Allmänna intressen

Allmänna intressen är grundläggande värden som ska tas tillvara i den fysiska planeringen. De omfattar bland annat natur- och kulturmiljöer, infrastruktur, friluftsliv, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och totalförsvar. I översiktsplanen vägs dessa intressen samman med kommunens behov av utveckling och förändring, för att skapa en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Genom att tidigt identifiera och samordna de allmänna intressena läggs grunden för ett robust, funktionellt och uthålligt samhälle. Illustrationen till höger visar hur kommunens planering och allmänna intressen hör ihop. Illustrationen är efter Boverket, 2025.

Riksintressen

Riksintressen är geografiska områden som är av nationell betydelse. Riksintressen ska enligt lag långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada intressets värden. Riksintressen syftar till att gynna en god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön utifrån en ekologisk, social och samhällsekonomisk synvinkel. Detta kapitel beskriver de riksintressen som finns i kommunen och hur dessa kan skyddas i planläggning och byggande.

Översiktsplanen ska beskriva hur kommunen tar hänsyn till riksintressen enligt miljöbalken i utvecklingen av mark och vatten och den byggda miljön. Det är viktigt att riksintresseområden bevaras och utvecklas utifrån sina specifika värden. Exploatering och andra ingrepp i miljöerna får inte orsaka påtaglig skada på riksintressena, även flera åtgärder som var för sig inte bedöms medföra påtaglig skada kan tillsammans göra det. Översiktsplanen tar ställning till hur kommunen kan bidra till att säkerställa riksintressena.

Riksintressen beslutades första gången i samband med införandet av naturresurslagen 1987 och är sedan 1998 införda i miljöbalken. En översyn pågår sedan 2020 där samtliga riksintressemyndigheter ser över och preciserar kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse och utvärderar de nuvarande anspråken på områden utifrån kriterier och utbredning. Vissa myndigheter har redan tagit beslut om sina riksintresseanspråk. Översynen beräknar vara klar under 2025. Illustrationen till höger visar vilka myndigheter som har ansvarar för riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Illustrationen är efter Boverket, 2025.

Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken pekas ut av en ansvarig myndighet, till exempel Naturvårdsverket eller Trafikverket. Riksintressen för geografiskt bestämda områden är definierade enligt 4 kap. miljöbalken och har beslutats av riksdagen då lagen infördes. Om det finns flera riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken som överlappar, ska det som bäst bidrar till att använda mark, vatten och miljö på ett hållbart sätt gå före, med undantag från försvarsintressen. Denna bedömning får dock inte bryta mot reglerna i 4 kap. miljöbalken, som handlar om specifika områden (Se särskilda bestämmelser för vissa områden).

Kulturmiljövård

Områden av riksintresse för kulturmiljö pekas ut av Riksantikvarieämbetet och regleras i 3 kap. miljöbalken. I Hallstahammars kommun finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården: Strömsholms kanalmiljö.

De områden som pekas ut som riksintresse för kulturmiljö ger en kulturhistorisk berättelse om ett specifikt skede i samhällsutvecklingen och goda möjligheter till upplevelser, kunskap och förståelse för den kulturhistoriska utvecklingen. Utförliga beskrivningar av riksintressen för kulturmiljövård finns på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Ställningstagande

• Området ska bibehålla sitt värde med sina kulturhistoriska uttryck. Det omfattar både helhetsmiljön med kanalen längs Kolbäcksån med omgivande landskap och enskilda kulturhistoriskt intressanta objekt.

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdet är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för friluftsliv och naturvård.

• Området ska kunna bibehålla sitt värde för människors upplevelser av natur- och kulturlandskapet.

Beskrivning                                                         

Strömsholms kanalmiljö U7

Strömsholms kanalmiljö omfattar Strömsholms kanal och Kolbäcksån, de västra delarna av tätorten Hallstahammar, Mölntorp, Lagårdssjön och delar av Strömsholm. Området har ett rikt kulturarv med flera viktiga platser (se karta):

Trångfors (1). Hammarsmedjan från 1799-1800 har bevarad interiör, kolhus och arbetarbostäder. Kraftstationen uppfördes 1898-99.

Skanzenområdet (2) i Hallstahammar har bevarade byggnader för brukskontor, bostad för den kanalansvarige samt mekanikus (äldre yrkestitel motsvarande teknisk chef), arkivbyggnad och före detta gästgiveri.

Strömsholms slott (3). 1600-talsslott ritat av Tessin den äldre, med ett slottskapell från 1700-talet efter ritningar av Carl Hårleman.

