Inledning

Sammanfattning

Grönstrukturplanen är ramverket för hur Hallstahammars kommun ska planera, utforma och förvalta den gröna infrastrukturen inom kommunen, för att den i längden ska bli hållbar och livskraftig. Syftet med planen är att ange definitioner, mål och strategier för hur gröna värden ska bevaras och utvecklas, ekosystemtjänster bevaras och stärkas samt biologisk mångfald värnas, så att nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Hallstahammars kommun kan trivas och känna sig trygga i samspel med djur och natur. Grönstrukturplanen ska ha en vägledande funktion vid både översikts- och detaljplanering när det kommer till både nuvarande gröna värden och framtida utvecklingsmöjligheter. Därför ska grönstrukturplanen ses som ett värdefullt underlag till den fysiska planeringen i kommunen, särskilt kopplat till Hallstahammars kommuns översiktsplan.

Följande tre mål anger Hallstahammars kommuns vilja med grönstrukturen:

  • Mål 1 - Grön infrastruktur med höga ekologiska värden

  • Mål 2 - Naturen runt hörnet

  • Mål 3 - Attraktiva gröna miljöer

För att tydligt kunna arbeta mot ovanstående mål finns det ett antal framtagna strategier. Strategierna innehåller bredare information och mer detaljerade åtgärdspunkter för hur Hallstahammars kommun ska utforma arbete, planering och förvaltning av grönstrukturen:

  • Strategi 1 - Stärka och bevara ekosystemtjänster

  • Strategi 2 - Stärka och utveckla naturvärden

  • Strategi 3 - Närhet till grönska

  • Strategi 4 - Beakta kulturmiljöer och biologiskt kulturarv

  • Strategi 5 - Stärka och utveckla blå-gröna stråk

  • Strategi 6 - Stärka och utveckla gröna sociala värden

  • Strategi 7 - Gröna dialoger och samverkan

Syfte

Syftet med grönstrukturplanen är att ange definitioner, mål och inriktningar för hur gröna värden i Hallstahammars kommun ska bevaras och utvecklas, ekosystemtjänster bevaras och stärkas samt biologisk mångfald värnas, så att nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Hallstahammars kommun kan trivas och känna sig trygga i samspel med djur och natur.

Grönstrukturplanen ska styra den långsiktiga, strategiska inriktningen för skötsel av gröna ytor och grönområden inom våra tätorter samt den kommunägda skogsmarken där ett naturnära skogsbruk, med hänsyn till sociala och gröna värden, ska vara grundprincipen för det kommunala skogsbruket.

Syftet med den gröna infrastrukturen är att den ska bli långsiktigt stabil och hållbar, kopplat till dess utformning. I naturliga grönområden får arter konkurrera med varandra och i maskinskötta grönområden sköts området efter en långsiktig skötselplan, på ett grönt och socialt hållbart sätt. En del områden kräver kontinuitet utan störningar och andra områden kräver kontinuitet av störningar. Därför ska arbetet med grönstrukturen ses som ett långsiktigt strategiskt arbete då det tar lång tid för den gröna infrastrukturen att bli stabil.

Grönstrukturplanen utgör ett viktigt underlag och stöd i den fysiska planeringen. Med planen blickar vi framåt mot 2050, men det finns inget slutdatum för arbetet. Planen ska vara en del av ett ständigt pågående arbete, både strategiskt och operativt.

Varför en grönstrukturplan?

Grönstrukturen är en stor del av vår vardag, många gånger utan att man dagligen tänker på den. Gröna ytor, stråk och objekt såsom blomsterplanteringar, träd och parker är den urbana gröna strukturen som många uppmärksammar. Men även mindre grönytor såsom gröna refuger, buskage och planteringar bidrar till den gröna helheten i tätorter.

