

De områden som pekas ut som riksintresse för kulturmiljö ger en avläsbar kulturhistorisk berättelse om ett specifikt skede i samhällsutvecklingen och goda möjligheter till upplevelser, kunskap och förståelse för den kulturhistoriska utvecklingen.

Områden av riksintresse för kulturmiljö pekas ut av Riksantikvarieämbetet och regleras i 3 kapitlet miljöbalken. I Hallstahammars kommun finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Området ska bibehålla sitt värde med sina kulturhistoriska uttryck. Det omfattar både helhetsmiljön med kanalen längs Kolbäcksån med omgivande landskap och enskilda kulturhistoriskt intressanta objekt.

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdet är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för friluftsliv och naturvård.

• Områdena ska kunna bibehålla sitt värde för människors upplevelser av natur- och kulturlandskapet.

Strömsholms kanalmiljö U7

Strömsholms kanalmiljö är ett utpekat riksintresse och omfattar Strömsholms kanal/Kolbäcksån, de västra delarna av Hallstahammars tätort, Mölntorp, Lagårdssjön samt delar av Strömsholm. Trångfors hammarsmedja (1), Skanzenområdet (2) i Hallstahammars tätort och Strömsholms slott (3) med omgivande anläggning är platser som är en del av riksintressets uttryck.

Motivering: Järnbruks- och kommunikationsmiljö i sammanflätat transport- och produktionssystem med landets näst äldsta kanal utmed Kolbäcksån och dess sjösystem. (Tidigindustriell miljö, Bruksmiljö, Slottsmiljö, Kraftverksmiljö).

Uttryck för riksintresset: Järnbruken är lokaliserade till forssträckor där kanaler med slussar bildar transportleder förbi fallen. Kanalen, från 1776-95, är ombyggd under 1800-talet. Trångfors hammarsmedja från 1799-1800, med bevarad interiör, kolhus och arbetarbostäder. Kraftstation uppförd 1898-99. På det s.k. Skanzenområdet finns brukskontor, bostad för den kanalansvarige samt Mekanikhus (teknisk chef), arkivbyggnad och f.d. gästgiveri. Det av Tessin d.ä. ritade Strömsholms 1600-talsslott med slottskapell från 1700-talet är uppfört efter ritningar av Carl Hårleman. På området har sedan 1500- talet funnits stuteri, och omgivande landskap är starkt präglat av hästarnas bete. (Kanalmiljön berör även Fagersta och Surahammars kommun).

Friluftsliv

De områden som pekas ut som riksintresse för friluftsliv har goda förutsättningar för människors vistelse och upplevelser i natur- och kulturlandskap.

Områden av riksintresse för friluftsliv pekas ut av Naturvårdsverket regleras i 3 kapitlet miljöbalken. I kommunen finns två riksintressen för friluftsliv.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Kanalmiljön inom tätorten ska värnas från åtgärder som begränsar möjligheten för allmänheten att uppleva miljöerna.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för naturvård och kulturmiljö.

• Områdena ska kunna bibehålla sitt värde för människors upplevelser och vistelse i natur och kulturlandskapet.

Strömsholms kanal FU04

Strömsholms kanal och dess närområde är även riksintresse för friluftsliv. Området bedöms ha särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur och kulturmiljöer samt för vattenanknutna friluftsaktiviteter. Riksintresset följer Kolbäcksån/Strömsholms kanal. Generellt går gränsen 100 meter utanför strandlinjen men i tätbebyggda områden och vissa detaljplanelagda områden följer riksintresset stundom vattenlinjen och i de fall vägar och järnvägar skapar en tydlig barriär utgör dessa en gräns.

Områdets friluftsvärden är kopplade till båtturism, naturupplevelser och kulturupplevelser. Strömsholms kanal nyttjas i huvudsak för båttrafik. Kanalbåtstrafiken är ganska omfattande med flera turer i veckan under sommartid. Dessutom nyttjas området frekvent av fritidsbåtar som tar sig upp längs slussarna från Strömsholm. Kanotuthyrning finns på flera håll vid kanalen. En kanotled med upptagningsbryggor och rastplatser är utbyggd mellan bland annat Borgåsund/Strömsholm och Hallstahammar. Naturupplevelsen av riksintresset är främst knutet till vattenmiljöerna och helhetsupplevelsen av att kunna ta sig fram längs kanalens lövridåer, odlingslandskap och de talrika våröversvämmade våtängarna. Kanalen är en av Sveriges äldsta kanaler och längs den finns ett stort antal kulturhistoriska sevärdigheter med anknytning till tidigt bergsbruk och järnhantering, exempelvis slussområdena, Skantzenområdet i Hallstahammars tätort och Västerqvarn i Mölntorp.

Strömsholmsområdet FU05

Strömsholmsområdet är riksintresse för friluftsliv med hänsyn till att området har särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Riksintresseområdet omfattar samma avgränsning som naturreservatet Strömsholm, med undantag för fågelskyddsområdet Sävholmen. Naturreservaten Ek- Hägg- och Lindholmen inkluderas. Mellan Häggholmen och Borgåsund följer gränsen en mindre väg eller 300 m från strand. Dessutom inkluderas naturparken Åholmen i riksintresset.

Strömsholmsområdet är ett mångfaldigt kulturlandskap med stora friluftsvärden knutna till den vackra naturen med betande ekhagar, ädellövskogar, strandängar och åsar. Kriterier för områdets riksintresseklassning är dess intresseväckande natur- och kulturvärden, sällsynta växter och djur, artrikedom, goda förutsättningar för att området ska vårdas, förekomst av anläggningar (såsom toalett, parkering, utsiktsplattformer m.m), markerade leder och informationsskyltar. Områdets friluftsvärden är kopplade till hästsport, vandring och promenader, naturupplevelser, kulturupplevelser, fågelskådning, båtturism och övriga aktiviteter såsom skridskoåkning och fiske.

Naturvård

De områden som pekas ut som riksintresse för naturvård belyser viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets utveckling, visar upp en mångfald av naturtyper, unika eller sårbara arter eller ger en värdefullt förståelsen för naturen.

Områden av riksintresse för naturvården pekas ut av Naturvårdsverket och regleras i 3 kapitlet miljöbalken. I kommunen finns tre riksintressen för naturvård.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för friluftsliv, kulturmiljö och Natura 2000.

• Områdena ska bibehålla sitt värde för den biologiska mångfalden och de unika arter eller miljöer som de står för.

Ängfors – Stora fly

Uttryck för riksintresset: Representativa naturbetesmarker i form av öppen hagmark, sötvattenstrandäng, och annan träd- och buskbärande hagmark. Art- och individrika växtsamhällen med arter som darrgräs, stagg, låsbräken, kattfot, svinrot, ormrot, brudborste och hartmanstarr.

Sörkvarnsforsen

Uttryck för riksintresset: Värdefull forssträcka med lövskogsbevuxna stränder och rik flora och fauna.

Området innehåller en forssträcka med forsöar i Kolbäcksån samt angrändande huvudsakligen lövskogsbevuxna stränder. Det är rikt på växt- och djurliv. Del av forssträckan är outbyggd. Det centrala läget i Hallstahammars tätort ger särskilda värden.

Strömsholmsområdet

Uttryck för riksintresset: Området är ett representativt odlingslandskap i slätt-/mälarbygd med representativa naturbetesmarker kring Lindholmen, Billingen och Jordmarken. Området innehåller i huvudsak kulturlandskap med åkermark, strandängar, hagmarker, ädellövskog, vassvikar och slottsmiljö. Floran är mycket rik, särskilt i ädellövskogarna och på ängs- och hagmarkerna. Ängarna på Billingen är bland de största i regionen. För fågellivet är främst ädellövskogar, strandängar och vassar av mycket stort intresse. Ädellövskogens insektsfauna innehåller bl.a. flera värmekrävande reliktarter. Strömsholmsområdet är från den aspekten ett av de allra rikaste områdena i landet. Betydande geologiska värden finns. Riksintresset berör även Kungsörs, Köpings och Västerås kommuner.

Kommunikationer

Riksintressen för kommunikationer omfattar vägar och järnvägar som hyser värden av stor nationell vikt, nationella åtanganen eller för att genomföra eller upprätthålla nationellt viktiga strukturer. Trafikverket har ansvar för att göra riksintresseanspråk för trafikslagens anläggningar enligt miljöbalken 3 kap. I kommunen finns två riksintressen för väg och tre riksintressen för järnväg.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Ny bebyggelse, anläggningar eller sådana åtgärder bör inte medges som kan hindra eller fördyra drift och utbyggnad av E18, väg 56 samt järnvägsbanor och tillhörande anläggningar.

• De större stråken för kommunikationer är viktiga för kommunens utveckling

Väg

E18 är en del av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som är ett trafikslagsövergripande nät inom EU och grannländerna. Sådana vägar är av särskild internationell betydelse och utgör de viktigaste förbindelserna och knutpunkterna. E18 är en del av stomnätet som är viktigt för att säkerställa framkomligheten för personer och varor. Väg 56 tangerar kommunens östra gräns och är ett funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter och långväga personresor. Väg 56 tillhör de vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. E18 och Väg 56 är rekommenderade färdvägar för farligt gods.

Järnväg

Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck, Mälarbanan mellan Stockholm och Örebro och Sala- Oxelösund mellan Sala och Oxelösund är riksintressen för järnväg inom kommunen. Det är viktigt att beakta möjligheten att transportera olika typer av gods, exempelvis farligt gods för samtliga. Riksintressena är viktiga för långväga persontrafik vilket innebär att banorna knyter samman orter och städer i Sverige. Detta medför även att stationer är viktiga för riksintressena då de utgör en bytespunkt.

Yrkesfiske

De områden som pekas ut som riksintresse för yrkesfiske finns utpekade i havsområden och inlandsvatten, samt i hamnar. Tillämpning av hushållningsbestämmelserna i MB 3 kap. 5 §, innebär att planeringen för användning av mark- och vattenområden ska säkerställa fiskesektorns tillgång till fångstområden. Det är också avgörande att planeringen säkrar viktiga lek- och uppväxtområden för betydande arter, samt nödvändig infrastruktur i form av hamnar som möjliggör exempelvis landning, samt underhåll och service av fiskefartyg.

Havs- och vattenmyndigheten lämnar uppgifter om de områden som bedöms vara av riksintresse för yrkesfisket, enligt Miljöbalkens bestämmelser om riksintresse. I kommunen finns ett riksintressen för yrkesfiske.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdet överlappar med riksintressen för friluftsliv, naturvård och Natura 2000.

Mälaren

Hela Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5§ miljöbalken). Där finns omkring 35 olika fisk- och kräftarter som har eller har haft betydelse för yrkesfisket. Inom de delar av Mälaren med Freden som ingår i kommunen är fem yrkesfiskare verksamma. Vattenkvaliteten, reglering av Mälaren, eventuella vandringshinder samt muddring och byggande i vattnet riskerar att påverka fiskbeståndet och därmed även yrkesfisket.

