Så säkerställer vi ett hållbart byggande

Den bebyggda miljön är permanent och det som byggs på en plats ska stå där under en lång tid framöver. Utformning av byggnader och utomhusmiljöer behöver bland annat ta hänsyn till klimatsmarta lösningar, materialval och tekniska förutsättningar för ett hållbart byggande. Samtidigt spelar även gestaltning och estetik en stor roll för människors psykiska och fysiska hälsa. I planerings- och byggprocessen är arkitektur ett övergripande verktyg för att forma den fysiska miljön. Kärnan i arkitekturen är balansen mellan skönhet, hållfasthet och funktion. För att säkerställa ett hållbart byggande i Hallstahammars kommun behöver vi:

• Lägga stor fokus på gestaltning och arkitektur för en trivsam och god livsmiljö

• Öka vår kunskap, föregå med gott exempel och ställa krav på hållbart byggande och klimatanpassning

Gestaltning och arkitektur för en trivsam och god livsmiljö

Plan- och bygglagen ställer krav på en samhällsplanering som säkerställer en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder samt en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.

Arkitektur omfattar landskap, byggnader och anläggningar samt rummen inom och mellan dessa. Det handlar om det enskilda objektet och om samspelet mellan flera objekt samt helheten i städer, tätorter och landskap. Genom arkitektur skapas de livsmiljöer som vi bor, lever och verkar inom. Detta påverkar och formar i sin tur människorna som lever där. Det som byggs på en plats och arkitektur som vi skapar idag blir morgondagens kulturmiljöer.

Den fysiska miljön som människor vistas i är starkt bidragande till kommunens folkhälsa. Exempelvis är tillgängliga grönytor en viktiga för individens välmående samtidigt som mörka miljöer med brist på dagsljus kan bidra till depression. Utformningen av den fysiska miljön kan vara inkluderande eller exkluderande för människor med olika behov. Exempelvis kan utformning och skötsel av miljön göra det enkelt eller svårt för funktionshindrade att ta sig fram. Samtidigt kan barns möjlighet till rörelse och interaktion möjliggöras eller begränsas genom utformning av trafikinfrastruktur och grönområden. Genom att tillämpa en utformning av den fysiska miljön med fokus på att skapa en lösning som fungerar för så många som möjligt redan från början främjas en mer inkluderande och trivsam miljö. En gestaltning som sätter människors behov i fokus kan även bidra till att människor känner ett ökat engagemang för platsen de bor på vilket bidrar till den sociala sammanhållningen.

Vi utvecklar den trivsamma småstaden genom mod att utvecklas och förhålla oss till förändringar samtidigt som vi är stolta och värnar vår historia. Vi ska tillämpa ett långsiktigt perspektiv där arkitekturens påverkan på människor och dess användbarhet vägs mot kortsiktiga investeringskostnader. Genom en god kunskap om kommunens historia gör vi medvetna val för att bibehålla kommunens karaktär och identitet. Samtidigt skapar vi trivsamma miljöer som får finnas över lång tid.

Hållbart byggande och klimatanpassning

Samhälls- och bebyggelseutvecklingen står inför flera utmaningar såsom klimatförändringar, resursbrist och demografiska förändringar. Det är viktigt med en ansvarsfull samhällsplanering som tar ansvar för att minimera klimat- och miljöpåverkan och skapa en mer hållbar framtid. Ett hållbart byggande innebär att skapa goda livsmiljöer för människor genom att använda och förvalta våra resurser på ett smart sätt samtidigt som avfall och utsläpp minskas.

Klimatförändringarna innebär konsekvenser på den byggda miljön. För att fortsatt kunna erbjuda goda livsmiljöer behöver bebyggelseutveckling och utformning av den fysiska miljön anpassas för att hantera dessa förändringar. Strategierna i bilden kan användas för att hantera klimatrisker:

Ett hållbart byggande innebär även en hushållning av naturresurser för att minska klimat- och miljöpåverkan. En omställning till cirkulär ekonomi bidrar till detta inom exploatering och byggnation. Med cirkulär ekonomi avses att minska uttag av naturresurser, minska klimatpåverkan och arbeta för att bättre tillvarata material och produkter i ekonomin. Det innebär att befintlig bebyggelse ska förvaltas och renoveras och rivning ska undvikas så långt det är möjligt. Om en byggnad ska renoveras eller rivas är det viktigt att så många byggprodukter och så byggmaterial som möjligt återbrukas eller återvinns. Även vid nyproduktion bör möjligheterna att använda begagnade byggprodukter undersökas. För att lyckas med en omställning till cirkulär ekonomi är det viktigt att implementera cirkuläritet genom hela processen, från idé till projektering- och byggskedet men även fortsatt vidare under förvaltning och underhåll.

Läs mer om klimatrisker under allmänna intressen.

Tätortsbebyggelse i plankartan

I plankartan delas tätorternas bebyggelse in i olika markanvändningar beroende av hur området används idag och hur de kan utvecklas. Grönområden, trafik- och teknisk infrastruktur förekommer inom samtliga kategorier för tätortsbebyggelse. Större områden för bebyggelseutveckling pekas ut särskilt i plankartan. I linje med den övergripande strategin om att samla bebyggelse i noder är kommunen positiv till kompletteringar och tillägg i de områden som pekas ut för sammanhållen bostadsbebyggelse och mångfunktionell bebyggelse i plankartan.

Mångfunktionell bebyggelse

Blandad bebyggelse
Områden med befintlig blandad bebyggelse av en tätortsmässig karaktär. Bebyggelse används för bostäder i kombination med bland annat handel och service. Områdena utgör servicekomplement till tätorternas centrum och karaktäriseras av att de erbjuder viktig service och funktioner till tätorten och kommunen som helhet.

Besöksanläggning
Områden med befintlig besöksanläggning såsom verksamheter eller anläggningar som riktar sig till besökare. Här ingår kulturella anläggningar samt idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar.

Utvecklingsområden
Områden för centrum är lokaliserade i de mest centrala lägena och här förekommer en kombinationer av handel, service, kontor, samlingslokaler och tillfällig vistelse tillsammans med bostäder. Områden för centrum inrymmer likväl pågående markanvändning som en utveckling av handel, service och bostäder.

Sammanhållen bostadsbebyggelse

Befintlig tätortsbebyggelse
Områden i plankartan består i huvudsak av befintlig bostadsbebyggelse i tätort där inslag av service förekommer. I denna kategori inryms pågående markanvändning och det bedöms finnas möjligheter till kompletterande byggnation.

Utvecklingsområden
Nya områden för utveckling av bostadsbebyggelse. Inslag av service får förekomma.

Omvandlingsområden
Områden som idag är exploaterade och bedöms ha potential för omvandling till bostadsbebyggelse med visst inslag av service.

Möjliga utredningsområden
Områden som bedöms ha potential att utredas för sammanhållen bostadsbebyggelse efter 2050.

Principer för komplettering av bebyggelse i tätorterna

För att viktiga värden såsom natur- och jordbruksmark ska kunna sparas inför framtiden är det viktigt att arbeta vidare med redan ianspråktagen mark. Att samla bebyggelse i tätorterna bidrar till att fler människor bor på gång- och cykelavstånd till service och handel samtidigt som det också blir större underlag till kollektivtrafiken. Bebyggelseutveckling ske genom komplement och tillägg i kommunens befintliga tätorter. Utöver utvecklingsområdena som anges kan även bebyggelseutveckling rymmas inom kategorier i plankartan för befintlig bebyggelse och befintlig blandad bebyggelse. Följande principer ska tillämpas vid planläggning och prövning av lov inom tätorterna:

Stråk och bebyggelsestruktur: Komplettering av ny bebyggelse i befintliga bebyggelsestrukturer kräver en varsam planering med stor hänsyn till befintliga samband. Nya byggnader ska placeras för att förstärka viktiga stråk och strukturer och får inte skapa barriärer i tätorterna.

Komplettering på höjden: Tätorterna ska utvecklas med högre bebyggelse. Idag finns det en ineffektiv markanvändning med generellt låg bebyggelse i tätorterna, även i de centrala delarna. För en hållbar tätortsutveckling ska det i första hand undersökas om det är möjligt att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare våningar för bostäder. I andra hand ska möjligheterna utredas för att riva befintlig byggnad för att ge plats åt ny högre bebyggelse. Bebyggelsens höjd behöver ske med hänsyn till platsens förutsättningar och karaktär.

Grönområden ska bevaras: I tätbebyggda miljöer är parker, plantering och övrig grönska värdefulla såväl ut ett socialt perspektiv som ett ekologiskt. Träd och gröna ytor är dessutom avgörande för att göra tätorterna robusta mot ett förändrat klimat eftersom de bidrar till svalare temperaturer och ger bättre förutsättningar för att hantera skyfall. Komplettering av tätorterna ska riktas mot hårdgjorda ytor för att spara parker och grönska.

Blandad bebyggelse: Vid komplettering av bostadsbebyggelse i tätorterna ska nya tillägg bidra till blandning av boendetyp och upplåtelseform på såväl stadsdelsnivå som tätortsnivå. Det innebär att tillföra det som inte redan finns på platsen för att skapa möjlighet för kvarboende i stadsdelen eller orten när bostadsbehovet ändras. Detta ämnar till att skapa mer socialt integrerade stadsdelar där människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk ställning kan mötas. Blandad bebyggelse syftar även till att tillföra en arkitektonisk variation för att bidra till mer levande och intressanta livsmiljöer.

Principer för lokalisering av social infrastruktur

I Hallstahammars kommun är den sociala infrastrukturen viktig. Begreppet innefattar samhällsservice så som sjukvård, skola och äldreomsorg. Med social infrastruktur avses också rekreation, mötesplatser samt fritids- och idrottsaktiviteter. Lika viktigt som det är att en viss typ av samhällsservice finns, lika viktigt är det var den finns och hur tillgänglig den är. Tillgänglighet och närhet till samhällsservice är avgörande för hur människor väljer att bo och leva.

För kommunens utveckling är tillgången och lokaliseringen av social infrastruktur av stor vikt. Det utgör en grundläggande del i välfärdssamhället som även skapar en stark social grund för att människor ska kunna känna tillhörighet och bidrar positivt till jämlikhet och jämställdhet. Följande principer ska tillämpas vid utveckling av den sociala infrastrukturen i kommunen:

Främja möten och integration: Skolor, parker, lekplatser, handel och fritids- och idrottsanläggningar utgör viktiga samlingsplatser. För att främja integration och social hållbarhet bör dessa lokaliseras så att upptagningsområdena för platserna blir breda. Det handlar exempelvis om att lokalisera en lekplats, park eller förskola mellan två områden med olika karaktär istället för att lokalisera dem i mitten av ett homogent område. På så sätt främjas möten mellan människor med olika bakgrund både på skoltid och på fritiden. Kommunens centrum utgör också en viktig nod för mötesplatser i kommunen där människor från olika stadsdelar, bakgrunder och åldrar kan mötas. Lokalisering av handel kan därav också betraktas som en del av den sociala infrastrukturen och kommunens centrum behöver utgöra platser där handel koncentreras för att främja starka mötesplatser.

Tillgänglighet: De är viktigt att social infrastruktur lokaliseras så att den är enkel att nå via gång- och cykel eller kollektivtrafik. Förskolor och skolor ska lokaliseras inom gång - och cykelavstånd från bostäder. Vård och omsorgsboenden och vårdcentraler ska lokaliseras så att det finns god tillgänglighet till kollektivtrafik. Det är även viktigt att rekreation- och idrottsplatser är tillgängliga för alla för att främja jämlikhet och folkhälsa. Planering och utformning av gång- och cykelnäten och kollektivtrafiken behöver således även beakta dessa platser som viktiga målpunkter.