Naturen förser oss med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, ren luft, svampar och bär att plocka, pollinerande insekter och mycket, mycket mer. För att kunna ta del av ekosystemtjänster är det viktigt att vårda och förstärka grönstrukturen så att dessa värden inte försvinner när städer och samhällen växer och breder ut sig. Hallstahammars kommun ska ta reda på vilka ekosystemtjänster och naturvärden som finns, var de finns och hur dessa värden kan stärkas, till exempel via naturvärdesinventeringar vid exploatering och planering av nya områden. Om ett område med höga naturvärden påverkas negativt ska strävan alltid vara att förstärka andra områden, så att helheten för den gröna strukturen inte försämras. Ekosystemtjänster har också en reglerande funktion när det kommer till exempelvis träd genom skuggning, temperaturreglering och uppsamling av dagvatten. Detta är av stor vikt när det kommer till nuvarande och kommande klimatförändringar, då allt fler människor, djur och växter blir påverkade av det förändrade klimatet. Vid planering och förvaltning av den gröna infrastrukturen är det viktigt att beakta risker kopplade till ett förändrat klimat, då en fungerande grönstruktur kan hjälpa till att hantera kommande förändringar.

Forskning inom området visar att grönska upplevs positivt, minskar stress och förbättrar återhämtning. Därför är det viktigt att våra invånare och besökare har naturen runt hörnet och i blickfånget, vilket medför att hänsyn måste tas till all grönska i kommunen. En kommun med en välmående och sammanhängande grönstruktur ökar möjligheterna för våra medborgare, såväl yngre som äldre, att utnyttja grönskan för rekreation och återhämtning. Detta är mycket positivt för individen och måendet. Utformningar av ”sinnenas trädgårdar” vid äldreboenden, i syfte att väcka positiva känslor, skapa lugn och utmana sinnet, gör stora avtryck inom äldrevården, speciellt inom demensvården.

Hallstahammars kommun arbetar för att bli en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun enligt Agenda 2030. Målet med hållbar utveckling är att nå social hållbarhet inom ramen för vår enda planet, och med ekonomin som medel. Grönstrukturplanen är en viktig del i detta arbete, vilket innebär att vi måste ta ansvar genom att förvalta, förstärka och så långt det går bevara vår grönstruktur så att den blir stabil och kan förse oss med ekosystemtjänster, både nu och i takt med ett förändrat klimat. Grönstrukturplanen riktar sig främst till grönstrukturen inom och i närhet av våra tätorter, men den tätortsnära grönskan måste ses som en del av all grönska i kommunen.

Grönstrukturplanen för Hallstahammars kommun är en stor del i arbetet för att värna och stärka ekosystemens kapacitet för att säkra vår planets livsuppehållande system. Biologisk mångfald avser variationen inom och mellan arter samt dess ekosystem. Mångfald innebär att det behövs flera olika arter av växter, djur och svampar för att på bästa sätt stärka och utveckla ekosystem. Eftersom vår grönstruktur utgör en del av planetens ramar kan det vara så att människors behov ibland får stå tillbaka för naturens behov. Vid planering och exploatering ska inte naturvärden försämras, utan snarare förstärkas. Om ett områdes naturvärden påverkas negativt, ska naturvärden förstärkas i ett eller flera andra omkringliggande områden.

Gröna områden med olika naturkaraktärer kan erbjuda många sociala tjänster såsom vandrings- och cykelleder, svamp- och bärplockning, picknick, olika fysiska aktiviteter och för utbildningssyfte. Naturturism gör det möjligt för människor att på ett mer organiserat sätt komma ut i naturen och uppleva den närmare samt ge ökad kunskap om den. Hallstahammars kommun strävar efter att kunna erbjuda många olika naturupplevelser så att boende och besökare kan uppleva en, för dem, attraktiv natur i närområdet. Organiserade upplevelser i naturen kräver samarbete med föreningar, skolor och företag som erbjuder dessa tjänster. Hallstahammars kommun vill därför sträva efter att ha gröna dialoger och samverkan tillsammans med aktörer som på något sätt använder både grön- och blåstruktur inom och gränsande till kommunen.

Metod

Grönstrukturplanen är tänkt att fungera som ett styrdokument på en övergripande nivå med mål, riktlinjer och strategier. Till den övergripande grönstrukturplanen ska en mer detaljerad skötselplan tas fram. Skötselplanen kommer att bestämma vilka kategorier grönstrukturen i tätorterna ska ha, tillsammans med både en kort- och långsiktig skötselinriktning för dessa ytor. Syftet med att ha en övergripande grönstrukturplan och en mer detaljerad skötselplan är att det fysiska arbetet kan ske med hjälp av den digitala detaljerade skötselplanen, medan den övergripande grönstrukturplanen styr hur kommunen strategiskt och målinriktat ska verka för en långsiktig och hållbar grönstruktur.