Riksintresset ger uttryck för hur järnbruk och transporter fungerade tillsammans i ett tidigt industrisystem. Kanalen är landets näst äldsta kanal som byggdes mellan 1776 och 1795 och senare byggdes om under 1800-talet. Kanalen går förbi fallen i Kolbäcksån med hjälp av slussar och har varit viktig för både produktion och transport. Kanalmiljön sträcker sig även in i Fagersta och Surahammars kommuner. Riksintresset omfattar även Strömsholmsområdet som har en lång historia med hästavel, där omgivande landskap har präglats av hästarnas bete sedan 1500-talet.

Friluftsliv

Områden av riksintresse för friluftsliv pekas ut av Naturvårdsverket regleras i 3 kap. miljöbalken. I kommunen finns två riksintressen för friluftsliv: Strömsholms kanal och Strömsholmsområdet.

De områden som pekas ut som riksintresse för friluftsliv har goda förutsättningar för människors vistelse och upplevelser i natur- och kulturlandskap. Utförliga beskrivningar av riksintressen för friluftsliv finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Kanalmiljön inom tätorten ska värnas från åtgärder som begränsar möjligheten för allmänheten att uppleva miljöerna.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för naturvård och kulturmiljö.

• Områdena ska kunna bibehålla sitt värde för människors upplevelser och vistelse i natur och kulturlandskapet.

Beskrivning

Strömsholms kanal FU04

Strömsholms kanal med närområde har höga upplevelsevärden. Det är ett landskap som ger goda möjligheter till upplevelser av naturen, kulturmiljöer och aktiviteter kopplade till vatten. Riksintresset följer Kolbäcksån och Strömsholms kanal där avgränsningen varierar från längs vattenlinjen till 100 m från strandlinjen.

Området värden berör båtturism samt till upplevelser kopplat natur- och kulturmiljövärden. Under sommaren går kanalbåtar flera gånger i veckan, och många fritidsbåtar använder slussarna för att ta sig upp längs kanalen. Det finns också kanotuthyrning på flera platser och en särskild kanotled är utbyggd mellan Borgåsund/Strömsholm och Hallstahammar där det finns rastplatser och upptagningsbryggor längs kanalen.

Naturupplevelsen är starkt kopplad till vattenmiljöerna, med lövträdsbevuxna stränder, odlingslandskap samt ängar som ofta svämmas över på våren. Kanalen är en av Sveriges äldsta och längs den finns kulturhistoriska sevärdheter som berättar om järnbrukens och kanalens historia, till exempel slussområden, Skantzenområdet i Hallstahammar och Västerqvarn i Mölntorp.

Strömsholmsområdet FU05

Strömsholmsområdet erbjuder mycket goda möjligheter till upplevelser i både natur- och kulturmiljöer. Området omfattar i stort sett hela naturreservatet Strömsholm med undantag från fågelskyddsområdet Sävholmen. Naturreservaten Ekholmen, Häggholmen och Lindholmen, samt naturparken Åholmen ingår också. Mellan Häggholmen och Borgåsund följer gränsen cirka 300 meter från strandlinjen.

Möjligheten till friluftsliv är mångsidigt och omfattar ridning och hästsport, vandring och promenader, natur- och kulturupplevelser, fågelskådning, båtturism samt skridskoåkning och fiske. Området är ett rikt kulturlandskap med höga naturvärden med ett landskap som är varierat och vackert, med betade ekhagar, ädellövskogar, strandängar och åsar.

Området är värdefullt för friluftslivet med sina spännande natur- och kulturmiljöer, förekomsten av sällsynta växter och djur, stor artrikedom, goda möjligheter till skötsel och bevarande samt tillgången på anläggningar som toaletter, parkeringar, utsiktsplatser, leder och informationsskyltar.

Naturvård

Områden av riksintresse för naturvården pekas ut av Naturvårdsverket och regleras i 3 kap. miljöbalken. I kommunen finns tre riksintressen för naturvård: Ängsfors-Stora fly, Sörkvarnsforsen och Strömsholmsområdet.

De områden som pekas ut som riksintresse för naturvård berör viktiga skeden i utvecklingen av natur- och kulturlandskapet. Miljöerna visar upp en mångfald av naturtyper, unika eller sårbara arter eller ger en värdefullt förståelsen för naturen. Utförliga beskrivningar av riksintressen för naturvård finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med riksintressen för friluftsliv, kulturmiljö och Natura 2000.

• Områdena ska bibehålla sitt värde för den biologiska mångfalden och de unika arter eller miljöer som de står för.