Samnyttjande: Samlokalisering och samnyttjande av platser och lokaler är viktigt för en hållbar kommun. Det medför att den ekonomiska investeringen i den fysiska platsen kan nyttjas fullt ut samtidigt som det ger fler möjligheter att få tillgång till ändamålsenliga platser och lokaler för sin verksamhet. Det ska eftersträvas samnyttjande i alla kommunala verksamheter där det är möjligt. Det kan exempelvis handla om att lokaler för skolverksamhet kan nyttjas av föreningslivet utanför skoltid. Vid om- och nybyggnation är det viktigt med flexibla lokaler som möjliggör för samnyttjande och enkel omställning vid behov. Exempelvis kan det handla om att lokaler för skolverksamhet kan ställas om med enkla medel till förskola eller äldrebeonde utifrån behov.

Möjliga utredningsområden

Hallstahammars kommun är en växande kommun i en expansiv region. Det är positivt att kommun växer samtidigt som det är viktigt att växa i en lagom takt. I översiktsplanens inriktning anges att kommunens planerade utveckling till 2050 utgår från en tillväxt mellan 50 och 150 nya invånare per år. Detta innebär att översiktsplanen behöver ta höjd för att kommunen har mellan 18 000 och 21 000 invånare 2050 vilket motsvarar mellan 600 och 2100 nya bostäder.

En utveckling av bostäder i kommunen utifrån befintlig planberedskap tillsammans med utpekade utvecklingsområden och omvandlingsområden medför att det fortfarande finns ett behov av mellan 450 och 770 bostäder för att kunna inrymma 21 000 invånare. Det bör i första hand undersökas om det går att ske genom kompletteringar inom befintlig tätortsbebyggelse. I översiktsplanen pekas ett antal områden ut som potentiella för att i framtiden utredas om de kan vara lämpliga för att utveckla med bostäder för att inrymma de 450 - 770 bostäder som det fortfarande finns ett behov av. I dessa områden ska pågående markanvändning fortsatt ske men områdena ska betraktas som en potentiell markreserv för att tillgodose bostadsbehovet vid en snabbare befolkningstillväxt eller efter 2050.

Gemensamt för områdena är att de ligger direkt anslutning till tätorterna och möjliggör fortsatt sammanhållna tätorter. Områdena ligger även på jordbruksmark vilket medför att vid utredning av områdena är en effektiv markanvändning av stor vikt.

Utvecklingsområden

I Hallstahammar och Kolbäcks tätorter pekas ett antal områden ut för bebyggelseutveckling. Nedan följer en beskrivning av dessa områden.

• Hallstahammars centrum

• Kolbäcks centrum

• Näs

• Hans von Kantzows väg

• Kyrkbyn

• Östra Herrevad

Utöver utvecklingsområde finns beredskap för bostadsbyggande inom redan detaljplanelagda områden. Planberedskapen i gällande detaljplaner i kommunen möjliggör cirka 525 bostäder, varav cirka 360 är inom Hallstahammars tätort. I Kolbäck finns cirka 150 bostäder och i Strömsholm cirka 24 bostäder. Pågående detaljplaneuppdrag i Hallstahammars tätort möjliggör för omkring ytterligare 200 bostäder.

Hallstahammars centrum

Beskrivning av området
Hallstahammars centrum är lokaliserat centralt i tätorten och är en viktig plats i många människors vardag där service bostäder, handel och mötesplatser finns. Inom området finns idag en större busshållplats och i närheten ligger järnvägsstationen där det finns möjlighet för resor med både buss som tåg. Det finns detaljplaner som möjliggör för utveckling av resecentrum där buss och tågtrafik samlas i en större knytpunkt. Det har även möjliggjorts för bebyggelse i området Knektbacken som länkar ihop järnvägsstationen och centrum ytterligare.

Centrum är en viktig målpunkt för många människor samtidigt som det även är många som rör sig till och genom området som en del av sin resa till andra målpunkter. Området har goda förutsättningar för att vara en levande plats som ger förutsättningar för sociala utbyten och samtidig är starkt bidragande till kommunens stadsliv och attraktivitet. Utomhusmiljöerna utgörs av två torg samt ett större gångstråk. Dessa är under renovering för att öka trivseln och tryggheten samt stärka området som mötesplats.

Hallstahammars centrum har kulturmiljövärden kopplat till framväxten av det moderna samhället i kommunen, läs mer under allmänna intressen. Området utgörs av flera fastigheter med blandat ägandeskap mellan privat och kommunalt. Området ryms inom det kommunala vatten- och avloppssystemet. Det finns kapacitetsproblem i spillvattenledningsnätet på grund av tillskottsvatten vilket medför att åtgärder krävs i samband med utveckling av området. För att klara en utveckling behöver elnätet förstärkas längre sträckor.

Utveckling
Till 2050 behöver Hallstahammars centrum kompletteras med bostäder och utveckla utomhusmiljöerna för att området ska utgöra en trygg plats som är levande under dygnets alla timmar, året om. Att utveckla centrum med bostäder är prioriterat och bedöms utgöra ett mycket stort allmänt intresse. Bebyggelse är främst lämplig i form av flerbostadshus och riktlinjer för komplettering på höjden ska tillämpas. Att tillföra kompletterande bebyggelse på lucktomter är också möjligt där likväl flerbostadshus som sammanbyggda småhus är lämpligt. Centrum bedöms även vara det område i kommunen som tål en högre täthet och något högre bebyggelse för att främja en levande stadskärna. Småstaden ska fortsatt vara ledorden för utvecklingen och bebyggelse är därav lämpligen runt 5-7 våningar. Med hänsyn till beskrivna bebyggelsetyper och centrums behov av bostäder bedöms 160 - 300 bostäder kunna tillkomma i området.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• En fördjupning av översiktsplan (FÖP) för utveckling utifrån ett helhetsperspektiv av Hallstahammars centrum, resecentrum och bostadsutveckling ska tas fram.

• Områdets kulturmiljövärden behöver utredas och tas hänsyn till under planläggning.

• Åtgärder behövs för VA i samband med planering och utbyggnation av området. VA-bolaget ska involveras tidigt i planeringsarbetet.

• Elnätet behöver förstärkas längre sträckor för att klara en utveckling av området. Ledningsägare ska involveras tidigt i planeringsarbetet.

Kolbäcks centrum

Beskrivning
Kolbäcks centrum ligger längs stationsgatan centralt i orten och utgör en strategisk nod med närhet till likväl grönska som handel, service och kommunikationer. Kolbäcks station med sitt stationshus utgör tillsammans med busshållplatsen en viktig nod för resor. Intill stationen finns även en skatepark. Det finns en blandning av handel, bostäder, restauranger och service, såväl i bottenvåningar på flerbostadshus som i fristående byggnader. I nuläget saknas det tydliga torg och mötesplatser i Kolbäcks centrum. I närheten finns en trädbeklädd åsrygg som erbjuder höga rekreationsvärden, samt Kolbäcksån som omfattas av riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv. Området ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp och även inom vattenskyddsområde. Det finns en risk för påverkan av grundvattenförekomsten vid exploatering. Stationsgatan/Södra Västeråsvägen som går genom Kolbäcks centrum är sekundär led för farligt gods.

Utveckling
Kolbäcks centrum behöver utvecklas med bostäder och mötesplatser. Bebyggelse är främst lämplig i form av flerbostadshus och riktlinjer för komplettering på höjden ska tillämpas. Att tillföra kompletterande bebyggelse på lucktomter är också möjligt där likväl flerbostadshus som sammanbyggda småhus är lämpligt. I Kolbäcks centrum finns byggnader mellan 3 och 6 våningar vilket bedöms vara lämpliga höjder vid utveckling av Centrum. Området bedöms lämpligt att utvecklas med mellan 60-100 bostäder.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• En fördjupning av översiktsplan (FÖP) för utveckling av området ska tas fram.

• Det behöver säkerställas att utveckling av området inte påverkar grundvattenförekomsten och miljökvalitetsnormerna negativt då området ligger inom tillrinningsområde för grundvatten och vattenskyddsområde.

• En riskutredning ska tas fram för att säkerställa människor hälsa och säkerhet med hänsyn till att området ligger inom skyddsavstånd från sekundär led för farligt gods.

• Beroende på effektbehov kan elnätsförstärkningar behövas för utveckling. Ledningsägare ska involveras tidigt i planeringsarbetet.

• Det behöver säkerställas att ingen negativ påverkan sker på riksintresse för friluftsliv och kulturmiljö vid planering av området.

Näs

Beskrivning av området
Näs ligger längs med den västra infarten till Hallstahammars tätort och utgörs av en oexploaterad kommunalt ägd yta mellan två befintliga bostadsområden. Området utgörs av jordbruksmark. Området ryms inom vatten- och avloppssystemet. Det finns kapacitetsproblem i spillvattenledningsnätet på grund av tillskottsvatten i området vilket kan behöva åtgärdas i samband med planläggning. Området kommer även hamna i den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområde. Öster om området ligger Kolbäcksån som omfattas av riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv. Kommunikationer till området är goda med anslutning till vägar samt gång- och cykelvägar samt busshållplats längs Bergslagsvägen. Det finns planuppdrag för en ny detaljplan för området med syfte att skapa mer blandad bostadsbebyggelse i området.

Utveckling

Ny bostadsbebyggelse bedöms främst lämpligt för området söder om Sörkvarnsvägen. För byggnation norr om Sörkvarnsvägen behöver hänsyn tas till skuggning av befintlig bebyggelse i Agnesdal. Det bedöms lämpligt med mindre flerbostadshus och radhus vilket möjliggör för omkring 50 - 80 bostäder. Utveckling av området möjliggör för en sammanhållen utveckling av tätorten som innebär att tätortsgränsen inte växer utåt. Ianspråktagande av jordbruksmark motiveras under bebyggelseutveckling på jordbruksmark.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Bullersituationen längs med Sörkvarnsvägen behöver utredas

• Riskavstånd från väg 252 med hänsyn till transporter av farligt gods behöver utredas

• Det behöver säkerställas att utveckling av området inte påverkar grundvattenförekomsten och miljökvalitetsnormerna för denne negativt då delar av området ligger inom tillrinningsområde för grundvatten och vattenskyddsområde.

• Beroende på effektbehov vid utveckling kan elnätsförstärkningar behövas för längre sträckor. Ledningsägare ska involveras tidigt i planeringsarbetet.

• Det behöver säkerställas att ingen negativ påverkan sker på riksintresse för friluftsliv och kulturmiljö vid planering av området.

Hans von Kantzows väg

Beskrivning av området

Området ligger mellan Hallstahammars tätorts centrala delar och Sörkvarnsforsens naturreservat och är detaljplanelagt för frilufts- och kulturområde samt naturområde enligt Dp. 176 för Sörkvarnsforsen. På platsen har det tidigare funnit ett snöupplag vilket innebär att det kan finnas föroreningar i marken. Idag utgörs området av en delvis oexploaterad kommunalt ägd gräsyta med inslag av utspridda träddungar och ett antal unga ädellövträd. Kanalbolaget har verksamhet i nordvästra delen. I sydväst angränsar området till Sörkvarnsforsen som är ett naturreservat och riksintresse för naturvård. Området ligger inom riksintresse för Strömsholms kanalmiljö U7 för kulturmiljövård och delvis inom riksintresse för Strömsholms kanal FU04 för friluftsliv. De sydvästra delarna av området omfattas av strandskydd. Det finns risker kopplat till markstabilitet. Marken för området ligger inom stabilitetszon 2 enligt den nationella stabilitetskarteringen och det finns aktsamhetsområde för ras, skred och erosion enligt SGU:s kartläggning i den södra delen av området.