Särskilda bestämmelser för vissa områden

För ett antal områden i Sverige som innehåller samlade natur- och kulturvärden har avvägningen mellan olika intressen gjorts direkt i lagen. Områdenas status som riksintressen enligt 4 kapitlet miljöbalken är ett fastställt statligt anspråk till skillnad från övriga riksintressen där en förhandling sker mellan kommun och stat i samband med översiktsplanen.

Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får inte medföra att områdenas natur- och kulturvärden påtagligt skadas. För vart och ett av områdena gäller särskilda förbud eller krav på hänsyn som måste vara uppfyllda för att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön ska vara möjliga. Förutom de i lagen angivna undantagen är det inte möjligt att medge påtaglig skada på något riksintresse enligt fjärde kapitlet för att tillgodose ett riksintresse enligt tredje kapitlet.

Natura 2000-områden regleras även som riksintressen i 4 kapitlet miljöbalken. Dessa områden har inte pekats ut direkt i lagen utan förtecknas i särskild ordning enligt bestämmelser i 7 kap. 27 § miljöbalken. För Natura 2000 gäller inte undantag från förbudet mot påtaglig skada. Användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område får endast ske om tillstånd har lämnats.

Kommunens bedömning och ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med andra riksintressen.

Mälaren med öar och strandområden

Mälaren med öar och strandområden omfattas av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden enligt 4 kapitlet miljöbalken. Området avgränsas direkt i lagtexten och är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns.

Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom riksintresset skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Undantag kan tas för utvecklingen av befintliga tätorter och det lokala näringslivet eller uppförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret samt utvinning av riksintressanta fyndigheter av ämnen material, om det finns särskilda skäl.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Bestämmelserna om Natura 2000-områden har sin grund i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet . Det handlar både om skydd av områden och om skydd av arter i landskapet i stort. Direktiven har implementerats i svensk lag som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken och områdesskydd enligt miljöbalken 7 kapitlet. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige.

Natura 2000-områden bedöms vara av gemenskapsintresse inom EU och ska skyddas med hänsyn till bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och av livsmiljöer för vilda djur och växter (habitatdirektivet). Det överordnande bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas och genom detta också bidra till biologisk mångfald. För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter som förekommer i området och som ingår i dessa direktiv.

Användning av mark och vatten som som på ett betydande sätt kan påverka miljön kopplat till ett Natura 2000-området kräver tillstånd enligt 7 kapitlet miljöbalken. Tillståndet hanteras av Länsstyrelsen.

Tillstånd får bara lämnas om verksamheten eller åtgärden inte kan skada de livsmiljöer som omfattas eller innebära att skyddade arter påverkas på ett sätt som äventyrar artens bevarande. Påverkan på arter eller livsmiljöer kan ske även utanför det i kartan avgränsade området, till exempel om det finns hydrologiska förhållanden som kan förändras. En särskild utredning med en bedömning av om en verksamhet kan innebära en betydande påverkan av naturmiljön i ett Natura 2000-område kan därför vara nödvändigt. Områdets bevarandeplan kan ge den information som behövs för att bedöma om det finns risk för påverkan.

Om en tillståndsprövning behövs innebär detta att det automatiskt är en betydande miljöpåverkan och att en specifik miljöbedömning enligt 6 kapitlet miljöbalken ska genomföras. Bedömningen utgår från om bevarandestatusen försämras för någon av de arter eller naturtyper som ska skyddas i Natura 2000-området.

I kommunen finns sex områden som är av riksintresse som Natura 2000-områden.

Ekholmen

Området är av intresse enligt art- och habitatdirektivet. Ekholmen, Häggholmen och Lindholmen är tre holmar som ligger i nära anslutning till varandra i ett öppet åkerlandskap strax väster om Strömsholms naturreservat.

Uttryck för riksintresset: Ekholmen utgörs av en långsträckt ädellövbevuxen moränrygg där marken sluttar svagt åt alla håll ifrån en ganska plan övre platå. Trädskiktet på Ekholmen domineras av ek och lind, men här finns även ask, asp, al, alm, lönn och enstaka aplar. Värdefulla gamla och grova träd förekommer i stor mängd och bitvis finns gott om död ved i olika nedbrytningsstadier. I området finns en stor artrikedom av både lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar, med många sällsynta och hotade arter, bl.a. gammelekslav, lunglav och den akut hotade bruna borsttickan. Många av arterna är knutna till de gamla och grova ädellövträden i ganska ljusöppna förhållanden

Förutsättning för bevarande och utveckling: Ekholmen skyddas idag som naturreservat. Länsstyrelsen anger i bevarandeplanen att reservatsföreskrifterna och skötselplanen är tillräckliga för att uppfylla bevarandemålen inom området.

Häggholmen

Området är av intresse enligt art- och habitatdirektivet.

Uttryck för riksintresset: Häggholmen består av ett mosaikartat ädellövsområde med mindre insprängda öppna ängsytor. På Häggholmen finns rikligt med gamla vidkroniga ekar varav ett flertal är ihåliga och mulmbildande. I området finns även rikligt med grov lind och lönn. I området finns en stor artrikedom av både lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar, med många sällsynta och hotade arter, bl.a. Natura 2000-arten Läderbagge. Många av arterna är knutna till de gamla och grova ädellövträden i ganska ljusöppna förhållanden.

Förutsättning för bevarande och utveckling: Häggholmen skyddas idag som naturreservat. Länsstyrelsen anger i bevarandeplanen att reservatsföreskrifterna och skötselplanen är tillräckliga för att uppfylla bevarandemålen inom området.

Lindholmen

Området är av intresse enligt art- och habitatdirektivet.

Uttryck för riksintresset: Lindholmen utgörs av en stor, ädellövbevuxen moränrygg med en ganska plan övre platå som övergår i en blockig mark, svagt sluttande åt alla håll ner mot den omgivande lerslätten. I området finns en stor artrikedom av både lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar, med många sällsynta och hotade arter, bl.a. Natura 2000-arten Läderbagge och den akut hotade svampen brun borstticka. Många av arterna är knutna till de gamla och grova ädellövträden i ganska ljusöppna förhållanden.

Förutsättning för bevarande och utveckling: Lindholmen skyddas idag som naturreservat. Länsstyrelsen anger i bevarandeplanen att reservatsföreskrifterna och skötselplanen är tillräckliga för att uppfylla bevarandemålen inom området.

Kyrkbyåsen

Området är av intresse enligt art- och habitatdirektivet.

Uttryck för riksintresset: Området utgörs av Kyrkbyåsens naturreservat och omfattar ett ca 600m långt parti av Kolbäcksåsen som är en del av Strömsholmsåsen. Åspartiet är en väl markerad symmetrisk rygg som i de centrala delarna höjer sig ca 15 meter över det omgivande öppna landskapet. Området har pekats ut till Natura 2000-nätverket på grund av dess värden som åsbarrskog.

Förutsättning för bevarande och utveckling: Området är skyddat som naturreservat. Länsstyrelsen anger i bevarandeplanen att reservatsföreskrifterna och skötselplanen bedöms tillräckliga för att uppfylla syftet med bevarandeplanen inom området vad gäller landmiljön. Arbete pågår för att åtgärda vandringshinder för fisk bl.a. asp nedströms området.

Strömsholms kungsladugård

Området är av intresse enligt art- och habitatdirektivet.

Uttryck för riksintresset: Området utgörs av fyra moränkullar som sticker upp ur omgivande leror på urberggrund. Kullarna är bevuxna med gamla grova spärrgreniga ekar, med inslag av enstaka extremt grova ekar med en diameter över 2 meter. I området förekommer ett 10-tal sällsynta arter som alla är knutna till de gamla grova ekarna.

Förutsättning för bevarande och utveckling: Strömsholms Kungsladugård skyddas idag som naturreservat. Länsstyrelsen anger i bevarandeplanen att reservatsföreskrifterna och skötselplanen är tillräckliga för att uppfylla bevarandemålen inom området. För att ge ökade möjligheter för läderbaggen att sprida sig i landskapet bör åtgärder utföras för att gynna såväl kontinuiteten som konnektiviteten av gamla och grova träd även utanför Natura 2000-området.

Strömsholm

Området är skyddsområde enligt fågeldirektivet samt av intresse enligt art- och habitatdirektivet.

Uttryck för riksintresset: Området karaktäriseras av ett omväxlande och tilltalande odlingslandskap med en rad kulturhistoriskt värdefulla naturmiljöer. Mycket höga naturvärden är knutna till de ädellövträd som står i områdets ekhagar, alléer och lövklädda betesmarker.

Här finns en sällsynt flora och fauna knuten till ihåliga månghundraåriga hagmarksträd. Över 170 rödlistade arter är funna i området, det stora flertalet av dessa utgörs av skalbaggar, lavar och svampar knutna till solbelysta ekar, askar och lindar. Höga naturvärden finns också knutna till de betade strandängarna. I området finns också före detta ängsmarker som idag vuxit igen till ädellövskog som utvecklat höga naturvärden.

Förutsättning för bevarande och utveckling: Området är idag skyddat som naturreservat och sammanfaller i huvudsak även med riksintresse för naturvård (Strömsholmsområdet). Länsstyrelsen föreslår i bevarandeplanen behöver skötselplanen revideras så att syftet med området och bevarandemålen har bättre förutsättningar att uppnås. Skötselplanen behöver rymmas inom naturreservatets syfte.

Vid målkonflikter ska naturvärden knutna till silikatgräsmarker, fuktängar, trädklädda betesmarker och ädellöv- och ekskogar prioriteras jämfört med angränsande näringsrika gran- och svämlövskogar.

Stora opåverkade områden

Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön bör skyddas mot åtgärder som kan påverka områdenas karaktär. Stora opåverkade områden samverkar ofta med värden för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv och även skogsbruk.

Områdena är viktiga för människors möjligheter till rekreation och friluftsliv och för att bevara de naturliga ekosystemen. Genom att inte ta större sammanhängande områden i anspråk för exploatering kan man förhindra en fragmentering av landskapet och skapa en handlingsberedskap för framtida behov. Tysta eller lugna områden som inte påverkas av ljud från till exempel vägtrafik har en stor betydelse för människors möjlighet till återhämtning.

Kommunen har gjort en analys av områden som inte påverkas av vägar, bebyggelse och exploateringsföretag, se karta. Analysen har utgjort underlag för identifiering av områden där friluftsliv och besöksnäring med inriktning på lugn och ro får utrymme.

Länsstyrelsen i Västmanland har tagit fram ett underlag för större områden som är relativt opåverkade av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. I detta framgår att större skogsområden öster och väster om Hallstahammar samt i Strömsholm samverkar med med relativt opåverkade områden i Surahammar, Västerås och Köpings kommuner. Ett samarbete över kommungränsen är viktigt för att bibehålla ett större sammanhang både för friluftslivet och för växter och djur.