Ett GIS-material över i stort sett all grönstruktur i hela kommunen är framtaget i ett särskilt projekt. Här har både kommunal mark samt privat mark fjärranalyserats. Det finns drygt 5500 objekt/ytor i materialet och merparten är definierade enligt standarden SS 199000:2014 (Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI))[1] med en Naturtyp som till exempel Skog och träd med en tillhörande Undertyp som exempelvis Lövskog. Under projektet genomfördes olika naturstudier där några områden definierades enligt sociala, ekologiska, kulturhistoriska och strukturella värden. Ytor definierades med hjälp av värden i en skala på 1 - 5 där 1 är högsta och 5 är lägsta. Detta är ett resultat av en kvalitativ bedömning genom sociotopkartering. De ekologiska värdena definieras enligt standard SS 199000:2014. De kulturhistoriska värdena definierades efter vilka objekt med kulturhistorisk anknytning som finns i området så som fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och områden med stark historia som till exempel Strömholms slott med mera.

Grönstrukturplanen fokuserar först och främst på grönstrukturen i och nära tätorterna inom Hallstahammars kommun, där kommunen är markförvaltare. Det är dock viktigt att komma ihåg grönstrukturen som inte är skyddad som park eller natur i detaljplaner; det kan vara vägkanter, refuger, planteringar i vägområde, byggnadsnära grönska med mera. De bidrar till helheten av grönstrukturen i kommunen och kan upplevas som grönska i blickfånget. Vid planering och förändring av olika områden ska hänsyn tas till grönskan i blickfånget, genom att föra resonemang över hur den ska utformas för att bidra till helheten på bästa sätt. Under arbetet med grönstrukturplanen har olika kategorier av grönstrukturen i tätorterna definierats, vilket syftar till att stärka områden och ytor till att bli stabila och livskraftiga med en fungerande skötsel som gynnar ekosystemtjänster och biologisk mångfald, samtidigt som höga sociala, kulturhistoriska och ekologiska värden beaktas och bevaras.


[1] (Svenska Institutet för Standarder (SIS), 2023) https://www.sis.se/produkter/naturvetenskap-och-tillampad-vetenskap/biologi-botanik-zoologi/ss1990002014/

Läsanvisningar

Grönstrukturplanen redovisas i DialogDirekt för att lättare kunna visa kartmaterial tillsammans med beskrivande texter, bilder och videor. Som underlag till beslut används avsnittet ”Planförslag med mål och strategier” där samtliga mål och strategier finns tillgängliga. För att läsa mer om respektive strategi kommer hänvisning till förklarande text att finnas under varje strategi.

Definitioner

Grön infrastruktur handlar om att olika livsmiljöer av tillräckligt god kvalitet måste finnas i tillräckligt stor mängd och tillräckligt nära varandra för att ekosystem ska kunna fungera. Om naturen är sammanhängande kan djur och växter förflytta sig och spridas i landskapet, vilket stärker den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för att vi människor ska kunna ta del av naturens nyttor i form av ekosystemtjänster – till exempel genom pollinering, rekreation och vattenreglering.

Med grönstruktur menas sammanhängande grön icke hårdgjord yta

Med grönska menas grönska som ger betraktaren positiva känslor genom betraktning eller genom att beträda områdena. Forskning visar att allt fler i västvärlden upplever stress, men att möjligheten att titta ut eller att kunna beträda grönska på sitt arbete är positivt för individen[2]. En annan studie visar att patienter med grönska utanför sitt rum tillfrisknade fortare med färre komplikationer än de med hårdgjorda ytor utanför sitt rum[3].

Med attraktivitet avses att ett grönområde ska kännas tilltalande, lockande, tryggt, användbart och tillgängligt.

Biologisk mångfald eller biodiversitet[4] avser variationen bland levande organismer i alla miljöer, inklusive land- och vattenmiljöer, samt de ekologiska relationer och processer som organismerna ingår i. Detta innefattar mångfald inom och mellan arter samt mångfald av ekosystem. – Så lyder definitionen av biologisk mångfald som undertecknades av flera länder på FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992.

Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet[5].