Kommunikationer till området är goda med närhet till gång- och cykelväg samt kollektivtrafik då tågstationen ligger i anslutning till området på ett avstånd inom 300 meter. Även närheten till väg 252 och vidare mot E18 bidrar till att området är attraktivt ut pendlingsynpunkt. Hans von Kantzows väg är ingen utpekad led för farligt gods men används idag av olika industrier och verksamheter för transport. Området ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp.

Utveckling

Området bedöms lämpligt för ny bostadsbebyggelse med hänsyn till det attraktiva läget i förhållande till naturmiljön i sydväst och de goda kommunikationsmöjligheterna som finns i närheten. Det bedöms lämpligt att utveckla med både bostäder och förskola. Ny bebyggelse i området kan ske genom uppförande av flerbostadshus och/eller radhus för effektivt nyttjande av marken med hänsyn till områdets läge och förutsättningar. Området bedöms tåla en högre bebyggelse med runt 5 - 7 våningar och kan utvecklas med mellan 50-200 bostäder beroende av bostadstyp och upplåtelseform.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Området bör ingå i framtagande av fördjupning av översiktsplan för Hallstahammars centrum.

• En bullerutredning behöver tas fram från likväl väg som järnväg vid planläggning.

• En riskanalys behöver tas fram då området ligger inom 150 meter från järnvägen.

• En naturvärdesinventering behöver tas fram och det behöver säkerställas att naturreservatets naturvärden inte påverkas negativt av utvecklingen.

• En geoteknisk utredning som undersöker markens stabilitet behöver tas fram för att säkerställa människors hälsa och säkerhet samt ett långsiktigt och hållbart byggande.

• Det behöver säkerställas att ingen negativ påverkan sker på riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö vid planering av området.

• Hänsyn ska tas till det generella strandskyddet. Under planläggning kan en strandskyddsutredning tas fram för att undersöka möjlighet till dispens eller upphävande av delar av strandskyddet.

Kyrkbyn

Beskrivning
Söder om centrala Kolbäck ligger Kyrkbyn där det bland annat finns befintlig bostadsbebyggelse med mestadels friliggande småhus, kyrka och skola. Utvecklingsområdet utgörs av två delområden med separata fastigheter som båda är kommunalt ägda. Den södra delen av Kyrkbyn består av jordbruksmark. I östra delen av området finns naturreservatet Kyrkbyåsen som är som är ett populärt rekreationsområde. Området som helhet är rikt på natur- och kulturvärden. Delar av Kyrkbyåsen är även utpekat Natura-2000 område vilket innebär att åsen har ett särskilt skydd som främjar den biologiska mångfalden. Norr och öster om området ligger Kolbäcksån som omfattas av riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv. I närheten ligger även Kolbäcks Kyrka vilken har anor från 1100-talet och utgör en stor del av området och hela Kolbäcks historia.

Det finns ett detaljplaneprogram för hela området från 2022. Norra delen av Kyrkbyn omfattas av gällande detaljplan. Det behövs ny detaljplan för att möjliggöra bebyggelseutveckling vilket medför att strandskydd återinträder för delar av det norra området.

Området kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Kyrkbyn ligger inom tillrinningsområde för grundvatten vilket innebär att det finns en känslighet som behöver beaktas vid planering av exempelvis dagvatten. Kolbäcken rinner även i utkanten av området i söder vilken har problem med översvämning vid höga flöden i Kolbäcksån. Det är viktigt att bebyggelse lokaliseras med hänsyn till detta. Kyrkbyn erbjuder goda kommunikationer med kollektivtrafikhållplats invid Kyrkbyvägen samt förbindelser för gång- och cykel till såväl centrala Kolbäck, Hallstahammar och Strömsholm.

Utveckling
Området bedöms lämpligt för ny blandad bostadsbebyggelse i både de norra och södra delarna. I den södra delen bedöms det även lämpligt med utveckling av en förskola. Det bedöms lämpligt med mellan 140 och 160 bostäder i området. Rekreationsområden i närheten av Kolbäcken samt grönytor och lekmiljöer i området bör utvecklas. En viktig del i utveckling av Kyrkbyn är att koppla ihop Kyrkbyn med de centrala delarna av Kolbäck genom en gång- och cykelbro över Kolbäcksån. Detta skulle skapa ett mer sammanhållet Kolbäck och tillgängliggöra de rekreationsområden med höga naturvärden som finns. Ianspråktagande av jordbruksmark motiveras under bebyggelseutveckling på jordbruksmark. 

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• När jordbruksmark tas i anspråk för exploatering intill tätort ska det ske på ett markeffektivt sätt, för att åstadkomma en utveckling med stor samhällsnytta.

• Hänsyn ska tas till strandskyddet från Kolbäcken eftersom det utgör ett viktigt skyddsområde för översvämningar från bäcken.

• En strandskyddsutredning tas fram för att undersöka möjlighet till dispens eller upphävande av delar av strandskyddet för den norra delen av området.

• Vid planering behöver eventuella föroreningar från jordbruksmarken utredas och hantering säkerställas.

• En dagvattenutredning måste tas fram i samband med planläggning för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering med hänsyn till att Kyrkbyn ligger inom tillrinningsområde för grundvatten.

• Hänsyn behöver tas till områdets kulturmiljövärden.

• Vid planering behöver det säkerställas att byggnation inte medför negativa konsekvenser för Kyrkbyåsen som naturreservat och Natura 2000 samt för riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv.

Östra Herrevad

Beskrivning av området
Området ligger i östra delen av Kolbäck och utgörs av privatägd jordbruksmark. Norr om området finns en gällande detaljplan för ett särskilt boende för äldre och förskola. Skeppsgatan som ansluter till Södra Västeråsvägen planeras i samband med projektet att förlängas ner mot Herrevadsvägen. Öster om området finns ett befintlig industri- och verksamhetsområde med måttlig risk för föroreningar. Området angränsar i väst till ett bostadsområde med friliggande villor och söder om området finns en skogsmark som avgränsar området från övriga större jordbruksskiften. Östra Herrevad angränsar till landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan 2020. Närmaste busshållplats för den kommunala kollektivtrafiken ligger ca 900 meter nordväst om planområdet och närmsta regionala busshållplats ligger cirka 400 meter bort. Området kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Södra Västeråsvägen är på aktuell sträcka utpekad som rekommenderad sekundär led för farligt gods.

Utveckling
Under förutsättning att byggnation av Skeppsgatan sker bedöms området lämpligt att utveckla med bostadsbebyggelse genom tillförande av flerbostadshus, radhus och parhus. Med hänsyn till områdets förutsättningar bedöms det lämpligt med lägre bebyggelse i sydväst mot befintlig bostadsbebyggelse. Det bedöms utifrån lämpliga bebyggelsetyper vara möjligt att tillföra mellan 30 och 50 bostäder i området. Ianspråktagande av jordbruksmark motiveras under bebyggelseutveckling på jordbruksmark. 

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Då jordbruksmark tas i anspråk för exploatering intill tätort ska det ske på ett markeffektivt sätt, för att åstadkomma en utveckling med stor samhällsnytta.

• Föroreningssituationen i och med att marken består av jordbruksmark behöver säkerställas i samband med planläggning.

• Risker kopplat till närliggande verksamhetsområde behöver säkerställas vid planläggning.

• Risker kopplat till att Södra Västeråsvägen är sekundär led för farligt gods behöver säkerställas vid planläggning.

• Utformning av ny bebyggelse behöver ske med hänsyn till befintlig intilliggande bebyggelse

• Vid planering bör eventuell påverkan på landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan redogöras och motiveras.

Omvandlingsområden

Det finns två omvandlingsområde i Hallstahammars tätort. Omvandlingsområdena utgörs av områden med pågående industri och verksamheter med begränsade möjligheter att växa geografisk. De pekas därav ut som möjliga för en omvandling till bostadsbebyggelse. Nedan beskrivs följande områden:

• Trädgårdsgatan - Häradsvägen

• Nibbleplan

Gemensamt för områdena är att deras lokaliseringen i tätorten utgör ett strategisk läge där det finns närhet till centrum, service, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar samt natur och rekreation. Det bedöms således finnas potential att området omvandlas till en ny stadsdel i tätorten om befintliga verksamheter omlokaliseras till nya utpekade områden för verksamheter och industri (läs mer under avsnittet verksamheter och industri). Det behövs en strategi för hur en sådan omlokalisering kan ske innan det är aktuellt att utveckla omvandlingsområdena. Läs mer under genomförande.

Trädgårdsgatan - Häradsvägen

Beskrivning av området:
Det befintliga verksamhetsområdet mellan Trädgårdsgatan och Häradsvägen ligger knappt en kilometer från Hallstahammars centrum och utgörs av ett industri- och verksamhetsområde med pågående verksamhet. Området är uppdelat i flera mindre fastigheter med blandat och kommunalt ägandeskap. Det finns gällande detaljplaner där marken regleras till industri- och kontorsändamål med inslag av bostäder. Den omgivande miljön utgörs främst av bostäder i form av friliggande villor och flerbostadshus. Det finns även samhällsservice i form av skolor och förskolor, handel och verksamheter söder om Häradsvägen. Med hänsyn till områdets läge i tätorten finns det begränsade möjligheter för befintliga verksamheter att växa geografiskt.

Området kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Det finns god tillgång till kollektivtrafik med hållplats för den lokala linjen 120 längs med Trädgårdsgatan. Det finns även hållplatser för linje 511 till Västerås ungefär 500 meter söder om området. Det finns gång- och cykelvägar likväl i utkanten som inom området som kopplar ihop med tätortens övriga nät. Längs med Häradsvägen finns en större kraftledning.

Utveckling
Den nya stadsdelen kan utvecklas med blandade bostäder med flerbostadshus och radhus med omkring 150 - 200 bostäder. Området ligger inom befintliga strukturer för tätorten där det finns potential att vid utveckling skapa tydligare kopplingar inom tätorten likväl genom gatustruktur som med grönstrukturstråk. Viktiga målpunkter att ta hänsyn till är centrum, området Barnängen, Nibbleskolan, Ädelstenen och Valstaskogen. Häradsvägen utgör en särskilt viktigt kommunikation att ta hänsyn till.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Ett planprogram med tillhörande gestaltningsprogram bör tas fram innan detaljplaneläggning. Detta kan även samordnas med området Nibbleplan.

• Föroreningssituationen kopplat till industrier och verksamheter behöver säkerställas i samband med planläggning.

• Säkerhetsavstånd till kraftledningen behöver tillämpas vid planläggning.

• En dagvattenutredning måste tas fram i samband med planläggning för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering.

• Vid planläggning ska det säkerställas att utveckling av området bidrar till att skapa tydligare kopplingar inom tätorten likväl genom gatustruktur som med grönstrukturstråk.

Nibbleplan

Beskrivning av området:
Området består av ett industri- och verksamhetsområde med pågående verksamhet en kilometer från Hallstahammars centrum. Nibbleplan består av flera mindre fastigheter som till största del är kommunalt ägda och en privatägd. Området är detaljplanelagt där marken reglars till handel och småindustri. Omgivande miljö består av bostadsbebyggelse i form av friliggande villor och flerbostadshus. I närheten finns även samhällsservice i form av skolor, förskolor, handel och verksamheter. Området kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Det finns en hållplats längs med Norra Västeråsvägen i direkt anslutning till området för den lokala linje 120 samt linje 511 till Västerås. Gång- och cykelvägar finns i utkanten samt inom området som kopplar ihop med tätortens övriga gång- och cykelnät.