Ekologiskt särskilt känsliga områden

Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Ekologiskt särskilt känsliga områden definieras som:

1. Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförhållanden.

2. Områden som inrymmer växt och djurarter som är utrotningshotade.

3. Andra områden som är särskilt ömtåliga och samtidigt inrymmer särskilda ekologiska värden och har betydelse för genbank och liknande.

För att kunna upprätthålla ekologiska värden behöver naturtyper och områden identifieras och skyddas långsiktigt. Ofta baseras andra strategier på det som redan är identifierat. Genom att identifiera områden med biologiska och ekologiska värden finns större möjlighet att förebygga att dessa försvinner vid exploatering eller vid klimatförändringar.

Ekologiskt särskilt känsliga områden sammanfaller ofta med andra värden som ska beaktas, till exempel jordbruksmark och vattenkvalitet. Ekologiskt särskilt känsliga områden kan utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster.

Naturtyper som kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt i kommunen är ädellövskog i Strömsholm, häckningsområden och rastplatser för fåglar, reproduktionsområden för fisk i större vassbälten i Mälaren, vandringsvägar för fisk i Kolbäcksån, eller restbiotoper i odlingslandskapet som stenmurar och åkerholmar. För att identifiera värdefulla naturtyper och områden bör en särskild analys göras på kommunal nivå. Befintliga våtmarksinventeringar, naturvårdsprogram och bevarandeprogram för odlingslandskapet på regional nivå kan utgöra ett bra underlag för identifiering vilka områden som kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.

Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar för väsentliga samhällsintressen och det inte finns tillfredsställande alternativ. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Det finns framför allt större områden med jordbruksmark i kommunen.

Jordbruk

Jordbruksmark är en tillgång som successivt minskar i världen i takt med att exploatering ökar. Samtidigt ökar också behovet av jordbruksmark. Jordbruksverket bedömer att den svenska jordbruksmarken kommer bli än viktigare i framtiden till följd av globala klimatförändringar vilket minskar tillgången på jordbruksmark i många länder. Jordbruksmarken har stor betydelse för produktionen av livsmedel som spannmålsodling eller djurhållning men även för natur- och kulturvärden, rekreation- och upplevelsevärden och inte minst för producerande ekosystemtjänster. Jordbruksmarkens ekosystemtjänster kan vara både direkt och indirekt, naturbetesmarker har stor betydelse här för biologisk mångfald men även produktion av honung och andra livsmedel. Jordbruket är viktigt för allmänna intressen som produktion av livsmedel och biobränslen. Det har också betydelse för bevarande av öppet landskap, biologisk mångfald, kulturmiljövärden och friluftsliv.

I Hallstahammars kommun utgörs ungefär 30 procent av landarealen av åkermark och sammanlagt finns det omkring 5200 hektar åkermark och 600 hektar betesmarker. Jordbruken är mer storskaliga längs Kolbäcksån samt i kommunen sydvästra delar vid Sörstafors och Strömsholm. Jordbruksmarken inom en radie om 500 meter från Hallstahammars och Kolbäcks tätort består nästan uteslutande av åkermark med aktivt jordbruk och ligger också i anslutning till större sammanhängande jordbruksmark. I Kolbäck och Strömsholm finns också mer inslag av betesmarker i tätorternas närhet. En relativt stor andel av det småskaliga jordbruket har bibehållits i de östra och mer skogliga delarna av kommunen. I det småskaliga jordbruket i norra delarna av kommunen finns värden i form av biologisk mångfald, artrikedom, kulturhistoria och landskapsbild. I jordbruksmark finns värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter som skyddas av ett generellt biotopskydd, till exempel åkerholmar, odlingsrösen och småvatten.

Skogsbruk

Skogsbruk bedrivs framför allt i norra delen av kommunen. Skogarna norr om Hallstahammar i anslutning till motionscentrum är viktiga för tätortsnära rekreation och fritid. Skogsmark finns även i anslutning till Strömsholm. Inom de större skogsområdena finns även höga värden för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård.

Viss typ av markanvändning kan ske på skogsmark utan att påverka möjligheten till återplantering, till exempel solcellsparker. Annan markanvändning, som bebyggelse och vägar, innebär en mer varaktig användning som också kan fragmentera skogsmarken så att det blir svårare att bedriva ett rationellt skogsbruk. Inom de större skogsområdena kan avvägningar mellan skogsbruk och andra intressen behöver göras. Det kan till exempel innebära att hänsyn tas till större stigar och vandringsleder i skogar som ska slutavverkas så att området kan fortsätta nyttjas för rekreation.

Idag äger Hallstahammars kommun cirka 400 ha produktiv skogsmark i kommunen. För kommunalägd skog är grundprincipen ett naturnära, hyggesfritt skogsbruk. Kommunen har en grön skogsbruksplan är framtagen där cirka 27 % av skogsarealen är avsatt för naturvårdsändamål. Främst norr och öster om Hallstahammars tätort är den kommunägda skogen tätortsnära. Dessa områden ligger i anslutning till motionscentrum och bedöms ha mycket höga sociala värden. I dessa områden är det viktigt att skötseln och skogsbruket anpassas så att de sociala värdena inte går förlorade. Exempelvis är det viktigt att skogskanten närmast tätorten hålls öppen och inbjudande och upplevs som trygg. Kommunens skogsinnehav är bara en liten del av all skog som omgärdar kommunens tätorter varför dialog med skogsägare är viktig för att värna om de rekreativa värdena.

Buller

Buller definieras som oönskat ljud och kan orsaka trötthet, stress, sömnstörningar och högt blodtryck. I den fysiska planeringen är det av stor vikt att bevaka att bullernivåer blir godtagbara vid nybyggnationer och anläggning av trafikstråk med mera. Väg 252, E18 och järnväg genom kommunen genererar idag trafikbuller, övriga vägar inom kommunen kan också vara källa till buller. Industri- och annat verksamhetsbuller förekommer också.

För kommuner med mer än 100 000 invånare finns en skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram, men även i mindre kommuner ska strävan vara att begränsa buller. Som grundregel ska åtgärder eller andra försiktighetsmått övervägas om man kan befara att skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön föreligger eller kan uppstå. Allmänna råd har ersatts av riktvärden som publiceras på naturvårdsverkets hemsida utifrån vilken verksamhet som bullrar. Det kan vara byggarbetsplatser, störande verksamheter, flygtrafik, motorbanor, skjutbanor/skjutfält, vindkraft, väg och spårtrafik, samt nybyggnation av vägar och järnvägar. Riktvärden för omgivningsbuller finns för bostäder, vård- och undervisningslokaler, skolgårdar samt områden för rekreation och friluftsliv. Folkhälsomyndigeten ger ut allmänna råd om buller inomhus som bör beaktas vid planering och byggande. Om riktvärden utomhus uppfylls finns goda förutsättningar för att uppfylla riktvärden inomhus.

Från och med den 1 juni 2015 trädde en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Sedan 2 januari 2015 kan beräknade bullervärden anges i planbeskrivning till detaljplan om det handlar om bostadsbyggnader samt i bygglovet om det är utanför detaljplanelagt område. Det innebär att tillsynsmyndigheten inte kan besluta om föreläggande eller förbud så länge värdena underskrids.

Kommunen har också möjlighet att identifiera bullerfria områden, så kallade tysta eller lugna områden, som en kvalitet för natur- och kulturmiljöer samt rekreationsområden. Se även avsnittet ”Stora opåverkade områden”.

Luftkvalitet

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft avser all utomhusmiljö med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/kväveoxider, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan med andra kommuner eller på egen hand, och att tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella övervakningen på landsbygd. Kontrollen sker i form av mätning, modellering eller objektiv skattning beroende på luftkvalitetssituationen. Om luftkvaliteten är okänd eller mätdata är inaktuella bör enklare mätningar eller beräkningar genomföras för att få en tydligare bild av vilken omfattning av kontroll som krävs.

Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar i tätorter. Utöver bilavgaser som innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen och bidrar till att marknära ozon bildas, uppstår även förhöjda halter av partiklar genom slitage på vägbanan vid användning av dubbdäck. I tätorter kan även vedeldning orsaka en försämring av luften genom utsläpp av partiklar och organiska ämnen. Då tätorterna i kommunen är små och relativt glest bebyggda ligger sannolikt luftkvaliteten inom normen. Enstaka platser kan ha förhöjda halter, till exempel om de är hårt trafikerade. En beräkning av risk för överskridande behöver göras för att avgöra om det krävs kompletterande mätningar.

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Exponering för luftföroreningar tidigt i livet riskerar att ge livslånga konsekvenser för barnens fysiska och mentala utveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför viktigt att närmiljön för barn utformas på ett sätt som bidrar till en bra luftkvalitet. Normerna identifierar gränsvärden med en oacceptabel nivå på föroreningar, vilket inte automatiskt ger det skydd som behövs för en god livsmiljö, särskilt för barn. Vid planering av miljöer där barn stadigvarande vistas bör man utgå från de nivåer som anges inom Miljökvalitetsmålet Frisk luft.

En medveten utformning av den byggda miljön kan bidra till god luftkvalitet. Nya områden bör planeras så att luftomblandningen bibehålls eller ökar, särskilt vid platser med mycket trafik som vid centrum eller genomfartsleder. Tät och hög bebyggelse minskar genomströmningen av luft i tätorter. Varierad höjd på byggnaderna kan gynna luftomblandningen. Spridning av föroreningar kan minska om byggnader placeras som barriär mellan tungt trafikerade vägar och platser där människor vistas. Vegetation kan ha renande effekt genom att filtrera luften från föroreningar. Vegetation nära utsläppskällan får störst effekt. Dock bör man undvika tät vegetation på platser med mycket trafik så att föroreningar inte stängs inne på marknivå där människor vistas. Föroreningar från trafik kan också begränsas genom att styra mot längre andel fordonstrafik och högre andel kollektivtrafik, gång och cykel.

Vatten

Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för vattenförvaltningen i Sverige.  Sverige är indelat i 5 vattendistrikt där varje distrikt avgränsas av huvudavrinningsområden. I respektive distrikt finns vattendelegationer som beslutar om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster inom distriktet. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Normen ställer krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten. Huvudregeln är att alla förekomster ska uppnå kvalitetskravet god status. Det finns också ett icke-försämringskrav. Normen anger en lägstanivå på vattenkvaliteten och vattenförekomsten får inte påverkas så kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen.

Vattendirektivet är ett regelverk som ställer krav på alla EU:s medlemsländer att uppnå god vattenkvalitet. I Sveriges förverkligas vattendirektivet genom vattenförvaltningen. Arbetet med vattenförvaltningen sker i sexårscykler. Gällande programperiod pågår 2021-2027.