Ekologiskt känsliga områden (ESKO) är områden med höga ekologiska värden som så långt som möjligt ska skyddas, så att naturmiljön inte påverkas negativt.

Förkortningen GIS står för geografiska informationssystem och beskriver system som används för inhämtning, analys och visualisering av information kopplad till en plats på kartan.

En skogsbruksplan är ett viktigt verktyg och hjälpmedel för hur skogen ur produktionssynpunkt ska brukas. Den består av en karta, beskrivning av olika områden i skogsmarken och beskriver exempelvis åtgärder, trädslagsfördelning och ålder[6]. Planen beskriver även olika målklasser som skogen är indelad i enligt följande:

  • PG: Produktion med generell miljöhänsyn

  • PF (K): Produktion med förstärkt miljöhänsyn, kombinerat mål

  • NO: Naturvård, orört

  • NS: Naturvård med skötsel

Ett naturnära skogsbruk är en översättning av EU:s closer-to-nature forest management[7]. I en rapport från år 2023 föreslår Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen följande definition av naturnära skogsbruk:

”Ett naturnära skogsbruk efterliknar naturliga störningsprocesser, skapar variationsrika skogar och stärker miljövärden i skogslandskapet. Brukandet sker utifrån ett landskapsperspektiv och inkluderar anpassat trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och vissa historiska brukningsformer". [8]

Avgränsningar

Grönstrukturplanen kommer i första hand att fokusera på områden i och kring tätorterna, där kommunen har rådighet över den gröna infrastrukturen. Men även omkringliggande grönstruktur som bidrar till biologisk mångfald och förser oss med ekosystemtjänster kommer att tas hänsyn till och dialog ska föras med aktörer som förvaltar grönska utanför kommunens rådighet.

Ramar och styrdokument att ta hänsyn till

En grönstrukturplan är inget lagkrav för en kommun. Däremot finns det mycket stöd i bland annat Miljöbalken för att kunna arbeta proaktivt med grönstruktur. Det finns några givna ramar och styrande dokument som kommunen måste ta hänsyn till i detta arbete och dessa är:

  • De nationella miljömålen där det övergripande generationsmålet är inriktningen för svensk miljöpolitik och är vägledande för miljöarbete på alla nivåer i samhället.

  • Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Västmanland 2019[9]

  • Västmanlands skogsstrategi 2030[10]

  • Hallstahammar kommun Strategi och ramverk för hållbar utveckling som antogs hösten år 2021

  • Miljöpolicy för Hallstahammars kommun antagen år 2022


[2] (Stigsdotter, 2003)

[3] (Ulrich, 1984)

[4] Film om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

[5] (Naturvårdsverket, 2023)

[6] (Skogsstyrelsen, 2023)

[7] (European Commission, Directorate-General for Environment, 2023)

[8] (Skogsstyrelsen, 2023)

[9] (Länsstyrelsen Västmanland, 2019)

[10] (Länsstyrelsen Västmanland, 2022)

Framtida planer

Grönstrukturplanen är inte juridiskt bindande men beskriver hur kommunen ska arbeta med grönstrukturen. Den är även tänkt att tillsammans med Hallstahammars kommuns översiktsplan fungera som ett underlag med både kort- och långsiktiga riktlinjer, strategier och mål. Översiktsplanen är det strategiska dokument som redogör för kommunens långsiktiga strategiska utveckling, med ställningstaganden för hur alla mark- och vattenområden ska användas till och med år 2050. Grönstrukturplanen kommer att fungera som kunskapsunderlag till översiktsplanen. Grönstrukturplanen redogör för tätortsnära grönska och översiktsplanen redogör för all mark inom kommunen. Det är därför av vikt att planerna inte motsäger sig varandra, utan går hand i hand mot framtidens Hallstahammars kommun

Grönstukturplanen utformas med övergripande mål, strategier och riktlinjer för grönstrukturen och dess utveckling. Kopplat till grönstrukturplanen ska en detaljerad skötselplan tas fram som beskriver hur grönområden och grönytor ska skötas. Arbetet med att ta fram en skötselplan pågår parallellt med slutförandet av grönstrukturplanen. Skötselplanen blir tvådelad, där en del utgör ett dokument som definierar skötselinriktning för att uppnå målsättningen i grönstrukturplanen samt ger vägledning för hur skötsel av olika vegetationstyper ska ske. Del två definierar alla skötselområden i en digital karta (GIS) som löpande uppdateras med bland annat skötselbehov, prioritet och senast genomförd skötsel. På så sätt underlättas framtida planering och hantering av skötselåtgärder. Planen ska ses över varje mandatperiod och det bör ske i samband med nya planeringsunderlag från Länsstyrelsen. Vid behov kan grönstrukturplanen komma att revideras.