Utveckling
Nibbleplan kan utvecklas till en ny stadsdel genom ny bostadsbebyggelse med blandade bostäder i form av flerbostadshus och radhus. Önskvärt är att området utvecklas med omkring 80 - 120 bostäder. Området ligger inom befintliga strukturer för tätorten där det finns potential att vid utveckling skapa tydligare kopplingar inom tätorten likväl genom gatustruktur som med grönstrukturstråk. Viktiga målpunkter att ta hänsyn till är centrum, Nibbleskolan, Ädelstenen och Valstaskogen. Häradsvägen utgör en särskilt viktigt kommunikation att ta hänsyn till.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Ett planprogram med tillhörande gestaltningsprogram bör tas fram innan detaljplaneläggning. Detta kan även samordnas med området Trädgårdsgatan - Häradsvägen.

• Föroreningssituationen kopplat till industrier och verksamheter behöver säkerställas i samband med planläggning.

• En dagvattenutredning måste tas fram i samband med planläggning för att säkerställa en hållbar dagvattenhantering.

• Vid planläggning ska det säkerställas att utveckling av området bidrar till att skapa tydligare kopplingar inom tätorten likväl genom gatustruktur som med grönstrukturstråk.

Verksamheter och industri i plankartan

Verksamheter och industri
Inom användningen ingår traditionella industriområden, större handelscentrum, sportarenor och annan verksamhet. Användningen delas in i följande kategorier:

Befintliga verksamhetsområden
Områden med befintliga verksamheter och industri som inte bör blandas med bostäder så de är störande för omgivningen på ett sätt som är störande för omgivningen. Här ryms pågående markvändning och kompletterande byggnation.

Utvecklingsområden
Områden där utveckling av verksamheter och industrier som inte bör blandas med bostäder bedöms lämpligt.

Lokalisering av verksamhetsområden

Områden för verksamheter och industri kan utgöra störande inslag i miljön för bostäder. Exempelvis kan det handla om stora anläggningar med omgivningsbuller eller som avger lukt. Det kan även innefatta verksamheter som genererar tung trafik. Lokalisering av mark för verksamheter och industri är viktig. Verksamheter har ofta ett behov av tillgång till större kommunikationsleder samtidigt som de inte är lika känsliga för buller som bostadsbebyggelse. I Hallstahammars kommun ska därav verksamhets- och industriområden lokaliseras till mer bullerutsatta lägen separerat från större bostadsområden. Detta medför att områden runt Eriksberg och Södra Nibble pekas ut som lämpliga utvecklingsområden.

Utvecklingsområden

I Hallstahammar tätort finns utpekade utvecklingsområden för verksamheter och industri. Nedan följer en beskrivning av dessa.

Östra Eriksberg

Beskrivning av området
Området är lokaliserat söder om Hallstahammars tätort och E18 och utgörs idag till största delen av jordbruksmark. Inom området finns ett par åkerholmar vilka omfattas av biotopskydd. Vissa av åkerholmarna sammanfaller även med kända fornlämningar. Området ligger delvis inom och angränsar till bevarandeområde för odlingslandskapet och landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan 2020. Genom området går Vinbäcken som rinner ner mot Kolbäck där den mynnar ut i Kolbäcksån. Den aktuella marken utgörs främst av en kommunalt ägd fastighet men delar av marken i anslutning till E18 ägs av Trafikverket.

I områdets närhet, direkt väster om Hallstavägen ligger det befintliga industri- och verksamhetsområdet Eriksberg. Det befintliga verksamhetsområdet för Eriksberg ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Historiska har det funnit kapacitetsproblem med arbete med förstärkning pågår. Östra Eriksberg kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet och kopplas på befintlig elnät.

Utveckling
Området bedöms lämpligt för utveckling av verksamheter och industri för att komplettera befintligt område vid Eriksberg och forma ett sammanhållet verksamhetsområde i kommunen. Ianspråktagande av jordbruksmark motiveras under bebyggelseutveckling på jordbruksmark.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Då jordbruksmark tas i anspråk för exploatering intill tätort ska det ske på ett markeffektivt sätt, för att åstadkomma en utveckling med stor samhällsnytta.

• Fornlämningar inom området samt hänsyn/hantering av dem ska undersökas vid planläggning.

• Påverkan på de biotopskyddade områden ska undersökas vid planläggning.

• Hänsyn behöver tas till byggnadsförbudsområde från E18.

• Hänsyn ska tas till räddningstjänstens insatsmöjligheter och brandvattenförsörjning vid detaljplaneläggning och lovhantering.

• I samband med utveckling av området behöver möjligheterna att kollektivtrafikförsörja området undersökas, läs mer under Trafikinfrastruktur.

• Kommunen behöver utreda möjligheterna att hantera Vinbäcken inom området. Dels för att säkerställa en så effektiv markanvändning som möjligt inom området dels för att säkerställa en god vattenkvalitet för bäcken.

• Vid planering bör eventuell påverkan på bevarandeområde för odlingslandskapet och landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan redogöras och motiveras.

Södra Nibble

Beskrivning av området
Området är lokaliserat norr om E18, mellan de befintliga verksamhetsområdena Södra Nibble och Eriksberg direkt söder om Hallstahammars tätort. Området utgörs av jordbruksmark och skogsmark. Inom jordbruksmarken finns åkerholmar vilka omfattas av biotopskydd. Det finns kända och möjliga fornlämningar på jordbruksmarken och i skogsområdena. Området ligger delvis inom och angränsar till bevarandeområde för odlingslandskapet och landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan 2020. Marken inom området är till största del privatägd. En mindre del av området ingår i en kommunalt ägd fastighet. Området kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet och kopplas på befintlig elnät.

Utveckling
Området bedöms lämpligt för utveckling av verksamheter och industri som ett viktigt komplement mellan de befintliga områdena Södra Nibble och Eriksberg. Ianspråktagande av jordbruksmark motiveras under bebyggelseutveckling på jordbruksmark.

Viktiga planeringshänsyn för utveckling av området:

• Då jordbruksmark tas i anspråk för exploatering intill tätort ska det ske på ett markeffektivt sätt, för att åstadkomma en utveckling med stor samhällsnytta.

• Fornlämningar inom området samt hänsyn/hantering av dem ska undersökas vid planläggning.

• Påverkan på de biotopskyddade åkerholmarna ska undersökas vid planläggning.

• Hänsyn behöver tas till byggnadsförbudsområde från E18.

• Hänsyn ska tas till räddningstjänstens insatsmöjligheter och brandvattenförsörjning vid detaljplaneläggning och lovhantering.

• Vid planering bör eventuell påverkan på bevarandeområde för odlingslandskapet och landskapsobjekt enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan redogöras och motiveras.

Landsbygdsbebyggelse i plankartan

Bebyggelseutvecklingen på landsbygden får ske på mark avsedd för landsbygd samt mark för sammanhängande bostadsbebyggelse utanför tätortsgränserna.

Landsbygd

Landsbygd är markområden som är möjliga för flera användningar, exempelvis bostäder, skogs- och jordbruk, besöksanläggning eller skolor, men där det inte är nödvändigt att i detalj ange vilka markområden som bör användas för vad.

Sammanhängande bostadsbebyggelse

Befintliga byar
Sammanhängande bostadsbebyggelse i form av bybildningar eller bostadsområden på landsbygden som består av bostadsbebyggelse men där ett fåtal servicefunktioner kan förekomma.

Var kan ny bebyggelse tillkomma på landsbygden?

Det finns goda förutsättningar för bebyggelseutveckling på landsbygden. Det finns flera mindre bebyggelsesamlingar av gårdar och bostadshus samt lite större byar. De större byarna utgörs av Berg, Svedvi och Mölntorp. För att inte fragmentera landskapet ska bebyggelse på landsbygden ske inom eller i direkt anslutning befintlig bebyggelse. Detta medför att landsbygdens värden kan bevaras samtidigt som bättre förutsättningar för kollektivtrafik kan skapas.

Ny bebyggelse behöver också lokaliseras med hänsyn till möjlighet för vatten- och avlopp. Byarna Berg och Mölntorp ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp och det bedöms lämpligt med kompletteringar i anslutning till dessa områden. För övriga områden utanför kommunalt verksamhetsområde är det viktigt att inte skapa för stora grupper av bebyggelse som hamnar för nära varandra eftersom det då kan uppstå problem med enskilda lösningar för vatten och avlopp, ur både ett kapacitet och ett kvalitetsperspektiv. Läs mer om vatten- och avlopp på landsbygden under teknisk försörjning.

Landsbygdens värden ur ett helhetsperspektiv

Landsbygden har många värden, såväl för kultur, natur, rekreation som jord- och skogsbruk. Utveckling av landsbygden sker ofta genom bygglov för enstaka byggnader eller genom förhandsbesked för en mindre samling av bebyggelse där en prövning görs av enskilda och allmänna intressen. Det är viktigt att lämpligheten prövas ur ett helhetsperspektiv. Följande underlag ska användas för bedömning av en åtgärds lämplighet på landsbygden:

1.Landskapskaraktärer
Kommunens landskap är varierande från norr till söder. De norra delarna utgörs främst av skogsområden medan de södra delarna främst utgörs av jordbruksmark och ädellövskog. I Västmanlands läns landskapskaraktärsanalys från 2012 utgörs kommunen av fyra landskapskaraktärer: vattenrikt skogslandskap, slättlandskap, sjönära landskap samt åsar och ådalar. Karaktärerna baseras på samspelet mellan områdets naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara värden som präglar området och skiljer det från omkringliggande landskap. Länets landskapskaraktärsanalys ska användas som underlag för bedömning av ett förslags lämplighet och påverkan på landskapsbilden som helhet.

2.Odlingslandskapet
1991 tog Länsstyrelsen i Västmanland fram rapporten ”Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden”. Ett variationsrikt odlingslandskap är avgörande för flora, fauna och den genetiska mångfalden. Det är även viktigt att bevara värdefulla bebyggelsehistoriska lämningar och strukturer från olika tiders och regioners odlingssystem. Bevarandeprogrammet dokumenterar de kombinerade natur- och kulturmiljövärden som fanns i odlingslandskapet. Ingen återinventering av rapporten har genomförts men då många av dessa områden fortfarande brukas och kan ha bevarandevärden är detta ett fortsatt viktigt underlag att använda vid beslut som rör odlingslandskapet.

Lokaliseringsprinciper

Bebyggelseutveckling behöver ske utifrån följande principer för att bevara landsbygdens värden och identitet.

1. Vid placering av ny bebyggelse invid en väg bör dessa placeras av den sidan av vägen där befintlig bebyggelse redan finns. Detta bidrar till att befintlig bebyggelse kan stärkas och kompletteras samtidigt som landskapsbilden bibehålls och oexploaterad mark kan sparas.

2. Vid lokalisering av nya byggnadskroppar ska hänsyn tas till siktlinjer och utsikt. En byggnad kan förstöra eller förtydliga en utsikt. Det är viktigt att genomföra platsbesök för att förstå föreslagen placerings påverkan på platsen och området i stort.

3. Ny bebyggelse ska undvikas att placeras på höjdpartier i landskapet och bör i första hand placeras nedanför höjdpartierna för att inte bli för dominanta i landskapet. I de fall de finns skäl att stärka eller förtydliga ett landskapsrum och dess topografi med en ny byggnad vid exempelvis viktiga utsiktsplatser eller för att markera en viktig plats kan det vara lämpligt att placera nya byggnadskroppar på höjdpartier.

4. Vid prioritering mellan lokalisering på areella näringar är det bättre att lokalisera ny bebyggelse i gränsen mellan dessa för att bibehålla större skiften för båda näringarna. Detta medför oftare även en mindre inverkan på landskapsbilden.