Kommunen ska säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar ett ärende som berör mark- och vattenanvändningen. Kommunen ska rapportera de åtgärder som vidtas för att förbättra den ekologiska statusen hos sjöar och vattendrag. Kommunen ska också prioritera åtgärder i de vatten som riskerar att inte uppnå god ekologisk och/eller god kemisk status. Dessa krav kan innebära begränsningar vid t ex planläggning och exploatering.

Hallstahammars kommun tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Huvudsaklig avrinning från kommunen sker via Kolbäcksån vars avrinningsområde sträcker sig från södra Dalarna och ned till Mälaren-Freden. Inom kommunens geografiska område finns avrinningsområden för definierade vattenförekomster.

I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) listas för varje vattenförekomst ett antal åtgärder som kan vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås eller innehållas. Vattenmyndigheterna har också, med stöd av miljöbalken (1998:808), upprättat särskilda åtgärdsprogram som definierar ett antal åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna.

I Hallstahammars kommun finns totalt 10 vattenförekomster, 9 avser ytvatten och 1 grundvatten. Endast grundvattenförekomsten, Strömsholmsåsen Kvicksund-Surahammar, uppnår gällande miljökvalitetsnormer. För ytvatten i Hallstahammars kommun har merparten av förekomsterna måttlig ekologisk status, vattendragen Stäholmsbäcken och Kolbäcksån (mellan Sörstafors och ”Östersjön”) samt sjön Mälaren-Galten har otillfredsställande ekologisk status. Betydande påverkanskällor varierar för kommunens vattenförekomster, påverkanskällorna kan exempelvis vara enskilda avlopp, vandringshinder, avloppsreningsverk och jordbruk. VISS ska användas för vägledning i åtgärdsarbetet.

Ett generellt undantag finns för samtliga ytvattentäkter gällande kemisk ytvattenstatus för polybromerade difenylterar (PBDE) samt kvicksilver och kvicksilverföreningar (Hg). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE och Hg till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av PBDE och Hg (december 2015) får dock inte öka.

Naturmiljöer

Hallstahammars kommun har en rik mångfald av naturtyper som varierar mellan kommunens norra och södra delar där Kolbäcksån/Strömsholms kanal är den sammanbindande länken. Kanalen omges till stora delar av en bård av lövträd och utgör både en viktigt källa för upplevelser och rekreation för människor och en viktig struktur för biologisk mångfald. Från barrskogar i norr som övergår i ett öppet jordbrukslandskap med vackra vyer för att sedan möta de södra delarna som utgörs av ett bördigt ädellövskogslandskap där ridskole- och slottsanläggningen är starkt bidragande till upplevelsevärdena.

Hallstahammars tätorts norra delar omges av ett större sammanhängande barrskogsområde som används för skogsbruk men som även har rekreativa värden. Den tätortsnära skogen har mycket höga sociala värden. Inom tätorten finns inslag av mindre skogsområden som är viktiga för biologisk mångfald och rekreation. Höga naturvärden kan stå i konflikt med behovet att tillgängliggöra områden för rekreativa syften. Vid tillgängliggörande ska utformning anpassas med hänsyn till ekologiska värden.

Söder om Hallstahammars tätort och runt Kolbäcks tätort dominerar ett jordbrukslandskap med vissa inslag av mindre åkerholmar och mindre skogspartier. Kolbäcksåns/Strömsholms kanals trädbeklädda stränder och den tallbeklädda rullstensåsen som går genom tätorten är ytterligare karaktärsdrag för Kolbäcks natur. Rullstensåsen fortsätter söderut från Kolbäck mot Mölntorp och vidare även Strömsholm, som utgörs av en särskilt natur- och kulturrik där ädelskogen dominerar. I Strömsholm finns även flera naturreservat samt Natura 2000-områden med höga biologiska värden. Utöver den särskilt skyddade naturen finns gott om barr- och lövskogsområden samt gott om öppna jordbrukslandskap och betesmarker vilka bidrar till en dynamisk naturmiljö.

Kommunen har områden som är skyddade enligt lag mot påverkan som skadar deras värden. Det finns föreskrifter eller generella regler i 7 kapitlet miljöbalken som ska följas.

Det finns 8 naturreservat i kommunen varav 6 även omfattas av Natura 2000-bestämmelser.

Utöver skyddad natur finns andra värden för grön infrastruktur som beskrivs i länets landskapskaraktärsanalys och naturvårdsplan samt kommunens grönstrukturplan.

Biotopskydd

Biotopskyddsområde är en form av skyddad natur enligt 7 kapitlet miljöbalken för mindre mark- och vattenområden med livsmiljöer för hotade eller särskilt skyddsvärda djur- och växtarter. Genom att skydda sådana värdefulla naturmiljöer förbättras förutsättningarna för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Det är bara de biotoper som har namngivits och särskilt förtecknats i förordningen om områdesskydd som får skyddas.

Den ena formen av biotopskyddsområde utgörs av små biotoper som är skyddade i hela landet. Generellt skyddade biotoper finns huvudsakligen i jordbrukslandskapet och omfattar alléer, pilevallar, odlingsrösen, åkerholmar, stenmurar i jordbruksmark samt småvatten/våtmark/källa i jordbruksmark.

Den andra formen av biotopskyddsområde utgörs av biotoper som en myndighet får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde. Beslutet gäller för det enskilda området och kan återfinnas i såväl skogs- och jordbrukslandskapet som i sjöar, vattendrag, kust och hav. I kommunen finns tre skogliga biotopskydd som är beslutade av Skogsstyrelsen.

Strandskydd

Strandskydd gäller för alla sjöar och vattendrag och syftar till att bibehålla allmänhetens tillgång till strandområden samt för att bevara goda livsvillkor för växter och djur. I Västmanlands län har de generella reglerna om 100 meter utökats till 300 meter för Mälaren inklusive öar, holmar och skär och minskats till 25 meter för mindre vattendrag och större diken. Inom strandskyddat område får man generellt inte bygga, utföra grävningsarbeten eller muddring eller genomföra andra åtgärder som påverkar livsvillkoren för växter och djur.

Det går att söka dispens enligt miljöbalken 7 kap 18 § om det finns särskilda skäl. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen kan redovisas i översiktsplanen för att utöka möjligheten till dispens från strandskyddet. Hallstahammars kommun har valt att inte peka ut sådana områden.

Friluftsliv och rekreation

En god tillgång på områden för friluftsliv bidrar till människors hälsa och förståelse för naturen. Friluftslivet bidrar även till regional utveckling och kommunens attraktivitet. Tillgängliga naturområden är en grundförutsättning för friluftslivet och kommunens goda tillgång på natur- och kulturupplevelser är en viktig resurs att beakta. Några särskilt viktiga platser för kommunens friluftsliv är:

Motionscentrum och den tätortsnära skogen
De stora skogsområdena i kommunens norra delar utgör en viktig del av kommunens friluftsliv som helhet samtidigt som det mer tätortsnära friluftslivet är särskilt viktigt för den vardagliga rekreationen. Det finns skogsområden likväl i nordöst som i nordväst som är viktiga. Som en länk mellan skogen och tätorten ligger Motionscentrum som utgör en stark rekreationsnod med motionsslingor, utomhushinderbana, mountainbikebana och skidbacke. Vid motionscentrum är flera föreningar verksamma.

Strömsholms kanal-stråket inkl. Skantzenområdet
Strömsholms kanal/Kolbäcksån med dess trädbeklädda stränder erbjuder friluftsupplevelser i hela kommun. Centralt i Hallstahammars tätort formar vattendraget tillsammans med Trångfors smedja, Skanssjön, Åsby-Skantzenområdet och Sörkvarnsforsens naturreservat ett starkt rekreations- och upplevelseområde. På sommaren går det att paddla i kanalen.

Valskaskogen
I Hallstahammars tätorts östra delar ligger Valstasjöns naturreservat, ett blandskogsområde med vandringsleder och en sjö. Området utgör en lugn och rofull miljö i direkt närhet till tätorten där barn även tillåts utforska naturen.

Kvarnskogen
I Hallstahammars tätorts västra delar ligger Kvarnskogen ett blandskogsområde med vandringsleder. Området utgör ett vitkigt skogsområde för rekreation.

Strömsholmsåsen
Strömsholmsåsen, en tallbeklädd rullstensås, utgör de främsta rekreationsområdena i Kolbäcks direkta närhet likväl inom tätorten. Runt åsen finns bland annat en välanvänd frisbeegolfbana och Kyrkbyåsens naturreservat.

Borgby skans Fornborg
Öster om tätorten finns den huvudsakliga idrottsplatsen med fotbollsplan samt det fornlämningsrika området Borgby skans som erbjuder rogivande promenader.

Vänstaskogen
I Kolbäcks tätorts västra delar ligger Vänstaskogen som utgör en viktig rekreationskälla för boende i Kolbäck.

Gropen/Strömsholms golfbana
Söder om Kolbäcks tätort i anslutning till Mölntorp finns ett kluster av rekreationsmöjligheter som är av stor vikt för såväl boende som besökande. Här finns ädelfiske i Gropen och Strömsholms golfbana

Strömsholm
Strömsholm utgörs av en särskilt natur- och kulturrik miljö där ädellövskogen dominerar och det finns flera naturreservat samt natura 2000-område med höga biologiska värden. Utöver den särskilt skyddade naturen finns gott om barr- och lövskogsområden samt gott om öppna jordbrukslandskap och betesmarker vilka bidrar till en dynamisk naturmiljö. Den rika kulturmiljön med nuvarande verksamhet i ridskoleanläggningen och slottsanläggningen bidrar även med starka rekreationsvärden för såväl boende som besökande.

Kulturmiljö och arkitektur

Gestaltad livsmiljö omfattar både den fysiska gestaltade miljön i sig och människans synsätt på den. Begreppet omfattar arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Sveriges politik för gestaltad livsmiljö är beslutad av regeringen med målet att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Det ska uppnås genom att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden, att kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids, att det offentliga agerar förebildligt, att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas, att miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla samt att samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

I planerings- och byggprocessen är arkitektur ett övergripande verktyg för att forma den fysiska miljön. Kärnan i arkitekturen är balansen mellan skönhet, hållfasthet och funktion. Genom att medvetet förhålla sig till arkitekturens aspekter kan ändamålsenliga och trivsamma byggnader och miljöer skapas och förvaltas. En viktig dimension av arkitekturen är de kulturella, historiska och sociala sammanhang i vilken den skapats. Befintliga kulturmiljöer är viktiga för att förstå vårt förflutna samtidigt som de sätter ramarna för dagens utveckling. De befintliga bebyggelsemiljöerna utgörs av nyttjade resurser och investerat kapital som är viktiga att förvalta väl ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.