Beskrivning

Ängfors – Stora fly

Området består av olika typer av naturbetesmarker, som öppna hagar, strandängar vid sötvatten och hagmarker med träd och buskar. Här finns många olika växter, bland annat darrgräs, stagg, låsbräken, kattfot, svinrot, ormrot, brudborste och hartmanstarr. Växtlivet är både artrikt och varierat, vilket gör området värdefullt ur naturvårdssynpunkt.

Sörkvarnsforsen

Sörkvarnsforsen är en forssträcka i Kolbäcksån med omgivande lövskog. Området har ett rikt växt- och djurliv och är särskilt värdefullt eftersom delar av forsen är orörd. Den ligger centralt i Hallstahammars tätort, vilket gör den lättillgänglig och betydelsefull för både naturvärden och rekreation.

Strömsholmsområdet

Detta område är ett typiskt odlingslandskap i Mälardalen, med åkrar, strandängar, hagmarker, lövskogar, vassområden och slottsmiljöer. Lindholmen, Billingen och Jordmarken är några områden med typiska naturbetesmarker. Riksintresset sträcker sig även över Kungsör, Köping och Västerås.

Naturen är mycket artrik, särskilt i lövskogarna och på ängarna. Det finns även viktiga geologiska värden. Insektslivet i ädellövskogarna innehåller flera ovanliga värmekrävande arter från forna tider som idag utgör levande fossil, så kallade reliktarter. Strömsholmsområdet är därför ett av de mest artrika i landet. Billingen har några av de största ängsmarkerna i regionen. Ädellövskogar, strandängar och vassar är viktig för fågellivet.

Kommunikationer

Områden av riksintresse för trafikslagens anläggningar pekas ut av Trafikverket och regleras i 3 kap. miljöbalken. I kommunen finns två riksintressen för väg och tre riksintressen för järnväg: E18, Bergslagspendeln, Mälarbanan och Sala- Oxelösund-banan.

Riksintressen för kommunikationer är vägar och järnvägar som är särskilt viktiga för hela landet. De kan ha stor betydelse för samhället, vara en del av nationella åtaganden, eller ha betydelse för att bygga eller behålla viktiga transportsystem. Utförliga beskrivningar av riksintressen för kommunikationer finns på Trafikverkets hemsida.

Ställningstagande

• De större stråken för kommunikationer är viktiga för kommunens utveckling.

• Ny bebyggelse eller åtgärder som kan försvåra drift eller utbyggnad av E18, väg 56, Bergslagspendeln, Mälarbanan och Sala-Oxelösund, samt tillhörande anläggningar, ska inte tillåtas. Vid åtgärder nära dessa anläggningar ska Trafikverket kontaktas

• Flyghindersanalys ska genomföras för objekt högre än 20 meter. Denna beställs hos Luftfartsverket.

Beskrivning

Väg

E18 är en del av stomnätet i landet som ingår i ett stort europeiskt vägnät, det så kallade det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Det är ett vägnät för flera trafikslag som har betydelse för både Sverige och andra länder. Det är viktigt att säkerställa framkomligheten för personresor och transport av varor. Väg 56 går precis utanför kommunens östra gräns och är prioriterat för godstransporter och längre personresor. Den har stor betydelse för att koppla samman olika delar av landet och regionen.

Både E18 och väg 56 är rekommenderade vägar för transporter av farligt gods. Läs mer om farligt gods under kapitlet Riskhänsyn.

Järnväg

Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck, Mälarbanan mellan Stockholm och Örebro och Sala- Oxelösund-banan mellan Sala och Oxelösund är järnvägar som går genom kommunen och som är av riksintresse. Dessa järnvägar har betydelse för både persontrafik och godstransporter, inklusive farligt gods. De binder ihop olika orter och städer för längre personresor och därför är även stationerna viktiga som platser för byten.

Luftfart

Hallstahammars kommun saknar egen flygplats men har närhet till Stockholm-Västerås flygplats, Stockholm-Arlanda flygplats och Örebro flygplats. Dessa flygplatser är viktiga för både inrikes och utrikes resor samt transporter av gods. De gör det lättare för företag, invånare och besökare att ta sig till och från kommunen.

Stockholm-Västerås flygplats är ett riksintresse för kommunikation. När man planerar nya byggnader eller verksamheter ska ta hänsyn till flygplatsens så kallade influensområden, särskilt när det gäller buller, hinderfrihet och luftfartens säkerhet. Det är även viktigt att inte försvåra flygplatsens framtida utvecklingsmöjligheter.

Kommunen omfattas av flygplatsens hinderytor, så kallade MSA eller Minimum Sector Altitude. För dessa gäller en minsta flyghöjd vid inflygning till flygplatsen. Byggnader och andra föremål som är högre än 20 meter kan påverka luftfarten. Samråd ska ske med berörd flygplats vid etablering av höga objekt. En så kallad flyghindersanalys behöver också göras, och kan beställas hos Luftfartsverket.