5. Ny bebyggelse ska i första hand och så lång som möjligt byggas utifrån landskapets och terrängens förutsättningar. Det är i andra hand bättre att placera hus i slänter än att skapa platåer och större utfyllnader. Den nya marknivån ska möta omkringliggande mark på ett bra sätt ur ett tillgänglighetsperspektiv samt sett till omgivningspåverkan.

Natur, grönområden och vatten i plankartan

I mark- och vattenanvändningskartan omfattar de geografiska ställningstagandena de större områdena som är av betydelse för rekreation för ett större område inom tätorterna. Dessa områden ska bevaras som grönområden och undantas från exploateringar som påverkar områdets värden för natur och rekreation. Natur och grönområden kan sammanfalla med områden med allmänna intressen såsom riksintressen och stora opåverkade områden, se allmänna intressen. De större gröna och blåa miljöerna inom eller i direkt anslutning till tätorterna pekas ut i plankartan enligt följande:

Grönområde och park:
Områden som utgörs av större parker, grönområden eller anlagda områden för fritidsaktiviteter i eller i nära anslutning till tätorter. Med denna användning avses grönområden som har en större betydelse för tätorten som helhet och bedömts ha behov av att skiljas ut från övrig bebyggelsemiljö.

Natur och friluftsliv:
Områden som utgörs av större sammanhängande områden där värden för friluftsliv, natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterade och förvaltas med hänsyn till friluftslivet. Områdena ska vara allmänt tillgängliga och kan innehålla övernattningsmöjligheter för det rörliga friluftslivet, skidspår, vandringsleder, motionsslingor med mera.

Vatten:
Områden som utgörs av likväl sjöar som vattendrag.

Grönområden och grönska

Alla grönytor i kommunen verkar tillsammans för människors möjlighet till rekreation, naturmiljö och arters livsmiljöer och bidrar även till klimatanpassning genom omhändertagande av dagvatten och svalkande effekter i stadsmiljö. Utöver de grönområden som markerats i plankartan finns det inom tätorterna många mindre grönytor och naturområden. Dessa områden har ofta stor social betydelse. Exempelvis kan såväl öppna grönytor som skogsdungar användas av skolor och förskolor. Mindre grönområden utgör ofta även viktiga inslag i miljön för barns lek och lärande och för en estetiskt tilltalande livsmiljö för människor. Mindre grönytor har även en stor ekologisk betydelse genom olika typer av ekosystemtjänster och är bidragande till biologisk mångfald och arters möjlighet att röra sig mellan olika miljöer. Grönytor och parker i kommunens tätorter behöver därav så långt som möjligt bevaras. En riktlinje ska vara att sträva efter 3 - 30 - 300 - regeln. Detta innebär att kommunens invånare ska se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats. Att det finns en krontäcksningsgrad på minst 30 procent i bostadsområden och stadsdelar samt att alla har maximalt 300 meter till ett grönområde. Hallstahammars kommun en har kartering av träd i tätortsnära miljöer från 2023 genom stadsträd vilken ska användas som planeringsunderlag vid planering och exploatering.

Grönska i den mindre skalan i tätorterna bidrar även till viktiga gröna samband och en god kontinuitet. Gröna samband kan skapas mellan grönområden genom tillskapande och bevarande av grönska, träd och planeringar längs stråket. I de gröna stråken är avstånden mellan grönska och träd viktigt för att det ska utgöra en kontinuerligt stråk ur ett ekologiskt grönt perspektiv. Grönstrukturer längs med gång- och cykelstråk främjar möjligheten för människor att röra sig genom sammanhängande gröna stråk och bidrar till en ökad kontinuitet vilket gynnar biologisk mångfald. I tätorterna ska därav parker och gröna stråk bidra till att upprätthålla en sammanhållen grön infrastruktur som gynnar djur- och växtliv, biologisk mångfald och möjligheterna för rekreation.

Prioritering vid intressekonflikter mellan exploatering och naturmiljöer

Känsliga naturområden är av stor vikt att bevara i kommunen. För att erbjuda goda livsmiljöer för såväl människor som djur och natur behöver följande principer användas när det uppstår intressekonflikter kopplat till naturmiljöer:

Undvika: I första hand ska ianspråktagande och skada på känsliga och värdefulla naturområden undvikas helt. För att kunna undvika att ianspråkta värdefulla områden och säkerställa att ingen negativ påverkan sker behöver ofta en naturvärdesinventering och kartering av ekosystemtjänster göras. Dessa kan fungera som underlag så att rätt områden undantas från exploatering och att korrekta skyddsavstånd och åtgärder kan tillämpas.

Minimera: Om det inte går att undvika ianspråktagande eller skada på värdefulla och känsliga naturområden ska påverkan i andra hand minimeras. Det innebär att så lite som möjligt av naturmiljön ska tas i anspråk samt att anpassningar så att minsta möjliga påverkan sker ska prioriteras. Även här finns behov av naturvärdesinventering och kartering av ekosystemtjänster för att kunna göra en korrekt bedömning av hur påverkan minimeras.

Kompensera: Om gröna värden försvinner så ska de kompenseras i områdets direkt närhet eller någon annanstans i kommunen enligt exempelvis Naturvårdsverkets handbok för ekologisk kompensation.

Grön-blåa samband

Grön-blåa samband är stråk som bedöms särskilt viktiga att bevara och förstärka för en grönstruktur som knyter samman de gröna noderna. Dessa stråk ämnar möjliggöra för sammanhängande gröna stråk för rekreation och biologisk mångfald. De grön-blåa sambanden finns med i plankartan som planeringsunderlag och ska användas som vägledning. Vid planering och exploatering i närheten av stråken behöver konsekvenserna för hela stråket tydliggöras och beaktas. Det bedöms positivt med insatser som förstärker de gröna sambanden genom plantering och skötsel. Byggnation ska inte hindra möjligheterna att bevara och förstärka de gröna stråken.

Gemensamt för kommunen är att Kolbäcksån/Strömsholms kanal utgör ett viktigt stråk som erbjuder rekreation på land som i vattnet. Kanalen och dess trädbevuxna närområde ska därav bevaras. Det bedöms lämpligt att sträva efter att tillgängliggöra området mer för rekreation och bättre nyttja denna resurs genom exempelvis strandpromenader och passager för gående. Kolbäcksåns/Strömsholms kanals stränder inhyser starka naturvärden vilket kan stå i konflikt med tillgängliggörandet av området för rekreativa syften. Vid tillgängliggörande ska utformning anpassas med hänsyn till de ekologiska värdena och prioriteras högre än åtgärder som bedöms få negativ påverkan, så som hårdgörande och belysning av strandområdena.

Hallstahammars tätort

Hallstahammars tätort har god tillgång till tätortsnära skogsområden som inrymmer höga rekreations- och friluftsvärden vilka återfinns i ytterkanterna av den bebyggda miljön. Skogslandskapet som omger tätortens norra delar bidrar starkt till boendemiljöers attraktionskraft. Kolbäcksåns stränder genom tätorten är i stora delar opåverkade, vilket gör dem till både en värdefull spridningskorridor för arter som är knutna till just den typen av habitat samt starkt bidragande till friluftslivet.

Inom tätorten utgör Centrumparken en viktig nod som den enda centralt belägna parken men det finns behov av vidareutveckling av området för att rekreationsvärdena ska öka. I Lövboås finns ett område som har höga rekreativa värden för tätorten, med större lekplats och gröna områden som bjuder in till lek. Området har stora öppna gräsytor, vilket är viktigt för spontanlek men skulle på lång sikt kunna utvecklas med grönska och träd för att skapa ett mer varierat grönt område. Mellan tätortens centrala delar och Valstaskogen, Motionscentrum samt Skanesnområden - Sörkvarnsforsen finns behov av att förstärka gröna samband, såväl ur ett ekologiskt som ett socialt perspektiv.

Kolbäcks tätort

Kolbäcks tätort har en genomgående grönstruktur i form av rullstensåsen. Detta utgör en viktig tillgång på grönska och rekreation i tätorten och bidrar starkt till de gröna sambanden. Stråket kan lämpligen förstärkas ur socialt perspektiv med en gång- och cykelbro över Kolbäcksån, vid Herrevadsbro, för att förbättra tillgången till rekreationsområden för boende i Kolbäck. Detta skulle tillgängliggöra området runt Strömsholms golfbana och fiskehålet Gropen som har starka rekreativa värden och är viktigt att bevara. I detta område finns även potential att utveckla en våtmark vilket kan få positiva effekter för såväl biologisk mångfald och tätortsnära rekreation samtidigt som det bidrar till en robusthet i att hantera klimatförändringarna. Det finns behov av förstärka gröna samband, framförallt ur ett socialt perspektiv, till Kolbäcks IP och Borgby skans dit det idag saknas säkra gång- och cykelvägar. Både området runt Kolbäcks IP/Borgby skans och Vänstaskogen utgör viktiga platser för de gröna värdena för Kolbäck.

Strömsholms tätort

Strömsholms tätort är rik på natur- och friluftslivsmöjligheter för boende och besökande och det finns starka sammanhängande områden som behöver värnas för att inte bygga bort de gröna sambanden. Herrskogen i väster är en grönstrukturnod av stor betydelse för boende i området och Strömsholms naturreservat med Strömsholms slottsanläggning erbjuder berikande natur och kulturupplevelser likväl för boende som besökande. I Borgåsund återfinns även kommunens enda iordningställda strand mot Freden med populär badplats och småbåtshamn. De goda gröna samband som finns i Strömsholm är viktiga att bevara.

Areella näringar i plankartan

Areella näringar kan sammanfalla med områden med allmänna intresse, se allmänna intressen. I mark- och vattenanvändningskartan inryms de geografiska ställningstagandena för areella näringar under två huvudsakliga kategorier:

Areella näring
Jordbruk
Områden som brukas för jordbruk där markområdet bedöms ha ett speciellt värde för näringen. Jordbruksmarken ska bevaras och ha företräde framför andra markanvändningar vilket innebär att områdena ska undantas från exploateringar som påverkar dess möjlighet att brukas som areell näring.

Skogsbruk
Områden som brukas för skogsbruk där markområdet bedöms ha ett speciellt värde för näringen. Skogen ska bevaras och ha företräde framför andra markanvändningar vilket innebär att områdena ska undantas från exploateringar som påverkar dess möjlighet att brukas som areell näring.

Landsbygd
Landsbygd är markområden som är möjliga för flera användningar, exempelvis bostäder, skogs- och jordbruk, besöksanläggning eller skolor, men där det inte är nödvändigt att ange vilka markområden som bör användas för vad.

Areella näringar för en levande landsbygd

Kommunens areella näringar utgör starka värden i kommunen. Marker för jordbruk och skogsbruk bidrar starkt till kommunens identitet och är en viktig del för en levande landsbygd.

För landsbygdsutveckling är det viktigt att uppmuntra de lokala areella näringarna och det lokalproducerade. Mathantverk och besöksnäring går hand i hand och mark för skogsbruk kan vara populära för friluftsliv och rekreation som är viktigt för likväl besökande som boende. Därav är det viktigt att möjliggöra för lokala jord- och skogsbrukare att inkludera besöksperspektivet i sin verksamhet för att stimulera en levande landsbygd. Sådan markanvändning som gynnar den areella näringens utveckling ur ett besöksperspektiv inryms således i markanvändningen areell näring.