Kulturmiljö är den miljö som människor har skapat och som vi fortsätter att skapa. Det är vårt gemensamma arv som utgör ett allmänt intresse och dessutom är en resurs i samhället med betydelse för människors hälsa och välbefinnande samt trygghet och tillhörighet. Kulturmiljövärden är kopplade till både materiella som immateriella företeelser och kan upplevas på olika sätt i samhället genom fornlämningar, bebyggelse eller landskap som på något sätt visar spår av mänsklig aktivitet. Kommunens historik har stor betydelse för att förstå hur vår livsmiljö idag har uppkommit och varför människor valde att bosätta sig här. Kulturvärden i bebyggelse och landskap är en viktig del av besöksnäring och upplevelsevärden för invånarna. Genom att vara medveten om vår historia och bygga vidare på den kan identiteten tas tillvara och ett nytt lager kulturmiljö skapas.

Några tyngdpunkter i kommunens historia

a. Järnåldersbygd vid Kolbäck
Området i södra delen av kommunen är rik på fornlämningar. Mälarens vattenstånd stod högre då och vattenvägarna i Mälardalen sammanstrålade med landvägarna i Västmanland i Kolbäck. I landskapet runt Kolbäck och Hallstahammar finns lämningar efter fornborgar, gravar, hålvägar och offerkällor. Vissa av dagens vägar har troligen forntida ursprung. Norr om Hallstahammars tätort går vägen fortfarande på krönet av Strömsholmsåsen vilket visar på lång kontinuitet.

b. Kyrkorna och kungamakten
Slaget vid Herrevadsbro mitt i Kolbäck vittnar om att platsen var betydelsefull för kungamakten i ett begynnande svenskt rike på 1200-talet. Vid Herrevadsbro passerade huvudvägen norr om Mälaren, där den nyvalde kungen reste på sin eriksgata genom Västmanland. Under tidig medeltid utvecklades också sockenkyrkorna i jordbrukslandskapet runt om Kolbäck. De medeltida kyrkorna Säby, Svedvi, Kolbäck och Berg ligger relativt tätt i kommunens södra hälft. Den betydligt äldre kyrkbyn ligger längre söderut i slättlandskapet utmed Kolbäcksån.

c. Vasaborg och slott i Strömsholm
Gustav Vasa lät vid 1500-talets mitt anlägga en borg som militär stödjepunkt på en holme i Kolbäcksån nära utflödet i Mälaren. På 1600-talet uppfördes Strömsholms slott på samma plats med ekonomibyggnader och personalbostäder. Till slottet hörde för militärt ändamål ett stuteri vars byggnader förlades till Strömsholmsåsen.

d. Knutpunkten Kolbäck
Under medeltiden utvecklades också gästgiverierna i Sverige och i Kolbäck fanns ett skjutsställe med gästgiveri och tingsplats för Snevringe härad. Placeringen av gästgiveriet var strategiskt utmed landsvägen invid Herrevadsbro. Många av historiens makt- och kulturpersonligheter har gästat här på sina resor genom Sverige. Gästgiveriet finns kvar och drivs än idag som hotell.

e. Brukssamhället växer fram
Under 1600-talet utvecklas järnhanteringen i Bergslagen och Kolbäcksån utgör en viktig förbindelse med Mälaren. De första smideshamrarna etablerades i kommunens norra del som utnyttjade vattenkraften i Kolbäcksåns forsar och fall. Bruket omfattade även jord- och skogsbruk, smedja, såg, tegelbruk, kvarn och bränneri. Utvecklingen av bruken vid Hallstahammar ledde till att orten i mitten av 1900-talet bildade municipalsamhälle och strax därpå blev Hallstahammars köping med största delen av Svedvi socken samt norra delen av Kolbäcks socken.

f. Militärens Strömsholm
Under 1700-talet utvecklades områden vid Strömsholms slott som övningsplats för regementet. I mitten av 1800-talet förlades armens rid- och körskola hit. I mitten av 1900-talet togs området över av Ridskolan Strömsholm och hästutbildningar och djursjukhus utvecklades.

g. Transporter på vatten och land
Strömsholms kanal anlades under slutet av 1700-talet och var avgörande för bruksföretagen. Tack vare kanalen, som har sitt mest omfattande slussystem i Hallstahammar, kunde industrierna vid Trångfors, Hallstahammar, Sörstafors och Mölntorp utvecklas. I samband med att Strömsholms kanal färdigställdes blev Kolbäck en omlastningsstation för varor för vidare transport med båt via Borgåsund ut i Mälaren till Stockholm.

h. Järnvägen kommer
Genom utbyggnad av järnvägar inom Bergslagen minskade efter hand godstrafiken på kanalen. Under 1800-talets sista decennier utvecklades Kolbäck till ett stationssamhälle med tjänstebostäder för järnvägens anställda. Järnvägen utgjorde i början både komplement och konkurrens till kanalförbindelsen. Vägtransporter blev allt viktigare och på 1960-talet drogs en motortrafikled genom kommunen.

i. Industrialismen tar vid
Stålindustrierna i Hallstahammar växte starkt under 1900-talet. I Hallstahammar finns starka företag inom tillverkningsindustrin så som Bulten, Kanthal, TPC och Intra och kommunens företag är fortfarande kända för sina unika metoder inom legeringar som skapar metaller som tål mycket hög värme och yttre påfrestningar. Även i Kolbäck utvecklas flera industrier, som Sörstafors pappersbruk och Kolbäcks träindustri.

j. Det moderna samhället växer fram
1919 togs en stadsplan fram för Hallstahammar med egnahemsområden och handelscentrum längs Köpmangatan. Barnrikehus, allmännyttan och flerbostadshus tillkom. Ett kommersiellt centrum utvecklades mellan åren 1960 till 1980 i området kring Storgatan. Även Hallstahammar omfattades av kraftigt byggande under miljonprogrammet. Flerbostadshusen drabbades tidigt av konjunkturnedgång inom industrin och revs under 90-talet, medan småhusbyggandet bibehöll sin efterfrågan. Under 1900-talet förändras också de administrativa gränserna i flera omgångar och Hallstahammar och Kolbäcks kommuner slås tillslut samman i början av 70-talet.

Lagkrav

Kulturmiljölagen innehåller grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

Plan- och bygglagen ställer krav på varsamhet och hänsyn samt krav på underhåll och förbud mot förvanskning. Detta gäller alla byggnader och miljöer även om det inte krävs bygglov. Det är fastighetsägarens ansvar att lagen följs. All bebyggelse ska utformas och placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till kulturmiljövärden på platsen. Bebyggelsens särart och karaktärsdrag ska tillvaratas vid ändring eller underhåll. Särskilt värdefulla byggnader, anläggningar, tomter, allmänna platser och bebyggelseområden får inte förvanskas. Detta är inget förändringsförbud men det är viktigt att de egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefullt skyddas.

Plan- och bygglagen ställer också krav på en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Det är ett allmänt intresse att bevara tidigare utformad bebyggelse och att skapa ny bebyggelse som bidrar till en trivsam livsmiljö för människor.

Skyddad kulturmiljö

Byggnadsminnen

Ett byggnadsminne är en byggnad eller anläggning (inklusive parker, trädgårdar mm) som anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen hög kulturhistoriskt värde. Byggnadsminnen regleras i 3 kap. kulturmiljölagen. Ett byggnadsminne kan vara enskilt och beslutas enligt kulturmiljölagen eller statligt och meddelas av regeringen.

Strömsholms kanal är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Till kanalanläggningen och byggnadsminnet hör särskilda byggnader och anordningar som sluss- och brovaktarstugor medekonomibyggnader, broar, bodar, kajer, bryggor, magasinsbyggnader och sättskjul. Vid Skanzenområdet, i Hallstahammars tätort, finns dessutom ett större antal byggnader medanslutning till kanalens verksamhet. Kanalmiljö är även utpekad som riksintresse förkulturmiljövården. Mer information om riksintresset ges under rubriken riksintressen.

Strömsholms slott är ett statligt byggnadsminne i kommunens södra delar. Bebyggelsen har anor från mitten på 1500-talet då Gustav Vasa lät bygga en borg, vilken har utgjort grunden för det nuvarande Strömsholms slott. Under 1600-talet uppfördes även ett tjugotal ekonomibyggnader och början till en parkanläggning. På området har sedan1500-talet funnits stuteri och omgivande landskap är starkt präglat av hästarnas bete. 1993 övertog Statens fastighetsverk ansvaret för Strömsholms slott med omgivningar.

Bultenlokalen är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Bultfabriken i Hallstahammars tätort grundades 1873 och har haft stor betydelseför ortens utveckling. I början var tillverkningen huvudsakligen skruvar, muttrar och nitar för hemmamarknaden, men bultfabriken och dess dotterbolag växte till en internationellt känd koncern inom järnmanufakturen. Bultlokalen invigdes 1914 som en samlingslokal åt de anställda på bolaget. I början användes byggnaden åt föreläsningar, konserter, predikningar, teater, gymnastik, dans, skolkurser, familjefester och offentliga fester som anordnade av fabriken. Ända fram till 1970-talet var det möjligt att för anställda hyra loken vid högtidsdagar och fester.

Kyrkomiljöer

Svenska kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser (även gravkapell, kyrkogårdsmurar och andra fasta anordningar) har ett automatiskt skydd som kyrkliga kulturminnen om de är uppförda för 1940. Även byggnader uppförda efter 1940 kan förklaras som kyrkliga kulturminnen om de till exempel har ett kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värde. Detta prövas av länsstyrelsen. Kyrkliga kulturminnen regleras i 4 kapitlet kulturmiljölagen.

Kyrkorna Säby, Svedvi, Kolbäck och Berg ligger relativt tätt i kommunens södra hälft. Kyrkorna är viktiga platser kopplad till den äldre sockenindelningen och vittnar om kommunens tidiga medeltida historia. Kolbäcks kyrka har dessutom en välbevarad kyrkby som förutom kyrkan utgjorde ett viktigt centrum för bygden.

Fornlämningar

Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet. En del fornlämningar är synliga, medan andra ligger dolda under mark. Lämningarna kan till exempel utgöras av förhistoriska bo­platser, gravfält och fornborgar, men även historiska lämningar som husgrunder efter torp och kvarnar och kulturlager i städer (så kallade stadslager). En fornlämning måste vara varaktigt övergiven och tillkommen före år 1850 för att omfattas av lagen. Lämningar som är yngre än detta, men som har ett antikvariskt värde, brukar registreras som övrig kulturhistorisk lämning.

Enligt kulturmiljölagens 2:a kapitel, som rör fornminnen, är det förbju­det att utan tillstånd från Länsstyrelsen flytta på, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Området runt en fornlämning ingår också i lagskyddet. Områdets storlek varierar efter fornlämningens betydelse och karaktär och avgörs av Länsstyrelsen från fall till fall.