Länsstyrelsen i Västmanland antog år 2019 en regional handlingsplan för grön infrastruktur i Västmanlands län. Planen fokuserar både på utmaningar och förslag på konkreta åtgärder inom olika insatsområden för den gröna infrastrukturen i länet. Planen är utformad så att den kan användas av olika aktörer som kunskaps- och planeringsunderlag och genom detta ge ökad kunskap om olika värden i landskapet, till exempel vid beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. I planen pekas värdetrakter ut, det vill säga landskapsavsnitt med hög täthet av kvalitéer i form av ekologiska bevarandevärden. En värdetrakt är därför viktig att skydda och sambanden mellan olika värdetrakter är också viktiga att både stärka och skydda. Hallstahammars kommun använder de identifierade värdetrakterna i länsplanen som kunskaps- och planeringsunderlag vid planering och utformning av grönstrukturen.

EU:s vattendirektiv[11] syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk och kemisk status och att vi tar hand om våra vattenresurser för kommande generationer. Ekologisk status är i hög grad också beroende av strandvegetationen, grönstrukturen, längs sjöar och vattendrag vilket innebär en koppling till grönstrukturplanen.

År 2018 antogs en klimatanpassningsplan[12] som visar på de risker som föreligger Hallstahammars kommun i ett förändrat klimat. Grönstrukturplanen kan vara ett verktyg för att anpassa våra verksamheter och områden till det föränderliga klimatet och planerna ska inte motsäga varandra.

Det finns en Trädplan för centrum i Hallstahammars tätort samt Folkets park i Hallstahammar. Denna plan ska revideras, digitaliseras och utökas till en trädplan för våra tre större tätorter. Planen ska innehålla riktlinjer för skötsel och planering/hantering av våra träd. Ett exempel på detta kan vara att det löpandes ska upprättas trädvårdsplaner för skyddsvärda träd, exempelvis alléer, för att kunna hantera både kort- och långsiktig skötsel.

Under 2017 inventerades den ca 400 ha produktiva, kommunägda skogsmarken och en grön skogsbruksplan togs fram, där cirka 27 % av skogsarealen är avsatt för naturvårdsändamål, vilket innebär att delar av skogen lämnas orörd (NO) eller att skötseln inom vissa områden syftar till att stärka naturvärdena (NS). Syftet med en skogsbruksplan är i huvudsak att brukandet av skogen sker enligt skogsvårdslagen. Planen beskriver bland annat skogens trädslagsfördelning och vilka åtgärder som är lämpliga, både på kort och lång sikt. Idag sker planering och åtgärder enligt skogsbruksplanen i huvudsak av skogsbolag som kommunen tecknat avtal med.

Trots att det finns en framtagen skogsbruksplan bör grönstrukturplanen styra den långsiktiga, strategiska avsikten med den kommunägda skogsmarken där ett naturnära skogsbruk, med hänsyn till sociala och gröna värden, ska vara grundprincipen för det kommunala skogsbruket. Eftersom det långsiktiga målet är ett mer naturnära skogsbruk så ska därför en skogsvårdsplan tas fram i syfte att komplettera skogsbruksplanen, där fokus ska vara på hur skogen kan vårdas och inte enbart brukas. Skogsvårdsplanen ska lyfta fram rekreations-, natur- och kulturhistoriska värden i skogen och hur dessa kan stärkas och utvecklas genom att ändra eller komplettera brukningsmetoden inom olika områden. Planens gällande i tid bör överensstämma med skogsbruksplanen, det vill säga tio år. På grund av detta bör därför arbetet med planering och åtgärder kopplat till kommunens skogsinnehav ske mer i egen regi än vad som görs idag.


[11] (Vattenmyndigheterna, 2023)

[12] Klimatanpassningsplan för Hallstahammars kommun