Skogsbruket utgör en viktig näring samtidigt som skogen har stora värden för rekreation och friluftslivet. Detta innebär att det kan uppstå intressekonflikter mellan skogsbruket och friluftslivet. I områden med höga värden för friluftsliv bör avvägningar göras mellan rationellt skogsbruk och förutsättningar för friluftsliv så att båda verksamheter kan bedrivas. Det kan till exempel innebära att större stigar och vandringsleder bevaras i skogar som ska slutavverkas. Ett sätt att hantera intressekonflikten kan vara genom hyggesfritt skogsbruk och ökad andel blandskog vilket även är brukningsmetoder som kan öka motstångskraften mot klimatförändringar och stärka den biologisk mångfalden. En lång tradition av trakthyggesbruk har dock format skogen så att övergången till ett hyggesfritt skogsbruk i dag försvåras och tar lång tid. Därför ska hyggesfritt skogsbruk ses som ett komplement till trakthyggesbruket och ska bedrivas i områden där det anses lämpligt och förutsättningarna gör det möjligt, exempelvis i den tätortsnära skogen.

Mer om kommunens jord- och skogsbruk finns under allmänna intressen.

Bebyggelseutveckling på mark för areella näringar

På landsbygden ska det så långt som möjligt undvikas att ta produktiv mark för areella näringar i anspråk för utveckling av bostadsbebyggelse. Principer för lokalisering av bebyggelse på landsbygden finns under Landsbygdsutveckling.

Det är inte förbjudet att exploatera skogs- eller jordbruksmark men det ska finnas goda skäl för det. Områden utpekade för skogs- eller jordbruk i plankartan ska helt undantas från exploateringar som påverkar möjligheten att bruka marken.

För exploatering på jordbruksmark som återfinns inom områden för landsbygd i plankartan ska en bedömning göras som bör åtföljas av en konsekvensanalys som visar på nyttan respektive skadan för utvecklingen ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Bedömningen ska göras i tre steg:

1.      Är marken brukningsvärd?

Begreppet brukningsvärd jordbruksmark behöver ses i ett långsiktigt perspektiv. De områden som brukas idag är den mark som ger bäst avkastning och är enklast att bruka med dagens metoder och grödor. Det finns mark i träda som bland annat planterats igen med lövskog. I framtiden kan situationer uppstå som innebär att mark som idag inte anses har tillräckligt hög avkastning behöver tas i bruk igen. Därför bör vi värna både den jordbruksmark som brukas idag och den som lätt kan återgå till jordbruksmark om behov uppstår. Jordartskartan är ett viktigt underlag för bedömning. Generellt bör mark som ligger på lera och kan vara potentiell jordbruksmark undantas. För att jordbruksmark ska ge hög avkastning behövs en bördig jord. Faktorer påverkar jordens bördighet kan vara jordart, jorddjup och dräneringsförhållanden. En inventering av kommunens jordbruksmark har genomförts och kartan ska utgöra underlag för bedömningar och avvägningar.

2.      Är ändamålet ett väsentligt samhällsintresse?

Tätortsutveckling med blandad bostadsbebyggelse bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Även utveckling av verksamhetsområden kan utgöra ett väsentligt samhällsintresse om det innebär att det skapas lokala arbetstillfällen.

Syftet ska vara att utveckla en sammanhållen bebyggelsestruktur i direkt anslutning till tätorten med en blandning av bostadstyper samt närhet till samhällsservice, kultur- och fritidsanläggningar, kommersiell service och kollektivtrafik.

3.      Finns det alternativa lösningar ur ett hållbarhetsperspektiv?

Viss typ av markanvändning kan ske på jordbruksmark, till exempel bollplaner eller förskogning, som inte ändrar markens sammansättning nämnvärt. Annan markanvändning, som bebyggelse och vägar, innebär att matjordslagret schaktas bort och att marken inte går att återställa för jordbruksändamål.

Alternativa lokaliseringar ska alltid utredas och avvägas utifrån den samlade påverkan på miljön och utifrån hållbar utveckling i övrigt. Alternativ lokalisering kan även utgöra omvandling av befintlig bebyggelse i ett läge där jordbruksmark inte behöver tas i anspråk. Till exempel centrumutveckling eller omvandling av småindustri till bostäder.

Prioriteringar för ett hållbart transportsystem

Hallstahammars kommun utvecklas till 2050 med ett hållbart transportsystem som är tillgängligt och stödjer utvecklingen av kommunens livsmiljöer. Detta uppnås genom att:

1. Gång- och cykeltrafik prioriteras för resor inom tätorterna

2. Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik prioriteras för resor mellan tätorterna

3. Kollektivtrafik prioriteras för resor till Mälardalsregionen.

Genom att göra det enklare att genomföra förflyttningar med gång eller cykel främjas en god hälsa samtidigt som det även bidrar till en trevligare miljö med minskat buller. Detta utgör således en viktig förutsättning för en förbättrad folkhälsa i kommunen vilket är avgörande för ett hållbart samhälle.

Prioriteringarna utgår även från att transportsystemet behöver vara inkluderande. Genom att prioritera gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafiken förbättras människors möjlighet till mobilitet (se Inledning för definition). Människor har olika behov, det är därav viktigt att utformningen av transportsystemet sker genom medvetna val utifrån god kännedom om människors behov. Exempelvis behöver det finnas goda möjligheter för barn att röra sig mellan hemmet, skolan, fritidsintressen och lek samtidigt som äldre har behov av att kunna röra sig mellan sin bostad, handel, mötesplatser, service och platser för rekreation.

Gång- och cykeltrafik

Här hittar du beskrivning och ställningstagande om följande:
Gång- och cykeltrafik i plankartan
Gångtrafik
Cykeltrafik

Hallstahammars kommuns tätorter har mycket goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. För Hallstahammar och Kolbäcks tätorter så ryms all samlad bebyggelse inom en radie av två till tre kilometer från tätortens centrum vilket innebär att det finns möjlighet att nå stora delar av tätorten inom 15 minuter på cykel. Gång- och cykeltrafik bidrar till fysisk aktivitet och kan även användas av personer utan körkort eller egen bil, exempelvis barn och personer som inte har råd med bil. Att stärka möjligheterna för gång- och cykel bidrar således till ett mer jämlikt och inkluderande transportsystem som även främjar folkhälsa. För att ge människor goda möjligheter till att använda gång- och cykel som färdsätt bör ny bebyggelse främst lokaliseras inom kommunens tätorter där avstånden är goda för gång- och cykeltrafik.

Gång- och cykeltrafik behandlas ofta som ett gemensamt trafikslag trots att de har helt olika trafikregler och fysiska förutsättningar. En del av det långsiktigt hållbara transportsystemet för kommunen är därav att betrakta dessa som två olika trafikslag med separata behov. För att bemöta detta och kunna erbjuda cykelresor med hög framkomlighet samt säkra och trygga gångbanor behöver cykeltrafik och gångtrafik separeras i högre grad än i dag. Detta blir inte minst viktigt med hänsyn till den teknologiska utvecklingen av exempelvis elcyklar och andra fordon med stor hastighetsskillnad i jämförelse med gående.

Gång- och cykeltrafik i plankartan

Huvudnät cykel, befintligt:
Stråk där det finns befintliga gång- och cykelvägar som ska utgöra ett sammanhängande nät med hög framkomlighet för cykel.

Huvudnät cykel, viktiga utvecklingslänkar:
Viktiga länkar som behöver utvecklas för ett sammanhängande huvudcykelnät.

Huvudnät cykel, utredningsområden:
Stråk som behöver ingå i huvudnät för cykel för att få ett sammanhängande och heltäckande cykelnät där sträckningen inte har detaljstuderats.

Gångtrafik

Att gå är det mest grundläggande transportsättet vilket även är smidigt, hälsosamt och miljövänlig. Det kan ske som en renodlad gångresa eller i kombination med andra färdsätt, exempelvis gå till bussen, tåget eller bilen. Ett transportsystem som är gångvänligt bidrar även till den upplevda attraktiviteten, eftersom varje gående inte bara är en trafikant utan även en del av stadslivet. Fotgängare finns i alla åldrar och samhällsklasser. Gångtrafiken innefattar även personer med olika funktionshinder. Den breda gruppen inom gångtrafiken medför att det finns behov av olika tekniska hjälpmedel – till exempel barnvagn, rullstol eller käpp vilket ställer krav på trafikmiljöns utformning. Människors möjligheter till gång bidrar till ett jämlikt transportsystem då det om det är rätt utformat kan vara inkluderande för alla.

Gångtrafiken är samtidigt också ett känsligt färdsätt. Som fotgängare är det enkelt att uppleva sig som oskyddad och otrygg, större vägar och annat kan utgöra barriärer och gående är utsatt för väder, såsom vind och halka. Dessutom möts gående med olika funktionsnedsättningar ofta av hinder som begränsar tillgängligheten. Det kan till exempel handla om höga trottoarkanter som är svåra att ta sig över med rullstol eller rullator eller avsaknaden av taktil vägledning för synskadade.

Till 2050 ska kommunens transportsystem utvecklas för att bli mer gångvänligt. För resor under två kilometer finns god potential för gång. Med hänsyn till detta ska utveckling främst fokusera på zonerna inom en kilometer från Kolbäcks centrum och två kilometer från Hallstahammars centrum. Inom dessa zoner behöver gåendes framkomlighet prioriteras genom att separera gående från cyklister med eget avsatt utrymme i gaturummet. Utformningen av gångbanor ska i zonerna även ha stort fokus på framkomlighet för alla, även de som behöver hjälpmedel för att ta sig fram. Slutligen är även underhåll av gångbanorna avgörande för att kunna erbjuda en god och säker tillgänglighet för gångtrafiken.

Cykeltrafik

Cykeln som transportmedel är en viktig del i ett hållbart trafiksystem. Det är lättillgängligt, yteffektivt och miljövänligt samtidigt som det är hälsofrämjande och ger fler människor större möjlighet att förflytta sig. De flesta resenärer som använder cykel som transportmedel cyklar mellan två och fem kilometer. Detta möjliggör att det finns särskilt goda möjligheter att cykla inom kommunens tätorter, men även mellan dem.

I Hallstahammars kommun finns ett välutvecklat cykelnät mellan kommunens tätorter. Till 2050 är det av stor vikt att det kompletteras för sträckorna mellan Sörstafors och Hallstahammars tätort samt mellan Strömsholm och Borgåsund för ett heltäckande cykelnät som länkar samman kommunens unika utbud av boendemiljöer och upplevelsevärden.

För att cykel ska kunna vara ett alternativ som människor väljer i vardagen är det viktigt att det finns cykelvägar som möjliggör för snabba och smidiga resor även inom tätorterna. Det interna cykelnätet i Hallstahammars och Kolbäcks tätorter ska till 2050 vidareutvecklas genom en tydligare och genare struktur för att underlätta en ökande andel resor med cykel. Cykelnätet ska vara tydligt och sammanhängande där alla gator i tätorten är en del av cykelnätet. Huvudcykelnätet binder ihop olika delar av tätorten, erbjuder hög framkomlighet och samlar de större flödena av cyklister. I huvudcykelnätet finns avsatt utrymme i gaturummet för cyklister att ta sig fram snabbt, enkelt och tryggt. Detta kan antigen ske på separerade cykelbanor, breda gång- och cykelvägar eller genom andra lösningar som ger cyklister företräde framför bilen.

Huvudcykelnätet kompletteras med lokalnätet som ger cyklister möjligheter att nå hela vägen fram till sin målpunkt. I lokalnätet ska det vara enkelt för cyklister att ta sig fram på gång- och cykelbanor eller i blandtrafik på gator med låga hastigheter och bilflöden. En god fysisk standard är av stor vikt i hela kommunens cykelnät för att öka användandet av cykel. Det ska vara prioriterat att säkerställa en god standard i huvudcykelnätet där även underhåll är viktigt för att säkra framkomligheten.

Huvudcykelstråk ska tillsammans med kollektivtrafiken ha en strukturerande roll vid utveckling i Hallstahammars och Kolbäcks tätorter. Befintliga och framtida sträckningar för ett sammanhängande nät av huvudcykelstråk med hög framkomlighet ska beaktas vid placering av bostäder och service.