Yrkesfiske

Områden av riksintresse för yrkesfiske pekas ut av Havs- och vattenmyndigheten och regleras i 3 kap. miljöbalken. I kommunen finns ett riksintresse för yrkesfiske, Mälaren.

Områden som är viktiga för yrkesfiske kan vara havsområden, inlandsvatten och hamnar. Det är viktigt att mark och vatten används på ett sätt som gör att fisket kan fortsätta fungera. Det är också viktigt skydda platser där fiskar leker och växer upp. Dessutom behövs hamnar med rätt utrustning för att kunna ta emot fångst, samt ge service och underhåll till fiskefartyg.

Utförliga beskrivningar av riksintressen för naturvård finns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

Ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada intresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdet överlappar med riksintressen för friluftsliv, naturvård och Natura 2000 som är en tillgång för kommunens besöksnäring.

Beskrivning

Mälaren

Hela Mälaren är viktigt för yrkesfisket. Här finns omkring 35 olika fisk- och kräftarter som har eller har haft betydelse för yrkesfisket. Inom de delar av Mälaren som ingår i kommunen, inklusive fjärden Freden, är fem yrkesfiskare verksamma. Fisket kan påverkas negativt av försämrad vattenkvalitet, hur Mälarens vattennivåer regleras, hinder som gör det svårt för fisk att vandra samt muddring och byggnationer i vattnet. Sådana förändringar kan minska antalet fiskar och göra det svårare att bedriva yrkesfiske.

Totalförsvar

Riksintressen för totalförsvar omfattar en militär och en civil del och regleras i 3 kap. miljöbalken. Om det finns andra riksintressen som berörs, ska försvarsintresset gå före. Detta får dock inte strida mot bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken.

Riksintressen för totalförsvar, den militära delen, pekas ut av Försvarsmakten. I Hallstahammars kommun finns inga öppet redovisade områden som är viktiga för militärt försvar, som övningsfält eller flygbaser. Det kan dock finnas ej redovisade, hemliga, områden.

Riksintressen för totalförsvarets civila del pekas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det finns ett sådant område i kommunen som ingår i transmissionsnätet för el: Kraftledningen norr om Kolbäck.

Utförliga beskrivningar av riksintressen för totalförsvar finns på Försvarsmaktens och MSB-s hemsida.

Ställningstagande

• Objekt som överstiger 20 meter utanför eller 45 meter inom sammanhållen bebyggelse ska remitteras till Försvarsmakten för att säkerställa att dolda militära riksintressen inte påverkas.

• Vid planering av höga objekt ska flyghinderanalys genomföras.

• Tillkommande bebyggelse som försvårar upprätthållandet av transmissionsnätets funktion ska ej tillåtas.

• Samråd ska hållas med Svenska kraftnät för åtgärder inom 500 meter från riksintresset för transmissionsnätet.

Beskrivning

Totalförsvarets militära del, ej redovisade intressen

Vissa områden för totalförsvaret är hemliga och kan inte visas offentligt. Dessa är ofta kopplade till spaning, kommunikation och underrättelseverksamhet. För att skydda hemliga områden ska planerade byggnader och objekt över en viss höjd skickas på remiss till Försvarsmakten. Detta görs för att säkerställa att inga höga byggnader påverkar militära riksintressen. Exempel på sådana objekt kan vara vindkraftverk, telekommunikationsmaster och skorstenar.

Utanför sammanhållen bebyggelse, som tätorter, gäller det byggnader över 20 meter. Inom sammanhållen bebyggelse gäller det byggnader över 45 meter. Det krävs också en så kallad flyghinderanalys, och som kan beställas hos Luftfartsverket. Sammanhållen bebyggelse definieras enligt Lantmäteriets karta i skala 1:250 000.

Totalförsvarets civila del, transmissionsnätet

MSB beslutade 2024 att ledningar och stationer för distribution av el är viktiga för det civila försvaret. Det gäller stora elledningar och stationer, ledningar mellan fastlandet och Gotland samt områden där nätet ska förstärkas eller byggas ut.

Elförsörjningen är avgörande för att samhället och totalförsvaret ska fungera, särskilt vid kris eller krig. Det stora elnätet (transmissionsnätet) transporterar el dit den behövs och måste vara starkt och pålitligt. Att flytta eller ändra nätet är dyrt, svårt och riskerar att försämra elförsörjningen. Därför är det viktigt att skydda de områden där nätet redan finns och planera så att det kan utvecklas där. Det finns ofta konkurrens om marken, vilket kan skapa konflikter med andra intressen, som bostäder eller naturreservat.

Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan göra det svårare att nyttja eller bygga ut anläggningarna. Det kan till exempel handla om störningskänslig bebyggelse som bostäder, vård- och skollokaler eller förändringar i transportinfrastrukturen till anläggningarna.

Strax norr om Kolbäck finns en 220 kV-ledning som går i väst-östlig riktning genom kommunen. Riksintresset omfattar en korridor med en bredd på 420 meter som innefattar den befintliga ledningsgatan (50 meter), utrymme för att säkerställa ersättning, komplettering och driftsäkerhet (50 meter) samt ett så kallat påverkansområde som rör magnetfältets utbredning från ledningar (160 meter). Ledningen ägs och förvaltas av Svenska kraftnät och ingår i det svenska transmissionsnätet för el och är av betydelse för Sveriges elförsörjning. Samråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 500 meter från transmissionsnätsledningar- och stationer.

Särskilda bestämmelser för vissa områden

Vissa områden i Sverige har stora samlade natur-, kultur- och friluftsvärden. Dessa områden är riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken. De är utpekade i lagtexten och får inte exploateras på ett sätt som påtagligt skadar de värden som beskrivs. Områdenas status som riksintresse kan inte ifrågasättas, inte ens för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

I lagen avgränsades de aktuella områdena relativt grovt och det är i översiktsplanen som avgränsningen kan konkretiseras. Ett undantag är Natura 2000-områden som definieras i en särskild lista. Användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område kräver också ett särskilt tillstånd. Utförliga beskrivningar av riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Ställningstagande

• Exploateringsföretag som kan skada riksintresset ska inte tillåtas.

• Riksintresseområdena är en tillgång för kommunens besöksnäring och överlappar med flera andra riksintressen.

• Natura 2000-områden ska hanteras enligt särskilda regler.

Beskrivning

Mälaren med öar och strandområden

Mälaren, tillsammans med sina öar och stränder, är i sin helhet av riksintresse på grund av sina höga natur- och kulturvärden. Exploatering och andra förändringar får bara tillåtas om under förutsättning att det inte skadar områdets värden. Särskild hänsyn ska tas till intressen kopplat till turism och det rörliga friluftslivet.

Undantag kan göras för utvecklingen av befintliga tätorter och det lokala näringslivet. Det är också möjligt att uppföra anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl ska riksintresset inte heller förhindra utvinna riksintressanta fyndigheter av ämnen eller material enligt 3 kap. miljöbalken.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av viktiga naturområden i EU. Syftet är att skydda både naturmiljöer och hotade växt- och djurarter inom EU. Reglerna kommer från två EU-direktiv: fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, och de har blivit en del av svensk lag genom miljöbalken. I Sverige är det Naturvårdsverket som samordnar arbetet med Natura 2000. I kommunen finns sex områden som är av riksintresse som Natura 2000-område: Ekholmen, Häggholmen, Lindholmen, Kyrkbyåsen, Strömsholms Kungsladugård och Strömsholm.

Områden som ingår i Natura 2000 är särskilt viktiga för att bevara vilda fåglar, skydda livsmiljöer för växter och djur samt bevara biologisk mångfald. Varje Natura 2000-område har som mål att skydda eller förbättra tillståndet för de arter och naturtyper som finns där.

Om man vill använda mark eller vatten på ett sätt som kan påverka ett Natura 2000-område, måste man först få tillstånd från länsstyrelsen. Det gäller även om det sker utanför det markerade området, till exempel genom förändringar i vattenflöden. Tillstånd ges endast om det är tydligt att naturen inte skadas och att skyddade arter inte hotas.

För att avgöra om en verksamhet kan påverka ett Natura 2000-område genomförs en särskild utredning. Den ska visa om naturvärdena riskerar att försämras. Bevarandeplanen för det aktuella området kan ge den information som behövs. I samband med utredningen avgörs också om det krävs en så kallad specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Om det krävs tillstånd innebär det automatiskt att en miljöbedömning ska genomföras.

Ekholmen

Ekholmen är ett område som är skyddat enligt EU:s regler för natur och arter (art- och habitatdirektivet) och är ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att de regler och den skötsel som finns är tillräckliga för att skydda området långsiktigt. Ekholmen, Häggholmen och Lindholmen ligger i närheten av varandra i ett öppet jordbrukslandskap, strax väster om Strömsholms naturreservat.

