Stärka och utveckla naturvärden (Strategi 2)

Vid exploatering och detaljplanering ska det undersökas ifall gröna värden försvinner eller på annat sätt påverkas, exempelvis genom att genomföra en naturvärdesinventering eller arbeta efter checklistor. I första hand ska ianspråktagande och skada på känsliga och värdefulla naturområden undvikas helt. Om det inte går att undvika ianspråktagande eller skada på värdefulla och känsliga naturområden ska påverkan i andra hand minimeras. Om gröna värden försvinner så ska de kompenseras i områdets direkta närhet eller någon annanstans i kommunen enligt Naturvårdsverkets handbok för ekologisk kompensation. Resonemangen ska föras på hur gröna värden främjas i det direkta området, intilliggande områden eller kompenseras på andra ställen i kommunen. Artportalen är ett annat kompletterande verktyg som kan användas för att få en första överblick av vilka arter som finns inom området och som måste skyddas.

Om gröna värden försvinner så ska det kompenseras i områdets direkta närhet eller någon annanstans i kommunen enligt Naturvårdsverkets handbok för ekologisk kompensation[21]. Gröna värden behöver inte ha skadats på det sätt att stöd för kompensation enligt Miljöbalken kan tillämpas, utan handboken ska ses som en vägledning och stöd för hur kompensationen kan genomföras.

Bebyggelse och trafikinfrastruktur kan inte byggas på bekostnad av grönstruktur utan måste ske med hänsyn till dess förutsättningar, så att grönstrukturen har samma kvalitet och funktion efter exploatering eller gärna bättre för att kompensera eventuella uppkomna skador och ingrepp.

[21] (Naturvårdsverket, 2016)

Skötsel

Skötseln av våra grönområden och grönytor är viktig för att främja ekosystemtjänster och nå hög biologisk mångfald. Därför ska en skötselplan tas fram över samtlig grönska som kommunen förvaltar. Skötselplanen kommer att bestå av ett beskrivande dokument samt information om ytorna i GIS-format. Detta för att kunna sammanställa samtliga olika naturtyper som förvaltas, hur stora ytorna är och för att kunna ta fram underlag för budget. Parker och naturområden ska skötas och utvecklas utifrån naturgivna förutsättningar. Det gör områdena mer slittåliga och livskraftiga. När vi utför skötsel på allmän plats ska vi kommunicera det med hjälp av skyltning och information på webben och via sociala medier.

Klippta gräsmattor behövs där de fyller en social funktion för till exempel picknick, bollsport och lek. Men där det är lämpligt och där förutsättningarna tillåter kan klippta gräsmattor ersättas eller kompletteras med slåtterytor och högväxta gräsytor för att gynna ängsblomster och pollinerande insekter. Övriga insekter kan gynnas genom skapande av exempels via sandytor eller faunadepåer i anslutning till högväxande gräsytor. Om andelen klippta gräsmattor minskar medan högväxta gräs- och ängsytor ökar kan det även resultera i ett minskat skötselintervall, lägre skötselkostnader, ett minskat koldioxidavtryck samt ökad biologisk mångfald.

För att hitta lämpliga ängsytor kan GIS och historiska kartor användas i olika analyser, där den historiska markanvändningen kan följas. Detta i kombination med andra tillgängliga indata så kan förhoppningsvis vissa lämpliga ytor lokaliseras och tester genomföras, för att se om ytorna är lämpliga för ängsvegetation. Liknande gjordes i Luleå kommun, där ett flertal ängsmiljöer hittades efter inventering av kommunens grönytor[22].

I områden med skogskaraktär ska röjning ske kontinuerligt för att säkerställa redan etablerade bestånd och större trädindivider samt för att kunna släppa upp nästa generations bestånd. Kontinuerlig röjning har också ett säkerhets- och tillgänglighetssyfte. Det ska kännas tryggt att röra sig i mer slutna grönområden. Vidare ska en skyddszon med träd och buskar utmed vattendrag bibehållas.


[22] (Hansson, 2023)

Invasiva arter

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald[23]. Med invasiva främmande arter menas arter som har flyttats från sin ursprungliga miljö och som därefter, i sin nya miljö, konkurrerar med våra inhemska växter. Ett exempel på en art för att beskriva detta är Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) som bland annat trivs längs vattendrag. Den breder ut sig över områden i stora bestånd och lockar till sig insekter med sin nektar, vilket medför att insekter hellre väljer nektar från Jättebalsaminen än våra inhemska växter.

Med hjälp av information och instruktioner från ansvariga myndigheter ska invasiva främmande arter bekämpas där det är lämpligt. Fastighetsägare har en skyldighet att förhindra spridning av invasiva främmande arter enligt EU:s förteckning av arter.  

Information om olika invasiva främmande arter och hur de bekämpas finns på Naturvårdsverkets webbplats.