För att öka användandet av cykel inom kommunen krävs även goda möjligheter att parkera cykeln, särskilt vid viktiga målpunkter såsom vid järnvägsstationer, i centrum och vid idrottsplatser. Vid cykelparkeringar är det viktigt att det finns möjlighet att låsa cykeln ordentligt, skyddade parkeringar såsom cykelgarage bör även utredas vid kommunens järnvägsstationer.

Kollektivtrafik

Här hittar du beskrivning och ställningstagande om följande:

Kollektivtrafik i plankartan
Kollektivtrafikstråk
Kollektivtrafiknoder
Kollektivtrafikens roll

Kollektivtrafiken spelar en viktig roll för Hallstahammars trafiksystem 2050. En väl fungerande kollektivtrafik likväl inom kommunen som till regionen möjliggör för människor att bo och arbeta i kommunen och samtidigt arbeta och ta del av utbildnings- och upplevelsemöjligheter i Mälardalsregionen. Kollektivtrafiken bidrar även positivt till kommunens besöksnäring och turism då upplevelsevärden kan tillgängliggöras för besökare. I Hallstahammars kommun finns idag buss mellan kommunens tätorter samt bussförbindelser till Västerås och Köping. Det finns även tågtrafik från Hallstahammar och Kolbäck som erbjuder tågresor mellan Fagersta - Västerås och Västerås - Eskilstuna.

Kollektivtrafiken är en del av resenärens resa, exempelvis inleds och avlutas resan till fots, med cykel eller egen bil. Det är därav viktigt att trafiksystemet planeras med ett perspektiv om helheten för resenärerna. Ofta kan det även behövas byten mellan buss och tåg för att kunna resa mellan önskade målpunkter. För att öka användandet av kollektivtrafiken i kommunen behöver det vara enkelt och pålitligt att resa kollektivt. För detta behövs en god turtäthet som ger resenären flera alternativ. Det är även viktigt med goda möjligheter att ta sig till och från noder för kollektivtrafiken med exempelvis gång- cykel.

Bebyggelsestruktur och lokalisering av service, arbetsplatser och bostäder har stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. I Hallstahammars kommun är de starkaste målpunkterna för kollektivtrafiken i Hallstahammar och Kolbäcks centrum, sedan avtar koncentrationen av bostäder och service succesivt mot tätorternas ytterligheter. Detta medför svårigheter att tillhandahålla en effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik inom alla delar av kommunens tätorter. Kollektivtrafiken behöver till 2050 utvecklas för att bättre samla trafiken i noder för att möjliggöra för smidiga byten mellan buss och tåg. Inriktningen för kollektivtrafiken till 2050 är att skapa starka kollektivtrafikstråk med noder som utgör bytespunkter mellan trafikslagen. Resor från tätorternas olika bebyggelseområden till bytespunkternas förstärks genom tydliga och framkomliga gång- och cykelstråk samtidigt som den inomkommunala kollektivtrafiken mellan tätorterna anpassas för att möjliggöra byten till den regionala kollektivtrafiken.

Kollektivtrafik i plankartan

Kollektivtrafiknod
Strategiska noder som erbjuder byten mellan lokal och regional kollektivtrafik samt goda möjligheter att byta mellan kollektivtrafik och cykel.

Förslag till ny hållplats
Strategisk plats som behöver utredas vidare för att anlägga ett nytt hållplatsläge för kollektivtrafikstråk väg.

Kollektivtrafikstråk järnväg, befintlig:
Viktiga kollektivtrafikstråk för järnväg som trafikeras med regional tågtrafik.

Kollektivtrafikstråk järnväg, reservat för framtida järnväg:
Område som reserveras för utbyggnation av järnväg. Inga åtgärder ska vidtas som omöjliggör eller väsentligt försvårar utbyggnation av järnväg.

Kollektivtrafikstråk väg, befintligt:
Viktiga kollektivtrafikstråk för väg för likväl lokal som regional busstrafik. Framkomligheten för buss är prioriterad i stråket

Kollektivtrafikstråk väg, nya:
Strategiska stråk som behöver utredas vidare avseende möjligheterna att ingå i kollektivtrafikstråk för väg.

Kollektivtrafikstråk

Kollektivtrafikstråk utgörs av strategiska och prioriterade stråk för kollektivtrafiken i kommunen. Dessa stråk är indelade i stråk för buss och stråk för tåg.

Det är viktigt att bibehålla och främja den starka kollektivtrafiken som binder samman kommunens tätorter, från Borgåsund till Hallstahammar. Sträckningen redovisas i plankartan som befintligt kollektivtrafikstråk för väg. I detta stråk ska bussens framkomlighet prioriteras för att kunna erbjuda en konkurrenskraftig restid till viktiga målpunkter där det är av särskilt stor vikt med tidspassning mot noderna Hallstahammars och Kolbäcks stationer. Detta innebär att i frågor om exempelvis utformning av utfarter från hållplatser och hastighetsbestämmelser längs stråken ska kollektivtrafikens linjedragning och effektivitet prioriteras.

Möjligheterna för ett utvecklat kollektivtrafikstråk bör även utredas mellan kommunens två stationer med Eriksberg som en viktig målpunkt med hänsyn till föreslagen utveckling av området. En ökad turtäthet mellan stationslägena och Eriksberg skulle medföra ett effektivare kollektivtrafiksystem som bättre kopplar samman bytespunkterna till regional kollektivtrafik och således erbjuder resenärerna fler avgångar och målpunkter i Mälardalsregionen.

Befintliga järnvägar inom kommunen utgör viktiga kollektivtrafikstråk för resor till Mälardalen och redovisas i plankartan. I dessa ska en god turtäthet, kort restid och en robusthet eftersträvas för kollektivtrafik för ett dagligt resande. Trafikverket har i åtgärdsvalsstudien ”Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm – Oslo” konstaterat att stråket Stockholm – Oslo är transportintensivt och mycket talar för en fortsatt och förhållandevis snabb tillväxt av både person- och godstransporter. Mälarbanan är dubbelspårig Stockholm-Kolbäck. Mellan Kolbäck och Hovsta är banan i huvudsak enkelspårig. Det finns inga förslag på åtgärder för sträckan i nuläget. Kommunen bedömer att det är lämpligt att reservera mark i plankartan för utveckling av dubbelspår för Mälarbanan öster från Kolbäcks station.

Kollektivtrafiknoder

Kollektivtrafiknoder är strategiska lägen som utgör en samlingsplats för kollektivtrafiksystemet i kommunen. Noderna erbjuder enkla och effektiva byten mellan den inomkommunala och regionala kollektivtrafiken och erbjuder samtidigt också goda möjligheter att byta mellan olika trafikslag såsom buss, tåg och cykel. Noderna utgörs av kommunens två stationer vilka är centralt lokaliserade i kommunens två största tätorter med god närhet till bostäder, service och arbetsplatser. Den nordliga järnvägsstation och busscentrum är idag separerade ifrån varandra, till 2050 ska buss och tågtrafiken samlas i noden för att möjliggöra för enklare byten mellan olika kollektivtrafikslag. Det är viktigt att bibehålla och vidareutveckla samordning mellan buss och tågtrafik även i det södra stationsläget med fokus på att säkra tid för byten mellan de olika trafikslagen.

Till noderna är det särskilt prioriterat med starka gång- och cykelstråk. Till båda stationslägena behöver möjligheterna att ta sig till fots eller med cykel förbättras (läs mer i kapitlet om gång- och cykeltrafik). Pendlarparkeringar intill noderna utgör en viktig del av kollektivtrafiksystemet för att möjliggöra för människor att kunna genomföra sina resor hela vägen fram till målpunkter. Detta omfattar likväl möjlighet för säkra cykelparkeringar som pendlarparkering för bil för de resenärer som inte har andra alternativ att resa med bil till stationerna. I samband med samordning av buss och tåg vid det nordliga stationsläget behöver därav även en pendlarparkering tillkomma.

Samspelet mellan lokal och regional kollektivtrafik

För att människor ska välja att resa kollektivt behövs ett attraktivt utbud utifrån deras behov. I Hallstahammars kommun pendlar närmre hälften av den arbetsföra befolkningen till andra kommuner för arbete samtidigt som en stor del av de som arbetar i kommunen också pendlar från intilliggande orter. Relationen för arbetspendling är störst med de angränsande kommunerna Västerås, Köping och Surahammar. Inom Västmanlands län sker mest arbetspendling mellan Västerås och Hallstahammar. Andra viktiga noder för arbetspendling är Eskilstuna, Stockholm, Enköping, Kungsör och Örebro. Regional kollektivtrafik är avgörande för tillgången till grundläggande service så som gymnasieskola och vård då dessa finns utanför kommunen i Västerås och Köping.

Hallstahammar har goda förutsättningar för en god kollektivtrafik då kommunen är liten till ytan och relativt tätbefolkad med 98 invånare per kvadratkilometer. Det är länets näst högsta koncentration av människor efter Västerås. Idag bor majoriteten av kommunens befolkning i någon av tätorterna vilka är sammanlänkade med kollektivtrafik. I Hallstahammars kommun finns idag två kollektivtrafiknoder vilka tillsammans erbjuder avgångar till flera målpunkter. Från det norra stationsläget är det möjligt att resa med tåg till Västerås, Surahammar och Fagersta. Det södra stationsläget erbjuder tågtrafik till Västerås och Eskilstuna samt busstrafik till Köping och Västerås. Det finns inomkommunal kollektivtrafik som länkar samman stationerna vilket möjliggör för alla invånare att ta del av resor från såväl det södra som det norra stationsläget.

Kommunens två stationslägen är avgörande för att invånarna ska ha tillgång till ändamålsenlig och konkurrenskraftig kollektivtrafik. De orter som inte binds samman med kollektivtrafik riskerar att bidra till ett ökat användande av ohållbara transporter samt ge invånarna snävare utbud av arbete, utbildning, service och kultur- och fritidsaktiviteter. Dessa orter skulle även riskera att segregation och de sociala klyftorna ökar eftersom det skulle bli svårare för redan utsatta grupper att ta sig till arbete, mötesplatser och service. Det är därav av stor vikt för kommunens hållbara utveckling att bibehålla och stärka de befintliga stationslägena, vilket preciseras i översiktsplanens strategier för utveckling av kollektivtrafiken. Invånarnas tillgång till kollektivtrafik behöver därav även prioriteras före eventuella tidsvinster i det regionala nätet.

Fordonstrafik

För att Hallstahammars kommun ska kunna vara levande och tillgänglig i framtiden kommer bilen fortsatt utgöra ett viktigt färdmedel. Utanför kommunens tätorter saknas ofta alternativ till att använda bilen i vardagen. Eftersom koncentrationen av människor är lägre och avstånden mellan målpunkterna långa är det svårt att idag tillhandahålla konkurrenskraftiga alternativ till resor med bil. På landsbygden spelar bilen därav en viktig roll i många människors vardag. Det finns även människor som av olika anledning har svårt att hitta andra alternativ än bilen för att ta sig mellan vissa målpunkter. Det behöver därav vara möjligt att ta sig fram med bil i Hallstahammars kommun för de som behöver göra det. Samtidigt används bilen idag till många korta resor inom tätorterna, vilket är resor som hade kunnat ske genom gång eller cykel.

Väg 252 och E18 genom kommunen är viktiga för den nationella och regionala tillgängligheten. Trafikverket är väghållare för dessa vägar.