Området består av en långsträckt moränhöjd med lövskog, där marken sluttar svagt från en ganska plan topp. Här växer främst ek och lind, men också ask, asp, al, alm, lönn och enstaka aplar. Det finns gott om värdefulla gamla och grova träd med död ved i olika nedbrytningsstadier som är viktiga för många arter, särskilt träd som växer i ljusare delar av skogen.  Ekholmen är rikt på växter och djur som lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Det finns också många sällsynta och hotade arter, till exempel gammelekslav, lunglav och den akut hotade bruna borsttickan.

Häggholmen

Häggholmen är ett område som är skyddat enligt EU:s regler för natur och arter (art- och habitatdirektivet) och är ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att de regler och den skötsel som finns är tillräckliga för att skydda området långsiktigt. Ekholmen, Häggholmen och Lindholmen ligger tillsammans i ett öppet jordbrukslandskap, strax väster om Strömsholms naturreservat.

Häggholmen består av ädellövskog med träd som ek, lind och lönn och små ängsytor. Här finns många gamla ekar med stora kronor, och flera av dem är ihåliga med lös murken ved, så kallad mulm. Det finns också många grova lindar och lönnar. Det är ett artrikt område med lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Det finns flera sällsynta och hotade arter, till exempel insekten Läderbagge.

Lindholmen

Lindholmen är ett område som är skyddat enligt EU:s regler för natur och arter (art- och habitatdirektivet) och är ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att de regler och den skötsel som finns är tillräckliga för att skydda området långsiktigt. Ekholmen, Häggholmen och Lindholmen ligger tillsammans i ett öppet jordbrukslandskap, strax väster om Strömsholms naturreservat.

Lindholmen består av en stor moränhöjd med en ganska plan topp, bevuxen med ädellövskog. Marken sluttar svagt nedåt och blir mer stenig längre ner mot lerslätten. Det finns många gamla ekar och lindar med stora kronor och små solbelysta ängsytor. 

Lindholmen är rikt på växter och djur som lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Det finns också många sällsynta och hotade arter, till exempel insekten Läderbagge och den akut hotade svampen brun borstticka. Många arter gynnas av gamla och grova lövträd som växer i ljusare delar av skogen.

Kyrkbyåsen

Kyrkbyåsen är ett område som är av intresse enligt art- och habitatdirektivet och skyddas som ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att reglerna och skötseln för naturreservatet är tillräckliga för att skydda naturen på lång sikt när det gäller landmiljön. Arbete pågår för att åtgärda vandringshinder för fisk, bland annat för asp, i Kolbäcksån nedströms från området.

Kyrkbyåsen är ett ca 600 meter långt parti av Kolbäcksåsen som är en del av Strömsholmsåsen. Åsen är tydligt markerad i landskapet och har en jämn form. I mitten höjer den sig cirka 15 meter över den omgivande öppna marken. Området är särskilt värdefullt på grund av den barrskog som växer på åsen.

Strömsholms Kungsladugård

Strömsholms Kungsladugård är ett område som är av intresse enligt art- och habitatdirektivet och skyddas som ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att reglerna och skötseln för naturreservatet är tillräckliga för att skydda naturen på lång sikt. För att hjälpa läderbaggen att sprida sig i landskapet behöver gamla och grova träd bevaras även utanför området och kopplas ihop i ett nätverk.

Strömsholms Kungsladugård består av fyra moränkullar som sticker upp ur den omgivande lerslätten. På kullarna växer många gamla ekar, flera med grova grenar som breder ut sig. Flera av ekarna är ovanligt stora med stammar på över två meter i diameter. I området finns ett tiotal ovanliga arter som alla är beroende av just dessa gamla ekar, till exempel insekten Läderbagge.

Strömsholm

Strömsholm är ett område som är av intresse enligt fågeldirektivet och skyddas som ett naturreservat. Länsstyrelsen föreslår att skötselplanen behöver uppdateras för att bättre nå målen med skyddet och passa in i syftet med naturreservatet. Naturvärden på gräsmarker, ängar och i ädellövskogar prioriteras framför angränsande granskog och tidvis översvämmade lövskogar.

Strömsholm är ett vackert och omväxlande odlingslandskap som också har höga kulturhistoriska värden. Området har många gamla lövträd, särskilt ekar, som står i hagar, alléer och betesmarker. Dessa träd är viktiga för många ovanliga växter och djur. Här finns över 170 rödlistade arter, främst skalbaggar, lavar och svampar som lever på solbelysta ekar, askar och lindar. Även de betade strandängarna har höga naturvärden. Det finns också gamla ängsmarker som har vuxit igen och blivit lövskog med höga ekologiska värden.

Stora opåverkade områden

Stora opåverkade områden är landskap där naturen fortfarande är i stort sett orörd och som ska skyddas mot åtgärder som påverkar karaktären. Det är områden där det finns vägar, bebyggelse eller annan mänsklig påverkan i mycket liten omfattning. De samverkar ofta med värden för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och skogsbruk.