Riksantikvarieämbetet tillhandahåller en databas om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i karta och text. Det kan finnas okända lämningar var som helst i vår miljö. Det är viktigt att rapportera om man hittar något som skulle kunna vara en fornlämning till Länsstyrelsen. Om du träffar på en okänd fornlämning i samband med grävarbeten måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras. Länsstyrelsen bedömer om fornlämningen kan grävas ut eller om den måste lämnas orörd på plats.

Underlag för bedömning av kulturvärden

Som stöd för bedömning behöver en analys av den byggda miljön göras utifrån ett antikvariskt perspektiv. De miljöer eller objekt som är särskilt värdefulla bör synliggöras i ett kulturmiljöprogram för att den enskilde ska kunna ta hänsyn till värdet. I kommunala beslut kan värden bibehållas genom att involvera en antikvarisk kompetens vid planering och byggande.

Region Västmanland har inventerat bebyggelse och miljöer som kan vara särskilt kulturhistoriskt intressanta och som sammanställts i en webbdatabas, Kulturarv Västmanland. På webbsidan kan man ta del av karta och beskrivning av objekten och även fördjupa sig i artiklar om kulturarvet. Materialet kan användas som underlag tills dess att det finns ett kulturmiljöprogram för kommunen.

Det finns även underlag för bedömning av kulturvärden som inte är beslutade som särskilt värdefulla miljöer och har skydd enligt miljöbalken. Länets program för bevarande av odlingslandskapet beskriver värden kopplade till natur- och kulturmiljö i odlingslandskapet enligt dåvarande naturresurslagen. Flera beskrivna områden har idag olika typer av skydd. Materialet kan utgöra underlag i den fysiska planeringen för tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser, till exempel identifiera särskilt känsliga områden eller bedöma påverkan på riksintressen.

Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett antal kulturlandskapsregioner där Hallstahammar tangerar Bergslagen medan Kolbäck och Strömsholm ligger inom slättbygden. Detta tydliggörs ytterligare i Västmanlands läns karaktärslandskapsanalys där kommunen placeras inom tre olika landskapstyper i länet i övergången från Mälarens sjönära landskap med Strömsholms slott via slättlandskapet runt Kolbäck och Hallstahammar till det vattenrika skogslandskapet norr om Hallstahammar. Rapporten kan användas som underlag för att förstå hur olika exploateringsföretag kan påverka landskapets tidsdjup, form och ekologi i ett helhetsperspektiv.

Kommunens industriella historia finns inventerad i rapporten Avtryck av den industriella utvecklingen från 1999 som beskriver utvecklingen från den första hammaren vid Trångfors till det nutida industrisamhället. Länets kulturmiljöprogram från 1992 redogör för särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer. Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram pågår. Region Västmanland samverkar med länets tio kommuner, Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening för att sammanställa länets kulturarv. I detta material finns både berättelser om länets historia och en inventering av värdefulla områden och byggnader. Materialet kan användas som underlag för att ta vara på kulturvärden i planer och byggande enligt plan- och bygglagen och kulturmiljölagen.

Näringsliv

Hallstahammars kommun har en historia som bruksort och näringslivet i Hallstahammar växte sig starkt under 1900-talet. Trots nedskärningar i industrin på 90-talet har kommunen starka företag inom tillverkningsindustrin. Kommunens företag Bulten och Kanthal i Hallstahammar och TPC och Intra i Kolbäck är fortfarande kända för sina unika metoder inom legeringar som skapar metaller som tål mycket hög värme och yttre påfrestningar. I Strömsholm ligger det nationellt kända Evidensia djursjukhuset och den kända riksanläggningen ridskolan Strömsholm med utbildning inom svensk ridsport på hög nivå.

Kommunens största arbetsgivare är den kommunala förvaltningsverksamheten, följt av tillverkningsindustri. En stor andel av arbetstillfällena finns inom vård- och omsorg samt inom utbildning och företagstjänster. Handel och byggverksamhet bidrar också med en mindre andel arbetstillfällen. De branscher som är underrepresenterade är handel, hotell och restaurang samt information och kommunikation. Kommunen har en hög andel företagare men också en låg andel nyföretagande. Arbetslösheten är likvärdig med riket men högre än riket för unga. Andel invånare som förvärvsarbetar är lägre, delvis på grund av en högre andel pensionärer.

Även om tillverkning och utvinning fortfarande är den största branschen har utvecklingen till en pendlarkommun nära en större stad de senaste åren resulterat i att identiteten som bruksort förändrats. Idag pendlar över 50 procent av kommunens arbetsföra befolkning ut från kommunen för arbete samtidigt som knappt 40 procent pendlar in till arbete i kommunen. In- och utpendling sker till Västerås, Köping och Surahammar.

Kommunens strategiska läge i Stockholm-Mälardalsregionen ger goda förutsättningar för pendling till Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm samtidigt som det gör kommunen attraktivt för både boende och företag att etablera sig. Kommunen kan erbjuda tomtmark till fördelaktigt pris och hög industriell kompetens. Det finns tillgång till goda transportmöjligheter på E18 och stambana och nära till flygplats och hamnar. Kommunen har länge satsat på företagsklimatet och är idag ett av Västmanlands högst rankade näringslivskommuner.

Kommunens näringslivsstrategi från 2024 lyfter fem strategiska områden. Flera av dessa har direkt eller indirekt påverkan på hur vi planerar för mark och vatten. Transporter och mobilitet, elkraftsförsörjning, attraktiva boendemiljöer, god utbildning, planberedskap och centrumutveckling är några åtgärder som lyfts fram.

För att öka möjligheten för handel-, restaurang- och hotellverksamheter vill kommunen satsa på centrumutveckling. Centrumutveckling med samlokalisering av service och handel, trivsamma utemiljöer och fler bostäder behövs för att bibehålla underlaget i relation till externhandeln i till exempel Västerås. Det finns ett principbeslut om att externhandelsområden inte ska tillåtas för att bibehålla förutsättningarna för näringslivet i Kolbäcks och Hallstahammars centrumområden. En satsning på centrumutveckling bidrar också till att skapa naturliga mötesplatser och närhet till många funktioner för boende, verksamma och besökare.

Besöksnäring

Hallstahammars kommun har flera unika, intressanta och vackra besöksmål, främst kopplat till natur och kulturvärden och Strömsholms kanal. Besöksnäringen ger arbetstillfällen och bidrar till kommunens attraktivitet i form av utbud av hotell, café och restauranger samt natur- och kulturupplevelser i tätorter och omgivande landsbygd. Hållbara klimatsmarta transportlösningar och en fungerande grundservice är centralt för att en destination ska upplevas som attraktiv för besökare.

Hallstahammars kommun har en från september 2021 en attraktionsstrategi för att säkra kommunens attraktionskraft för såväl besökare som för de som bor, lever och verkar i kommunen. En plats som är attraktiv att besöka blir även mer attraktiv att bo och driva verksamheter på. Ett stärkt fokus på besöksnäringen medför således positiva effekter för hela kommunen.

Primära besöksmål:

Strömsholms kanal löper genom hela kommunen från norr till söder och utgör riksintresse för likväl friluftsliv som för kulturmiljövärden. Det finns goda möjligheter att uppleva kanalen från vattnet under sommartid, antigen genom att paddla kanot eller åka någon av turistbåtarna. Längs kanalen finns områden med höga naturvärden och flera stora besöksmål.

Åsby - Skantzenområdet utgör ett större område längs med Strömsholms kanal och Skanssjön i Hallstahammars tätort som inkluderar Trångsfors smedja, Skantzen-området. Där återfinns anläggning för hotell, konferens och spa, möjligheter till idrott, en anrik kulturmiljö runt kanalens slussar och Skantzö bad- och camping. I anslutning till Skantzenområdet ligger Åsby hem och trädgård som erbjuder handel med växter och heminredning samt olika evenemang för inspiration, konstupplevelser och unika upplevelsevärden.

Strömsholm - Borgåsund ligger vid Strömsholms kanal vid mynningen till Mälaren. Strömsholm utgörs av en intressant kulturmiljö med slottsanläggning från 1600-talet tillsammans med ridskoleanläggningen för Strömsholms ridskola som är välkända i hela landet och där det hålls stora tävlingar inom ridsport. Borgåsund utgörs av en pittoresk miljö med äldre bebyggelse med stark koppling till Freden/Mälaren där det finns badplats och småbåtshamn.

Kultur- och fritidsverksamhet

Goda möjligheter för människor att ta del av kulturutbudet och fritidsaktiviteter är viktigt för att känna delaktighet i samhället. Det ger möjligheter för människor att forma en meningsfull samvaro, hitta rekreation och forma relationer till likväl människor som platser. Fritidsverksamhet som uppmuntrar till fysisk aktivitet bidrar även till barns utveckling och stärker motoriska färdigheter, kreativiteten och främjar psykiskt välbefinnande. Kultur och fritidsverksamheter som uppmuntrar barn och vuxna till fysisk aktivitet spelar således stor roll för folkhälsan. I Hallstahammars kommun finns många aktiva föreningar med en verksamhet av hög kvalitet. Dessa bidrar till stor del till det mångsidiga utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kommunen kan erbjuda. Det är viktigt med god tillgänglighet till platser som erbjuder kultur- och fritidsverksamhet med gång- och cykel och/eller kollektivtrafik för att göra det enkelt för människor att ta del av utbudet.

Kulturverksamhet och fritidsgård

Kulturhuset i Hallstahammar är en mötesplats för kommunens invånare med fokus på barn och unga. I kulturhuset finns bibliotek, kulturskola, allmänkultur, konsthall, föreningsbyra och fritidsgård. Det finns även en fritidsgård i Stationshuset i Kolbäck. På fritidsgårdarnan kan ungdomar mellan 13 och 17 år vistas på eftermiddagar och kvällar. I Hallstahammar finns biografen Sagabio och i Kolbäck ligger Linneabiografen som används för viss filmvisning och skolbio. På Hammartorget i Hallstahammars centrum ligger Hammarteatern. Det finns föreningar för bland annat musik, dans, konst, teater, spel och slöjd. Många av föreningarna är beroende av lokaler för att kunna utöva sin verksamhet. Det finns idag svårigheter att möta behoven av lokaler för föreningslivet, exempelvis saknas lokaler som uppfyller de behov som finns för konserter och föreställningar

Bad

I kommunen finns två simhallar, en i Kolbäck och en i Hallstahammar. I Hallstahammar ligger även Skantzö Bad & Camping som är en kommunal utomhusanläggning med tempererade bassänger. Det finns även ett friluftsbad i Borgåsund i Mälaren. Det finns önskemål om att tillgängliggöra Kolbäcksån mer genom bland annat fler eller bättre rustade badplatser.