[23] (Naturvårdsverket, 2023)

Ekallé längs Ekvägen, Lyckhem. Foto: Henrik Ersgård

Träd

Hallstahammars kommuns riktlinje är att om ett träd inte är skadat, sjukt eller medför någon risk för byggnader eller människor så ska trädet i regel inte tas ner. Om träd trots detta behöver tas ned så ska en inventering av trädet genomföras och eventuella kompensationsåtgärder tas fram och redovisas. Grova, gamla träd samt hålträd ska så långt som möjligt bevaras eftersom de är värdar åt hundratals olika arter av svampar, lavar, insekter och fåglar. Tall, ek och gran kan till och med hysa runt 1000 olika arter som är beroende av just dessa trädslag[24]. Kontinuiteten av gamla och grova träd ska säkras genom successiv föryngring och kontinuerlig översyn av trädbeståndet med hjälp av en trädplan. Om grova träd måste tas ned ska de hanteras så de kommer till nytta för den biologiska mångfalden, i första hand i den direkta närheten och i andra hand någon annanstans där förutsättningarna tillåter. Död ved är ett exempel på hur fallna träd kan komma till nytta för den biologiska mångfalden, då trädet får ligga kvar och sakta förmultna. Friröjning av grova träd (ek, alm, ask, tall med flera) prioriteras där det gör störst naturvårdsnytta för insatsen. Även efterträdare av framför allt ek som finns i samma områden som de skyddsvärda ekarna bör friställas.

I miljöer med höga sociala värden är trygghet, säkerhet, användbarhet, estetik och upplevelse viktiga parametrar vid utformning av trädmiljön. Ibland kan enskilda träd, särskilt gamla och grova individer, ha höga symboliska värden och vara extra viktiga att bevara och klassas då som skyddsvärda träd. Skyddsvärda träd kan ofta stå i enkel eller dubbel rad längs en väg eller det som tidigare varit en väg och bildar då en allé. Träden ska vara minst fem till antalet och av lövkaraktär, där mer än hälften ska vara vuxna trädindivider, vilket innebär minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller att en ålder på 30 år har uppnåtts[25]. En allé är viktig både för den biologiska mångfalden och det biologiska kulturarvet och är därför biotopskyddad. Detta innebär att så fort en åtgärd ska göras på trädet så krävs dispens från ansvarig myndighet, i detta fall Länsstyrelsen. Därför vill Hallstahammars kommun löpande upprätta trädvårdsplaner över våra alléer och skyddsvärda träd, dels för att upplysa om trädens skick, dels för både kort- och långsiktig skötsel.

Under 2023 genomfördes en kartering av träd i tätorterna genom Stadsträd[26]. Resultatet av inventeringen ska användas som planeringsunderlag vid planering och exploatering, för att göra analyser kopplat till 3-30-300-regeln samt för inventering av träd med koppling till framtida trädplan.

Vidare ska den befintliga trädplanen utvecklas till att innefatta de tre stora tätorterna, enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd (finns en för centrum och Folkets park i Hallstahammar) där följande ska ske:

  1. Inventering av träd. Denna inventering blir underlag för nästa steg.

  2. Skapa en kommunal strategi för träd innehållande generationsstrategi och trädvårdsplaner för träden.

  3. Följa trädvårdsplanerna och sköta träden på ett hållbart och korrekt sätt.

När det gäller trädens stora betydelse för luftkvalitet och temperatur, spelar ägandet mindre roll än funktionen – därför har gamla träd ibland skyddats i detaljplan eller områdesbestämmelser, även på privat mark. Vid detaljplanering ska skyddsvärda träd skyddas.

[24] (Sundberg, Carlberg, Sandström, & Thor, 2019)

[25] (Naturvårdsverket, 2014)

[26] (Stadsträd, 2023)

Skog

Ett naturnära, hyggesfritt skogsbruk ska vara grundprincipen för det kommunala skogsbruket. Socialt anpassat skogsbruk ska tillämpas i områden med stort värde för friluftsliv och rekreation.

Idag äger Hallstahammars kommun cirka 400 ha produktiv skogsmark i kommunen. Skogen är gruppcertifierad enligt PEFC[27] och FSC[28] och skogsbruket ska ske på ett hållbart sätt. En grön skogsbruksplan är framtagen där cirka 27 % av skogsarealen är avsatt för naturvårdsändamål, vilket innebär att skogen lämnas orörd (NO) eller att skötseln syftar till att stärka naturvärdena (NS). Tätortsnära skog har ofta mycket höga sociala värden. Skötseln av kommunägd skog behöver därför planeras så att dessa värden inte går förlorade. Skogskanten närmast tätorterna ska vara öppen, inbjudande och upplevas som trygg. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald gör att skogsbruket behöver förändras. Främst norr och öster om Hallstahammars tätort är den kommunägda skogen tätortsnära och vi ska fortsatt äga och förvalta vår tätortsnära skog då det ökar kommunens rådighet att bevara och utveckla de ekosystemtjänster som skogen erbjuder våra invånare.