Målbilden för kommunens transportsystem är att bilen ska ha en underordnad/lägre prioritet i de områden där det finns goda möjligheter till andra mer hållbara transporter och istället kunna användas mer effektivt för de resor där bilen utgör det enda alternativet. Minskad biltrafik inne i tätorterna bidrar till ett attraktivare gaturum där det blir enklare, snabbare och tryggare att färdas till fots, via cykel eller kollektivtrafiken. Det ökar även framkomligheten för de resenärer som inte har några andra alternativ än bilen. Det finns behov en kommunövergripande plan för utformning av tätorternas gatumiljöer. Exempelvis behöver krontäckningsgraden i kommunens centrum öka med hänsyn till ett förändrat klimat, att arbeta med detta genom gatuträd kan även bidra till en minskad hastighet för motordrivna fordon.

Parkeringsplatser

Bilar står parkerade stora delar av sin livslängd och i tätortsmiljöer utgör parkeringsplatser ett ytkrävande markanspråk som konkurrerar med ortens övriga behov av exempelvis mark för bostäder och grönområden. Parkeringsplatser i tätorten är viktiga för de personer som måste transportera sig med bilen till olika funktioner. Idag konkurrerar dessa med likväl pendlarparkeringar, boendeparkeringar och parkering från individer som bor inom gång- eller cykelavstånd från viktiga funktioner. Det finns ett behov av en samordnad strategi för kommunens parkeringar med avsatta platser för pendlarparkering och andra långtidsparkeringar för att minska belastningen på parkeringsplatser i tätorternas centrala delar och på så sätt göra det enklare för de som behöver köra bilen hela vägen fram till viktiga funktioner. Exempelvis bör pendlarparkeringar lokaliseras till kollektivtrafiknoder och boendeparkeringar hänvisas till tomtmark. Detta skulle frigöra kapacitet för parkeringar för de som måste ta bilen samtidigt som centralt belägna ytor också frigörs för att kunna nyttjas till annat.

Avfallshantering

Hallstahammars kommun har tillsammans med övriga kommuner i Västmanlands län samt Enköpings och Heby kommuner bildat kommunalförbundet Vafabmiljö, som arbetar med insamling och transport av avfall, samt sortering, återvinning, biologisk behandling, kompostering, rötning och deponering av avfall. Avfallet uppstår såväl i hushåll som i verksamheter. Kommunalförbundet har även ansvar för information och avfallsrådgivning. Vafabmiljö ansvarar för kommunens återvinningscentral som hanterar grovavfall, elavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall.

Det är viktigt att avfallshanteringen och dess behov finns med i ett tidigt skede av planeringen. Det viktigt att göra rätt från början, för att undvika att det uppstår felaktigheter som är svåra, dyra eller omöjliga att korrigera i efterhand. En god avfallshantering behöver ytor avsedda för insamling och transportvägar som möjliggör för fordon att på ett smidigt och trafiksäkert sätt kan inhämta avfall. Det kan säkerställas och förebyggas redan vid planeringen av exempelvis nya bostadsområden och skolor. Insamling av avfall vid ny- och ombyggnation ska dimensioneras så att de möjliggör för återvinning av avfallet. Det är viktigt att ta i beaktning att avfallsmängderna kan variera mellan olika områden och att det kan vara svårt att förutse avfallsmängderna i ett nytt område. Därmed kan det vara nödvändigt att dimensionera avfallsutrymmena i överkant då det ofta är svårt att utöka avfallsutrymmena i efterhand. Då avfallshantering, lagstiftning och konsumtionsmönster förändras över tid behöver avfallsutrymmena även planeras med flexibilitet för att kunna anpassas till förändrat antal fraktioner och förändrade avfallsmängder. Trenden är att allt fler fraktioner samlas in fastighetsnära. Med anledning av denna utveckling så kan det vara lämpligt att planera för gemensamma hämtställen, där det av olika anledningar inte är möjligt eller lämpligt att ha sophämtning med egna kärl vid varje fastighet. De boende i dessa områden har i stället gemensamma kärl i närheten av sin bostad.

Vid hantering av lov- och förhandsbesked utanför detaljplanelagda områden är det viktigt att det finns tillräckligt stor yta för att klara den tekniska försörjning. Det innebär att det behöver finnas utrymme för vändzon för avfallshantering och parkering där så är relevant. Om det rör sig om byggnation på en enskild fastighet är det viktigt att den tekniska försörjningen går att lösa inom fastigheten. Avfallshantering kan handla om både tömning av mat- och restavfall samt förpackningar men också tömning av enskilda avloppsanläggningar i de områden där kommunalt avlopp inte finns.

Klimatförändringarna kan innebära utmaningar även för avfallshanteringen. En följd av ett förändrat klimat är att bärigheten på vägar kan komma att förändras. Det finns redan idag problem med hämtningsfordon som ska fram på vägar för att hämta slam eller mat- och restavfall. Det finns även en risk för miljö och hälsa om tömning ej sker i tid, på grund av avfallets påverkan av varma temperaturer under en längre tid vid ett varmare klimat och värmeböljor.

Principer för ändamålsenlig avfallshantering

1. Vid detaljplanering av nya bebyggelseområden ska utrymmen som krävs för en god avfallshantering tryggas.

2. Vid planering av ny bebyggelse ska gemensam avfallshantering i bästa möjliga läge eftersträvas.

3. Vid hantering av enskilda bygglov utanför detaljplanelagda områden ska det gå att lösa avfallshanteringen inom fastigheten.

Kommunalt vatten och avlopp

Tillgången till rent vatten är en av de viktigaste frågorna i samhällsplaneringen. Mälarenergi vatten har i uppgift att producera, distribuera och sälja vatten. De ska även omhänderta spillvatten med vedertagen praxis för kvalité, miljöhänsyn och leveranssäkerhet.

I Hallstahammars kommun finns ett aktivt vattenverk och ett vattenverk som inte längre är i drift. Majoriteten av kommunen är anslutna till kommunalt vatten och avlopp, utöver tätorterna och deras närområden finns även kommunala anläggningar till byarna Berg och Mölntorp. Kapaciteten för dricksvattenförsörjningen utifrån dagens behov bedöms vara goda. Med hänsyn till klimatförändringar, exploateringar och övriga risker så är tillgång till vatten med god kvalitet en viktig fråga inför framtiden.Dricksvattenproduktionen skyddas idag genom ett sammanhängande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Revidering av vattenskyddsområdet pågår. Reservvattentäkt för Hallstahammars kommun saknas.

Inom kommunen finns ett allmänt reningsverk, Mölntorps avloppsreningsverk. Recipient för avloppsvattnet är Kolbäcksån och längre ner i systemet Mälaren som utgör vattentäkt för två miljoner människor. Det bedöms finnas god kapacitet i reningsverket även med en ökad befolkning. I framtiden kan utökade krav komma på reningsverket vilket kan medföra behov av en viss utbyggnad eller ombyggnation.

Brandvattenförsörjning

Hallstahammar kommun är utbyggt med brandposter som är anslutna till det allmänna vattenledningsnätet. Sådan brandvattenförsörjning ställer krav på att tillräcklig kapacitet finns i systemet och att uttag av brandvatten sker så att inte dricksvattentillgången påverkas.Den fysiska planeringen för brand- och släckvatten behöver ske i nära samarbete mellan VA-huvudmannen, räddningstjänsten och kommunerna för att i planerings- och lovskedet ta hänsyn till brandvattenförsörjningen. Exempelvis behöver bebyggelse som planeras inom vattenskyddsområde planeras med särskild hänsyn till risken för förorening genom släckvatten. Det är även viktigt att göra medvetna val vid utformning av stora tomter vid planering av industri- och verksamhetsområden. Detta eftersom VA-huvudmannen ansvarar fram till anslutningspunkten till fastigheten vilket kan bidra till att Räddningstjänstens krav på avstånd mellan brandpost och byggnad inte kan uppfyllas.

Brandvattenförsörjning är starkt beroende av vilken verksamhet som bedrivs, vid lovhantering är det därav även viktigt att beakta möjligheterna till brandvattenförsörjning. En utmaning för brandvattenförsörjningen är att verksamheter och markanvändningar ändras inom ramen för gällande detaljplaner vilket kan medföra svårigheter med likväl kapacitet som avståndskrav till brandposter.

Enskild VA-försörjning

Utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp finns enskilda lösningar. I Hallstahammars kommun finns cirka 750 enskilda avloppsanläggningar och ungefär lika många enskilda dricksvattenbrunnar. En del av avloppsanläggningarna är gemensamma och delas av flera fastigheter. Utanför kommunens verksamhetsområde finns ett antal områden som har samlad bebyggelse. Gemensamt för dessa bebyggelsegrupper är att antalet fastigheter inte överstiger det antal om 20–30 stycken som vanligtvis krävs för att det ska inträda ett kommunalt ansvar att ordna allmän VA-försörjning.

Vid anläggning av enskilda avlopp är avfallshanteringen ett viktigt perspektiv. Kommunalförbundet Vafabmiljö ansvarar för avfallet som uppstår och det är viktigt att avloppsanläggningen lokaliseras till platser så att tömningsfordon kan köra fram och vända samt att tömningen kan ske på ett enkelt sätt.

Klimatförändringarna innebär ett varmare, torrare och blötare klimat vilket kan påverka grundvattnet. Längre, varmare och torrare somrar kan medföra lägre grundvattennivåer samtidigt som ökad nederbörd under höst och vinter kan skapa höjda grundvattennivåer.

Problem som klimatförändringar för med sig är bland annat ökad risk för att det uppstår kvalitetsförändringar i enskilda dricksvattentäkter på grund av plötsliga förändringar av vattennivån. Det kan även öka risken för olika problem med enskilda avloppsanläggningar som exempelvis igensättning.

Energiförsörjning

Samhället är beroende av el för att kunna fungera. Viktiga system såsom värmeförsörjning, vattenförsörjning och kommunikation är beroende av att elsystemet fungerar. Kommunens elnät har byggts ut under olika omgångar och tidsepoker när behovet av el såg annorlunda ut än idag. Det har funnits goda marginaler i elsystemet där det enbart krävts lokala ombyggnationer. Dessa marginaler minskar snabbt och behovet av större åtgärder i nätet växer. Faktorer som påverkar det ökade behovet av kapacitet är bland annat:

• exploateringar och förtätning av befintliga strukturer

• uppvärmning med fjärrvärme som ersätts av värmepumpar

• energiomställning till el i befintlig industri

• elektrifiering av fordon

Det ökande effektbehovet, omställningen av uttagsmönster och introduktionen av ny teknik sker mycket snabbare än det är möjligt att hinna bygga nytt och starkare elnät vilket leder till ökad risk för störningar i elnätet. Omställning till ökad elanvändning för befintlig industri och omställning till elfordon är exempel på ökade effektbehov. En enskild elbilsladdare kan t.ex. dra mer än dubbelt så mycket som den villa den är placerad vid och en elbilsmack kan dra lika mycket som ett villaområde. Ny teknik och förändrade belastningsmönster kan på detta sätt på kort sikt skapa kapacitetsbrist för stora delar av tätorten.

Tillägg i den bebyggda miljön är möjligt på många platser i tätorten sett till elförsörjning. Tillgänglig kapacitet i befintliga kabelslingor är avgörande och när kapaciteten är förbrukad i en slinga kan det bli kostsamt att göra ytterligare förstärkningar. Det innebär att elnätet kan nå en punk där det krävs kostsam ombyggnation och förstärkning för att klara även en mindre utbyggnad. Det är därav viktigt med ett helhetsperspektiv och god kännedom om effekter och kostnader för elnätet. När ny bebyggelse skapas i befintliga bebyggda miljöer uppstår också ofta konflikt om ytor och transformatorstationer, kabelstråk och annan infrastruktur får inte plats. Det är därav viktigt att tidigt i planeringsprocessen involvera planerare för elnät för att säkerställa energiförsörjningen.