Idrott- och fritidsaktiviteter

Kommunen äger och driver olika idrotts- och fritidsanläggningar och hyr även ut idrottshallar och möteslokaler. Områden för idrott och fritidsaktiviteter kan exempelvis vara idrottsplatser, ishallar, träningsanläggningar, idrotts- och simhallar, spontanidrottsplatser, utomhusgym och skateparker. Det saknas idag en fullstor idrottshall i kommunen och det finns svårigheter att möta behovet av lokaler för idrott. Kommunens idrott medför också ett övernattningsbehov vid tävlingar och läger. Vid renovering eller byggnation av skolor och idrottshallar kan det därav vara viktigt att utformningen blir godkänd för övernattning.

Hallstahammar har även en aktivitetsbank som tillhandahåller begagnade och skänkta sport- och fritidsutrustning för utlåning vilket bidrar till att tillgängliggöra sport- och fritidsaktiviteter för fler. Kommunens friluftsområden erbjuder även fritidsverksamheter, läs mer om dessa under Friluftsliv och rekreation.

Utbildning

Skolor och förskolor är viktiga för den sociala servicen och är en del av samhällsbyggandet. Gestaltning av skolor, förskolor och lärmiljöer är en fråga för såväl utbildning som gestaltning och hållbart byggande av samhället.

Förskola och grundskola

I Hallstahammars kommun finns sju kommunala grundskolor, fyra i Hallstahammars tätort, två i Kolbäck och en i Strömsholm. Det finns inga fristående grundskolor i Hallstahammars kommun. Det finns nio förskolor i kommunal regi och två fristående förskolor runt om i kommunens tre tätorter.

Behovet av förskola och skola följer årskullarnas storlek, och kan därmed förändras relativt snabbt. För att få ett gott nyttjande av gjorda investeringar eftersträvas lokaler som är så flexibla som möjligt, så att verksamheten kan anpassa lokalerna efter behov samtidigt som de med fördel även kan samordnas med exempelvis föreningslivet. Kommunens förskolor har ett eftersatt underhåll vilket medför att det finns stor risk för att förskolelokaler kommer behövas oberoende av om kommunen växer eller ej.

Alla elever har rätt till en god utemiljö. Särskilt för yngre barn är tillräckliga ytor vid förskolor och skolor mycket viktigt för hälsa, lärande och utveckling. Möjligheten att ha en stor gård ser olika ut på olika platser, och därför kan behovet tillgodoses på olika sätt, till exempel genom samnyttjande med andra gröna ytor eller trafiksäker tillgänglighet till annat grönområde. Grönska är även ett viktigt verktyg för att säkerställa att likväl utomhus- som inomhusmiljö kan hantera eventuella värmeböljor.

Grundskoleelever måste kunna ta sig till skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt. Förutom säkra cykelvägar är det för dessa elever även viktigt med mycket god tillgänglighet för kollektivtrafik.

Gymnasieskola och universitet

I kommunen finns ingen allmän gymnasieskola, det finns ett samverkansavtal med Västerås stad och de flesta eleverna från kommunen går gymnasiet på annan ort. I Strömsholm finns ett riksrekryterande ridsportgymnasium samt Hippologprogrammet som är Sveriges enda universitetsutbildning inom hästområdet som har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudman.

Gymnasieelever måste kunna ta sig till skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt. I Hallstahammar hänvisas gymnasieelever som läser i Västerås till allmän kollektivtrafik. Detta ställer krav på goda möjligheter för elever att ta sig till och från regionala kollektivtrafiknoder via antigen säkra gång- och cykelvägar eller inomkommunal kollektivtrafik.

I Strömsholms finns ett starkt nationellt kunskapscentrum genom ridsportgymnasiet och universitetsutbildningen inom hästområdet. Detta utgör en central roll för orten och hela kommunens identitet och attraktionskraft.

Vård och omsorg

Region Västmanland ansvarar för sjukvård och behandlingar vid sjukhus och vårdcentraler. I kommunen finns vårdcentral i centrala Hallstahammar som kompletteras med vårdcentralen i Kolbäck som har öppet ett par utvalda dagar i veckan. Kommunen tillhör Köpings sjukhus upptagningsområde.

Det är viktigt att vårdcentraler och annan hälso- och sjukvård placeras med god tillgång till kollektivtrafik så att kommunens medborgare har möjlighet att lätt uppsöka vården.

Äldreomsorg

Hallstahammars kommun är även en av några kommuner i Sverige som är godkänd medlem i Världshälsoorganisationens nätverk för äldrevänliga städer och kommuner, vilket innebär att det finns särskilt goda möjligheter att åldras långsiktigt.

Idag finns i kommunen tre särskilda boenden och två trygghetsboenden, fördelade över Hallstahammars och Kolbäcks tätorter. Strömsholms tätort saknar idag boenden och mötesplatser specifikt anpassade för årsrika. Det finns ett växande behov av äldreomsorg i kommunen vilket kräver god planering av kommunen som helhet för att kunna ge god vård och omsorg till rimliga kostnader. Det kan handla om att tillhandahålla god närservice som är lättillgänglig för grupper som annars skulle behövt ökad stödinsats. Funktionella bostäder samt trygg och säker utemiljö kring bostaden kan bidra till att öka tillgängligheten i samhället.

Bostadsförsörjning

Sveriges kommuner har ett bostadsförsörjningsansvar där kommunens planläggning behöver skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Hallstahammars kommun hade i slutet av 2022 en befolkning på 16 711 invånare. I Hallstahammars kommun bor drygt 90 % av befolkningen i någon av kommunens tätorter. Centralorten Hallstahammar har cirka 11 600 invånare, Kolbäck har omkring 2100 invånare och Strömsholm runt 700 invånare. Resterande befolkning återfinns i någon av de mindre orterna i närheten av tätorten eller i mindre orter och byar på landsbygden.

Kommunen har sedan 2010-talet haft en positiv befolkningsutveckling. Mellan 2010 och 2020 har Hallstahammars kommuns genomsnittliga befolkningstillväxt varit cirka 8 procent och det innebär att kommunen växt i snitt med 138 personer per år. I jämförelse med andra kommuner i länet har Hallstahammars kommun haft den största procentuella befolkningsökningen efter Västerås.

Befolkningsstrukturen i kommunen har till stora delar varit stabil de senaste 20 åren där barn och vuxna i trettio- och femtioårsåldern har varit de åldersgrupper som dominerat. Den demografiska förändringen som har skett under perioden är främst att åldersgruppen med individer i sjuttioårsåldern har vuxit markant. Ungefär hälften av kommunens bostäder utgörs av småhus och gemensamt för kommunens tätorter är att bebyggelseområden ofta är homogena. Detta innebär att det finns större områden där bebyggelsebeståndet till stora delar ser likadant ut gällande likväl bebyggelsetyp som upplåtelseform. Eftersom dessa områden till främst utgörs av friliggande småhus medför detta en utmaning i att kunna erbjuda människor i olika livssituationer möjlighet att flytta till kommunen eller bo kvar, oavsett om det rör sig om familjeförhållanden, socioekonomiska förhållanden eller åldersmässiga faktorer. En variation av hustyper och upplåtelseformer är även viktig kopplat till den sociala hållbarhetsaspekten då blandningen kan bidra till att stärka sammanhållningen och bidra till mer ett inkluderande samhälle. Detta skapar robusta livsmiljöer för alla, inte minst för barn. För en robust och hållbar bebyggelsestruktur är det därav viktigt att arbeta med utveckling för blandad bebyggelse och möjliggöra flyttkedjor.

Klimatanpassning

Förenade nationernas klimatpanel, IPCC, har det senaste decenniet fastställt en konsensus om att människan har en negativ påverkan på klimatet genom användning av fossil energi och utsläpp av fossila växthusgaser. Klimatförändringarna påverkar i sin tur människan genom kraftigare väder som skyfall och värmeböljor. Sverige fick en ny klimatlag 2018 med kraftiga mål om nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Samhällsplanering har stor betydelse för att förhindra skador på infrastruktur och bebyggelse som beror på klimatförändringar. Ekosystemtjänster har en stor betydelse för att hantera klimatförändringar genom dagvattenlösningar och temperaturreglering.

Kommunens viktigaste risker kopplat till klimatet är relaterat till värme och vatten. Den globala uppvärmningen innebär att medeltemperaturen i kommunen ökar, vilket också för med sig att nederbörd framför allt i form av regn också ökar. Sommaren blir varmare och torrare och växtsäsongen blir längre. Vintern blir mildare och blötare med mer regn och höga flöden i vattendragen. Extremväder med skyfall och värmeböljor blir vanligare.

I den senaste lägesrapporten från IPCC konstateras att klimatförändringarna sker snabbare än tidigare beräknat och att deras värsta tänkbara scenario, PCP 8.5, har större sannolikhet att inträffa med en temperaturökning på 3-4 grader över förindustriell nivå till 2100. Om världen ska hålla jordens upphettning vid 1,5 grad som är ett önskvärt gränsvärde måste utsläppen upphöra helt inom bara några år, vilket blir en omöjlig uppgift. Mer sannolikt är någonstans mellan 2 och 4 grader beroende på vilka åtgärder som sker idag för att minska CO₂-utsläppen i världen. Det innebär att kommunen behöver öka sin beredskap för att hantera översvämningar, skyfall, värme och torka samt olika kombinationseffekter. Fysiska åtgärder för klimatanpassning behöver utredas och implementeras. Det finns även sociala perspektiv med globala effekter som flyktingströmmar att hantera.

Höga flöden i sjöar och vattendrag

Mälaren

Mälarens vattenstånd beror av tillflödet från avrinningsområdet, reglering enligt vattendomar, vattennivån i havet och av landhöjningen. Mälarens vattenstånd beror på hur dammluckorna vid slussarna är utformade, om möjlighet finns att tappa ut vatten mot Saltsjön och vilken tappningskapacitet (kubikmeter per sekund) som finns. Vattenståndet i Mälaren kan också påverkas lokalt av vinduppstuvning och höga vågor vid storm.

Om Östersjöns vattenstånd höjs över Mälarens nivå strömmar saltvatten in i Mälaren. Vid ett kraftigare högt flöde från vattendrag i kombination med skyfall och en stigande havsnivå som beror på klimatförändringar höjs vattennivån i Mälaren från två håll. Projekt slussen har studerat detta närmare och i samarbete med SMHI tagit fram ett förslag till reglering vid extremflöden.

Strömsholm och Borgåsund gränsar till vikarna Freden och Borgåsundet. En höjning av vattenståndet med 3 meter innebär att vissa byggnader nära stranden kan påverkas i Borgåsund. I övrigt är det huvudsakligen jordbruksmark som översvämmas. Enligt Räddningstjänsten i Mälardalen kan höga vattenstånd i Mälaren medföra översvämning av stora åkerarealer kring Strömsvik.

Höga flöden i Kolbäcksån kan innebära en kombinationseffekt med översvämning i Mälaren. Hur stor denna risk är och vilka konkreta åtgärder som kan göras i anslutning till Mälaren behöver utredas närmare.