Dessa områden är viktiga för människors möjligheter till rekreation och friluftsliv. De har också betydelse för att bevara de naturliga ekosystemen. Genom att inte exploatera större sammanhängande områden kan man förhindra att landskapet delas upp små delar, något som är viktigt för att behålla möjligheter för framtida behov. Tysta eller lugna områden som inte påverkas av ljud från till exempel vägtrafik har också en stor betydelse för människors möjlighet till återhämtning.

Ställningstagande

• Stora opåverkade områden skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påverka områdets karaktär.

• Bullerfria områden ska särskilt värnas från exploateringsföretag.

• Samarbete ska ske över kommungränserna för att bibehålla så stora sammanhängande områden som möjligt.

Beskrivning

Kommunen har gjort en analys av områden som inte påverkas av vägar, bebyggelse och exploateringsföretag. Analysen är ett underlag för områden där friluftsliv och besöksnäring med inriktning på lugn och ro får utrymme.

Länsstyrelsen i Västmanland har tagit fram ett underlag för större områden som är relativt opåverkade av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. I detta framgår att större skogsområden öster och väster om Hallstahammar samt i Strömsholm gränsar till relativt opåverkade områden i Surahammar, Västerås och Köpings kommuner. Ett samarbete över kommungränsen är därför avgörande för att bibehålla ett större sammanhang både för friluftslivet och för växter och djur.

Ekologiskt särskilt känsliga områden

Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada deras naturmiljö. Ekologiskt särskilt känsliga områden definieras som:

• Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförhållanden.

• Områden som inrymmer växt och djurarter som är utrotningshotade.

• Andra områden som är särskilt ömtåliga och samtidigt inrymmer särskilda ekologiska värden som har betydelse för att bevara biologisk mångfald.

För att kunna upprätthålla ekologiska värden behöver naturtyper och områden identifieras och skyddas långsiktigt. Ofta baseras olika bevarandestrategier på det som redan är identifierat. Genom att identifiera områden med biologiska och ekologiska värden finns större möjlighet att förebygga att dessa försvinner vid exploatering eller vid klimatförändringar.

Ekologiskt särskilt känsliga områden sammanfaller ofta med andra frågor som ska beaktas enligt miljöbalken, till exempel jordbruksmark och vattenkvalitetsnormer. Ekologiskt särskilt känsliga områden kan utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster. På Länskartan Västmanlands län redovisas värden på regional nivå som kan utgöra underlag för ekologiskt särskilt känsliga områden.

Ställningstaganden

• Ekologiskt särskilt känsliga områden ska skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påverka naturmiljön negativt.

• En analys av vilka områden som kan vara ekologiskt särskilt känsliga bör genomföras som underlag för naturvårdsarbetet.

Beskrivning

Naturtyper som kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt i kommunen är ädellövskog i Strömsholm, häckningsområden och rastplatser för fåglar, reproduktionsområden för fisk i större vassbälten i Mälaren, vandringsvägar för fisk i Kolbäcksån, samt restbiotoper i odlingslandskapet som stenmurar och åkerholmar. För att identifiera värdefulla naturtyper och områden bör en särskild analys göras på kommunal nivå. Befintliga våtmarksinventeringar, naturvårdsprogram och bevarandeprogram för odlingslandskapet på regional nivå kan utgöra ett bra underlag för identifiering vilka områden som kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.

Jord- och skogsbruk

Jordbruksmark som är värd att bruka får endast användas för bebyggelse eller anläggningar för väsentliga samhällsintressen när det inte finns tillfredsställande alternativ. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett skogsbruk som kan skötas på ett effektivt sätt.

Ställningstagande

• För att bibehålla ett produktivt jord- och skogsbruk ska hänsyn ska planeringen ta hänsyn till möjligheten att bruka markerna effektivt samt möjligheten att förflytta sig mellan områden.

• Om exploatering ska ske på jordbruksmark ska en konsekvensanalys genomföras som visar hur åtgärden påverkar på ett positivt och negativt sätt i ett långsiktigt hållbart perspektiv.

• Åkermark som brukas ska skyddas långsiktigt så att verksamheten kan fortsätta att bedrivas. Åkermark som tillfälligt inte brukas aktivt ska långsiktigt skyddas mot exploatering och utgöra en reserv för framtida behov.

• Jordbruksmark som inte brukas bör användas på ett sätt som gör det möjligt att återgå till odling i framtiden. Det kan till exempel röra sig om att plantera energiskog, skapa våtmark eller använda marken som bete.

