Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster delas in i följande fyra områden:
Försörjande ekosystemtjänster är praktiska saker vi kan utnyttja, till exempel spannmål, dricksvatten, trävirke och bioenergi. Reglerande ekosystemtjänster är mer stödprocesser, till exempel luftrening, pollinering och klimatreglering. Kulturella ekosystemtjänster är tjänster som vi människor utnyttjar direkt ute i naturen, till exempel friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv samt turism. Stödjande ekosystemtjänster är de som är till grund för att övriga tjänster ska fungera, till exempel fotosyntes och bildning av jordmån och naturliga kretslopp.
Vid planering och exploatering av områden i kommunen ska hänsyn tas till gröna värden. I första hand ska ianspråktagande och skada på känsliga och värdefulla naturområden undvikas helt. För att kunna undvika att ianspråkta värdefulla områden och säkerställa att ingen negativ påverkan sker behöver ofta en naturvärdesinventering och kartering av ekosystemtjänster göras. Genom att peka ut värdetrakter och ansvarsarter kan prioriteringen i den framtida samhällsplaneringen underlättas. Med detta menas att en värdering, helt eller delvis, ska genomföras över området i fråga. Det finns olika guider för vägledning av ekosystemtjänster som kan underlätta arbetet, exempelvis Naturvårdsverkets Guide för värdering av ekosystemtjänster[16]. För att identifiera ekosystemtjänster kan även Naturvårdsverkets Ekosystemtjänstförteckning med inventering av dataunderlag[17] användas. Ytterligare verktyg som bör användas är ESTER via Boverket[18]. ESTER är ett verktyg i Excel som ställer frågor om området och dess innehåll, för att kunna värdera ekosystemtjänster både före och efter eventuell förändring/exploatering. Vid naturvärdesinventeringar ska standarden SS 199000:2023[19] eller liknande användas.
Vid naturvärdesklasserna högsta, högt eller påtagligt ekologiskt värde (enligt SS 199000:2014/2023) ska resonemang föras för hur dessa områden ska skyddas/kompenseras vid eventuell planläggning/exploatering. Områden med klassen visst naturvärde ska inte bli mindre vid planering eller exploatering på ett regionalt/nationellt perspektiv. Områden utan något värde kan omvandlas till områden med ekologiskt värde (tex gräs som idag klipps kan i stället bli upptagningsområde för dagvatten eller habitat för pollinerande insekter) om det är rimligt. Naturvärdesinventeringen visar verkligt behov av de värden som finns på platsen. Dock kan en naturvärdesinventering, i särskilda fall, utelämnas om tillräckligt stark argumentation kring områdets karaktär och bevarande förs i detaljplanen.
[16] (Naturvårdsverket, 2015)
[17] (Naturvårdsverket, 2017)
[18] (Boverket, 2022)
[19] (Svenska Institutet för Standarder (SIS), 2023)
Klimatanpassning
Allt fler människor, djur och växter blir påverkade av det förändrade klimatet. I den framtagna klimatanpassningsplanen redogörs för att Hallstahammars kommun främst kommer att drabbas av översvämningar till följd av skyfall och höga flöden i Kolbäcksån samt varmare och torrare somrar. Våra grönområden och grönytor kan hjälpa oss att minska riskerna för olyckor om vi planerar för det och förvaltar vår grönstruktur med dessa risker i åtanke.
År 2018 antogs en klimatanpassningsplan för Hallstahammars kommun som tar upp behovet av att använda fysisk planering som verktyg för att anpassa oss till ett förändrat klimat. Vid detaljplaneläggning ska hänsyn tas till översvämningsrisken, som en följd av skyfall och höga flöden i vattendrag, inte bara i detaljplaneområdet utan även för omkringliggande områden.
Behovet av klimatanpassning och hänsyn till ekosystemtjänster ökar och båda har en stark koppling till varandra och till en väl fungerande grön infrastruktur. Den kommunala VA-planeringen och grönstrukturplanen är viktiga verktyg för att synliggöra dessa båda aspekter så att de beaktas i den fysiska planeringen. Därför bör rekommendationer i styrande dokument gällande VA-planering följas.
Handlingsplanerna gällande klimatanpassningar och ekosystemtjänster bör utformas så att de redovisar:
Var det finns viktiga ekosystemtjänster
Brist på goda förutsättningar för ekosystemtjänster
Befintliga problem och risker för ökade problem till följd av klimatförändringar
Vilka insatsområden och åtgärder som behövs för en god klimatanpassning och gynnande av ekosystemtjänster
Justerar koordinatnät
Översvämning
Den vanligaste risken för översvämning är skyfall. Under åren 2009, 2011, 2013 och 2023 inträffade häftiga skyfall som orsakade olika översvämningsproblem i kommunen, främst källaröversvämningar. De stora massorna regnvatten kan föras med i avloppsledningar och trycka upp avloppsvatten i hus, det kan även göra att orenat avloppsvatten bräddar rakt ut i vattendrag och vidare till recipienter. För att minska riskerna för olyckor vid översvämningar är det viktigt att dagvatten inte leds i avloppsrör och att dagvattenledningar inte går fulla, utan att dagvatten har möjlighet att svämma över i diken eller liknande.
Den andra orsaken till översvämningar är höga flöden i främst Kolbäcksån. I slutet på 70-talet var Västmanland drabbat av extremt höga flöden till följd av sen snösmältning och väldigt höga temperaturer vilket gjorde att stora landarealer svämmades över. I kommunen finns några enstaka platser där höga flöden kan leda till risk för liv och egendom, för mer information hänvisas till klimatanpassningsplanen. När det blir höga flöden i Kolbäcksån kommer ytorna närmast ån att svämmas över, vilket kan leda till utsläpp av miljöfarliga ämnen och skador på egendom. För att minska risken för skador till följd av höga flöden är det viktigt att bromsa dagvattnet på liknande sätt som för skyfall och åvattnet uppströms genom förebyggande åtgärder tillsammans med kommuner och andra aktörer uppströms Kolbäcksån.
När denna plan tas fram pågår det samtal mellan kommuner som har strandlinje längs Kolbäcksån kring hur en mellankommunal vattenplaneringsinsats skulle kunna fungera och se ut.
Värme
Den andra riskfaktorn som kommunen främst drabbas av i ett förändrat klimat är höga temperaturer och längre varmare perioder. Värmeböljan och torkan sommaren 2018 får ses som ett färskt exempel på vad som kommer att bli allt vanligare i framtiden. Grön- och blåstruktur bidrar båda till svalare och jämnare temperaturer än vad hårdgjorda ytor och klippta gräsytor gör.
Till följd av ett varmare klimat i kombination med hårdgjorda ytor kan en så kallad urban värmeöeffekt uppstå, vilket innebär att det kan finnas en temperaturskillnad med upp till tio grader Celsius mellan stad och landsbygd[20]. För att undvika så kallade värmeöar så bör det exempelvis i detaljplaner för verksamhetsområde med stora mörka, hårdgjorda ytor såsom tak och parkeringar finnas utrymme för att kunna växlas med exempelvis gröna ytor, inslag av grönska genom plantering av träd (krontak) och liknande för att erbjuda skugga och temperaturreglering.
När äldreboende och förskolor samt skolor planeras ska hänsyn tas till grönstrukturen i samband med planering och exploatering. Grönområden är långsamt växande och befintlig grönska kan med fördel användas för att erbjuda skugga och svalkande ytor.
[20] (Boverket, 2019)