Kolbäcksån

Kolbäcksån rinner från norr mot Mälaren och passerar Hallstahammar tätort, Kolbäck och Strömsholm. Strömsholms kanal är 11 mil lång och följer Kolbäcksåns vattensystem. Den flyter från Smedjebacken i Dalarna i norr och genom hela Västmanland till Mälaren i söder. Kanalen är ett reglerat vatten med dammkonstruktioner och biflöden. Två mindre insjöar ansluter till Kolbäcksåns vattensystem, Skanssjön och Lagårdssjön. Det finns också större översvämningsmarker vid Hammaräng i norr och öster om Strömsholm.

Klimatförändringar innebär att höga flöden inträffar oftare i vattendraget som beror på mer riklig nederbörd under året. Detta kan förvärras av mer rikligt förekommande skyfall. Regleringen genom dammkonstruktioner kan minska effekten och därför är det viktigt att dessa bibehålls och underhålls.

Höga flöden i Kolbäcksån påverkar bebyggelse nära ån i Hallstahammar och Kolbäck. Översvämningar kan även påverka vägstrukturen negativt. Höga flöden i Kolbäcksån har historiskt orsakat översvämningar vid Hammaräng och nedströms Mölntorp. I Hallstahammar är det framförallt området vid Skanssjön och norrut mot Trångfors samt Sörstafors och Lyckhem som kan påverkas negativt vid höga flöden.

I Kolbäck är åfåran djupt skuren vilket innebär vattnet måste följa åfåran och inte i första hand kan bredda ut inom jordbruksmark eller våtmarksområden. Översvämning i Kolbäcksån i kombination med skred och erosionskänsliga jordar längs ån kan utgöra en stor risk för negativ påverkan på bebyggelsen. Vid högsta flöde kan vattnet höjas upp i Kolbäcken, ett biflöde till Kolbäcksån, och bredda på jordbruksmarken söder om Kolbäck.

I Strömsholm har våtmarksområdet vid Lagårdssjön förutsättningar att buffra för vattenmassorna och kanalen kan utgöra ett sekundärt avrinningsstråk så att slottet inte påverkas negativt.

Skyfall och kraftig nederbörd

Kraftig nederbörd förväntas ske oftare i framtiden. I Mälardalen kommer nederbörd på vintern i större utsträckning än idag att utgöras av regn vilket ökar risken för problem med ytavrinning och vattensamling i lågpunkter. Lågpunkter utan avtappningsvägar (instängda områden) kan utgöra ett problem då vattnet inte har någonstans att ta vägen, framför allt under tider på året då avdunstning och växternas upptag av vatten är låg.

Skyfall medför att vatten inte hinner rinna undan tillräckligt snabbt i bebyggelsestrukturen och därmed orsakar skador. I det akuta skedet kan det bli problem för utryckningsfordon att komma fram eller källare stå under vatten. Efter det akuta skedet kan skador finnas kvar på vägar och bebyggelse, till exempel sättningar eller fuktskador. Skyfall kan även innebära att föroreningar i marken följer med dagvattnet ut i vattenförekomsterna.

År 2009 respektive 2011 har Hallstahammar drabbats av stora skyfallshändelser. I samband med detta vattenfylldes källare på grund av uppdämning av överbelastade spillvattenledningar. Drygt 200 byggnader i Hallstahammar och Strömsholm påverkades. Även år 2019 inträffade översvämning av dagvatten- och spillvattensystemet.

Genom att separera spillvatten från dagvatten i kommunens tekniska system samt utveckla ekosystemtjänster för fördröjning och rening av dagvatten kan skyfallsproblem undvikas. Naturliga lågpunkter bör utformas med multifunktion för tillfällig hantering av skyfall, till exempel parker eller ytor för sport och idrott.

Ras, skred och erosion

Ras, skred och slamströmmar är exempel på snabba massrörelser i jord eller berg. Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som orsakas av bland annat vind, rinnande vatten och vågor. Dessa rörelser kan orsaka stora skador på mark och byggnader inom det drabbade området. MSB har tagit fram ett planeringsunderlag med stabilitetszoner för att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila.

Massrörelser blir allvarligare och vanligare i kombination med mer förekommande översvämningar på grund av höga flöden eller skyfall. Inom stabilitetszonerna är risken för ras och skred extra stor speciellt i de zoner där översvämningar sker vid 200-årsnivåer och HBF-flöden. Erosion förekommer mer frekvent i samband med höga flöden i vattendrag.

Kombinationen av höga flöden i Kolbäcksån, skyfall och skredrisk kan skapa stora problem. I kommunen är det framför allt vissa sträckor i anslutning till Kolbäcksån i Kolbäck, Sörstafors och Hallstahammar som berörs både av ras- och skredrisk och översvämningsrisk. Massrörelser i kombination med översvämning kan även innebära följdeffekter, till exempel att markföroreningar sprids eller att kulturmiljövärden påverkas negativt. I Hallstahammar och Kolbäck finns både kulturmiljövärden och förorenad mark i anslutning till Kolbäcksån. Fördjupad utredning av riskområden med förslag till lösningar bör tas fram för att hantera problemen.

Värme

Högre medeltemperatur innebär att värmeböljor blir vanligare och risken för överhettning ökar. Det är framför allt barn och äldre som kan påverkas stort av långa perioder med höga temperaturer. De som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, så kallade sårbara grupper, kommer att drabbas särskilt hårt. En långvarig värmebölja ger en rad olika följdhändelser, bland annat ökad dödlighet bland människor och djur, ökad smittorisk, ökat insjuknande, ökad risk för solkurvor och asfaltsblödning, ökat behov av dricksvatten, risk för haveri i tekniska komponenter och minskad livsmedelsproduktion.

Högre temperatur och längre växtsäsong i kombination med mindre nederbörd under sommaren innebär också risk för torka och vattenbrist. Sättningsproblematik kan uppstå i vissa typer av jordar om torkan påverkar grundvattennivån.

Genom att nyttja och utveckla reglerande ekosystemtjänster kan värmeöar och torka minskas. Det kan till exempel handla om fler träd i tätortsmiljö, våtmarker och högre andel grönska. Skyfallshantering med vattenmagasinering för kommande torrperioder kan också övervägas.

Förorenade områden

Ett förorenat område är en plats som innehåller förhöjda halter föroreningar vilket innebär att området riskerar att orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Användningen av mark i förorenade områden kan vara begränsad och kan innebära både hälso- och miljörisker. Det är därför viktigt att känna till om området är förorenat eller inte vid planering och byggande.

Innan området kan tas i anspråk krävs utredning, identifiering av saneringsinsatser samt eventuellt åtgärder. Ansvaret för föroreningsskadan och saneringen är i regel den som har orsakat föroreningen. Om den som har orsakat föroreningen inte längre finns kvar kan ansvaret, eller del i ansvaret, hamna på andra tidigare verksamhetsutövare, befintlig verksamhetsutövare eller fastighetsägaren. En del saneringsprojekt har förutsättningar att få finansiering via staten.

Länsstyrelserna har mellan åren 2000 och 2013 gjort en inventering av förorenade områden enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). De inventerade objekten har delats in i fyra riskklasser där 1 innebär stor risk för olägenhet och 4 innebär låg risk för olägenhet. En del riskklasser baseras på provtagningar medan andra riskklasser endast baseras på historiska inventeringar av området.

I Hallstahammars kommun har 69 förorenade områden riskklassats (2024).
Riskklassen ger en indikation på vilka föroreningar och vilka mängder föroreningar som kan förväntas inom området. Områden med hög riskklass (riskklass 1 och 2) omfattar 25 objekt (2024). Övriga områden finns inom riskklass 3 och 4.

Mer information om hantering av föroreningar finns på naturvårdsverkets hemsida.

Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet är ett begrepp som förklaras i miljöbalkens kapitel 9. En miljöfarlig verksamhet innebär att mark, byggnader eller anläggningar används på ett sätt som kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Miljöfarliga verksamheter delas in i A-verksamheter, B-verksamheter, C-verksamheter och U-verksamheter. A- och B-verksamheter kräver tillstånd och C-verksamheter kräver anmälan till kommunen. U-verksamheter kräver varken tillstånd eller anmälan.

I Hallstahammars kommun finns 12 stycken (2024) tillståndspliktiga verksamheter och 23 stycken (2024) anmälningspliktiga verksamheter.
En miljöfarlig verksamhet kan riskera att innebära olägenheter i form av till exempel buller, lukt, ljus och spridning av föroreningar.

Det finns även verksamheter som är klassade som Sevesoanläggningar enligt Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen omfattar verksamheter där farliga ämnen i form av kemikalier förekommer i stora mängder vid ett och samma tillfälle. I Hallstahammars kommun finns två Sevesoanläggningar.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under en transport. Länsstyrelsen pekar ut ett rekommenderat vägnät för transporter av farligt gods. I Hallstahammar är primära vägar för farligt gods E18 och väg 56. Sekundär väg för farligt gods är delar av väg 252, Stationsgatan och Södra Västeråsvägen. Farligt gods tillåts generellt på all järnväg. Det innebär att farligt gods kan förekomma på all järnväg som medger trafikering av godståg och som inte omfattas av särskilda restriktioner. I Hallstahammars kommun löper järnvägen genom samtliga av kommunens tre tätorter och rekommenderad väg för farligt gods berör främst Kolbäcks tätort och närområdet av väg 252 för kommunens norra delar.

Enligt rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning ger ett skyddsavstånd på 150 m ett tillräckligt skydd för i princip alla verksamhetstyper utan behov av en närmare riskutredning. Beroende på vilken typ av anläggning/verksamhet som planeras kan kortare skyddsavstånd användas. Utifrån hur känslig verksamhetstyp som planeras finns tre olika zoner med accepterade skyddsavstånd. Vid byggnation närmare riskkällan än angivet skyddsavstånd krävs att en riskutredning görs.

Zon A. Inom detta avstånd ryms markanvändning för drivmedelsförsörjning (obemannad), odling och djurhållning, parkering (ytparkering) och trafik. Detta avstånd är mellan 0 - 30 meter från järnväg och 0 - 40 meter från rekommenderad väg för farligt gods.

Zon B. Inom detta avstånd ryms markanvändning för tekniska anläggningar, drivmedelsförsörjning (bemannad), industri, kontor, friluftsliv och camping, parkering och verksamheter. Avstånd för zon B är mellan 30 och 50 meter från järnväg samt mellan 40 och 75 meter från rekommenderad väg för farligt gods.

Zon C. Inom detta avstånd ryms markanvändning för bostäder, centrum, vård, detaljhandel, tillfällig vistelse, besöksanläggningar och skola. Avstånd för zon C är mellan 50 och 150 meter från järnväg samt mellan 75 och 150 meter från rekommenderad väg för farligt gods.