Hyggesfritt skogsbruk och ökad andel blandskog är exempel på brukningsmetoder som kan öka motståndskraften mot klimatförändringar, stärka biologisk mångfald och höja skogens sociala värden. Hyggesfritt skogsbruk innebär, till skillnad från trakthyggesbruk, att marken alltid är trädbevuxen och utan större kalhuggna ytor[29]. För att främja rekreationsvärden samt av natur- och kulturhänsyn kan ett hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ främst i tätortsnära skog. En lång tradition av trakthyggesbruk har format skogen så att övergången till ett hyggesfritt skogsbruk i dag försvåras och tar lång tid.  Därför ska hyggesfritt skogsbruk ses som ett komplement till trakthyggesbruket och ska bedrivas i områden där det anses lämpligt och förutsättningarna gör det möjligt. Hyggesfritt skogsbruk är något som diskuteras på regeringsnivå och resulterat i att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket år 2022 fick i uppdrag att utreda förutsättningar och eventuella hinder kopplat till hyggesfritt skogsbruk[30]. Samtidigt skulle kunskap samlas in, sammanställas och presenteras i ett antal förslag på åtgärder för att utveckla hyggesfritt skogsbruk. Resultatet presenteras i rapporten ”Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige”. Som rubriken på rapporten förtäljer så nämns även naturnära skogsbruk, som är en översättning av EU:s closer-to-nature forest management[31].

I rapporten[32] från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen så föreslås följande definition av naturnära skogsbruk:


”Ett naturnära skogsbruk efterliknar naturliga störningsprocesser, skapar variationsrika skogar och stärker miljövärden i skogslandskapet. Brukandet sker utifrån ett landskapsperspektiv och inkluderar anpassat trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och vissa historiska brukningsformer.”

Hallstahammars kommun ska ha som långsiktig strategi att sköta den kommunägda skogen enligt ett naturnära skogsbruk, där olika brukningsformer används där det anses lämpligt utefter förutsättningar i landskapet. På grund av detta ska en skogsvårdsplan tas fram, där fokus hamnar på vård i stället för bruk, och där rekreations-, natur- och kulturhistoriska värden identifieras och hamnar i fokus.

För att kunna sköta skogen på ett hållbart, långsiktigt sätt bör arbetet med planering och initiering av åtgärder inom skogen skötas mer i egen regi än vad som görs idag. Idag sker planering och åtgärder enligt skogsbruksplanen i huvudsak av skogsbolag som kommunen tecknat avtal med. Genom att ta mer ansvar och göra mer i egen regi, utifrån den skogsvårdsplan som tas fram, så öppnas möjligheterna upp för ett större internt samarbete gällande skogen. Det gör det möjligt att diskutera både naturvårdsinsatser, som ett resultat av ett grönt, delvis hyggesfritt skogsbruk, och åtgärder som gynnar de sociala värdena genom exempelvis planering och utveckling av stråk och leder i tätortsnära skogsområden. Trots att det finns en framtagen skogsbruksplan ska grönstrukturplanen tillsammans med en skogsvårdsplan styra den långsiktiga, strategiska avsikten med den kommunägda skogsmarken där ett naturnära skogsbruk, med hänsyn till sociala och gröna värden, ska vara grundprincipen för det kommunala skogsbruket. Inriktningen av skogsbruket måste dock ske inom ramen för gällande skogsvårdslag.

Kommunens skogsinnehav är bara en liten del av all skog som omgärdar våra tätorter. För att främja all tätortsnära skog genom att bevara och utveckla ekosystemtjänster ska en nära dialog föras tillsammans med skogsägare och andra intressenter som berörs.

[27](PEFC, 2023)

[28](FSC, 2023)

[29](Skogsstyrelsen, 2023)

[30](Skogsstyrelsen, 2023)

[31](European Commission, Directorate-General for Environment, 2023)

[32](Skogsstyrelsen, 2023)

Buller och ljusföroreningar

Belysning av grönområden kan öka säkerhets- och trygghetskänslan som upplevs när man rör sig inom området. Men belysning av grönområden har samtidigt en negativ inverkan på djur, främst nattaktiva djur. Belysning av grönska ska därför undvikas om det inte är av säkerhets- och trygghetsskäl och i dessa fall ska belysningen ske med hänsyn till djurliv samt energieffektivitet. Exempel på utformning kan vara lägre armaturer, nattsänka (minska effekten på ljuset mellan soluppgång och solnedgång) rörelsedetektorer och att vara varsam med trädupplysningar. De flesta djur är mest aktiva under sommarhalvåret, och vid vintertid är djurlivet ganska inaktivt. Belysning av gröna utemiljöer för att öka säkerhet och trygghet kan därför ske under främst vintertid. Under sommartid ska vi vara väldigt restriktiva med belysning av grönska och i naturreservat ska ingen grönska belysas för att nå en upplevelsefaktor.

Tysta områden, gärna i gröna miljöer, är något som också bör identifieras och bevaras.