• Betesmarker ska skyddas långsiktigt så att de kan bidra till att hålla landskapet öppet och bibehålla biologisk mångfald, naturvärden och kulturmiljövärden.

• Skogsbruket ska kunna bedrivas med hänsyn till värden för naturvård och friluftsliv. Orörda skogsområden ska särskilt värnas.

• I områden med höga värden för friluftsliv ska skogsbruk och friluftsliv kunna bedrivas parallellt. Dialog ska föras med större skogsägare så att slutavverkning av skog kan anpassas till behov för besöksnäring och friluftsliv.

Beskrivning

Jordbruk

Det finns framför allt större områden med jordbruksmark i kommunen. Jordbruksmark är en tillgång som successivt minskar i världen i takt med att exploatering ökar. Samtidigt ökar också behovet av jordbruksmark. Jordbruksverket bedömer att den svenska jordbruksmarken kommer bli än viktigare i framtiden till följd av globala klimatförändringar. Påverkan av till exempel torka och översvämning minskar tillgången på jordbruksmark i många länder.

Jordbruksmarken har stor betydelse för produktionen av livsmedel såsom spannmålsodling eller djurhållning men även för natur- och kulturvärden, rekreation och upplevelsevärden och inte minst för producerande ekosystemtjänster. Till exempel har naturbetesmarker stor betydelse både för biologisk mångfald och för produktion av livsmedel som honung och kött. Jordbruket har också betydelse för att behålla ett öppet landskap.

I Hallstahammars kommun är ungefär 30 procent av landarealen åkermark. Sammanlagt finns det omkring 5200 hektar åkermark och 600 hektar betesmarker. Jordbruket är större längs Kolbäcksån samt i kommunen sydvästra delar vid Sörstafors och Strömsholm. Inom en radie om 500 meter från Hallstahammars och Kolbäcks tätort finns nästan uteslutande åkermark med aktivt jordbruk som hänger ihop i större sammanhängande marker. I Kolbäck och Strömsholm finns mer inslag av betesmarker i tätorternas närhet.

En relativt stor andel av det småskaliga jordbruket finns kvar i de östra och mer skogliga delarna av kommunen. I det småskaliga jordbruket finns värden i form av biologisk mångfald, artrikedom, kulturhistoria och landskapsbild. Det finns också livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter som skyddas av ett generellt biotopskydd, till exempel åkerholmar, odlingsrösen och småvatten. Se även bilaga Inventering av jordbruksmark i Hallstahammars kommun, Tyréns 2022.

Skogsbruk

Skogsbruk bedrivs huvudsakligen i norra delen av kommunen. Skogarna norr om Hallstahammar i anslutning till motionscentrum är viktiga för rekreation och fritid i tätortens närhet. Skogsmark finns även i anslutning till Strömsholm. Inom de större skogsområdena finns även höga värden för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård.

Viss typ av markanvändning kan ske på skogsmark utan att påverka möjligheten till återplantering, till exempel solcellsparker. Annan markanvändning, som bebyggelse och vägar, innebär en mer varaktig användning som också kan fragmentera skogsmarken så att det blir svårare att bedriva ett rationellt skogsbruk. Inom de större skogsområdena kan avvägningar mellan skogsbruk och andra intressen behöver göras.

Idag äger Hallstahammars kommun cirka 400 hektar produktiv skogsmark i kommunen. För kommunalägd skog är grundprincipen ett naturnära hyggesfritt skogsbruk, vilket innebär att man undviker större kalhuggna ytor och anpassar skogsbruket efter naturens förutsättningar. Kommunen har en grön skogsbruksplan är framtagen där cirka 27 procent av skogsarealen är avsatt för naturvårdsändamål. Främst norr och öster om Hallstahammars tätort är den kommunägda skogen tätortsnära. Dessa områden ligger i anslutning till motionscentrum och bedöms ha mycket höga sociala värden. I dessa områden är det viktigt att skötseln och skogsbruket anpassas så att de sociala värdena inte går förlorade. Exempelvis är det viktigt att skogskanten närmast tätorten hålls öppen och inbjudande och upplevs som trygg. Eftersom kommunen bara äger en liten del av skogen runt tätorterna, är det viktigt med dialog med andra skogsägare.

Buller

Buller är oönskat ljud och kan orsaka trötthet, stress, sömnstörningar och högt blodtryck. I den fysiska planeringen ska kommunen bevaka att bullernivåerna understiger gällande riktvärden, till exempel vid nybyggnationer av bostäder och anläggning av trafikstråk. Väg 252, E18 och järnväg genom kommunen genererar idag trafikbuller, övriga vägar inom kommunen kan också vara källa till buller. Industri- och annat verksamhetsbuller förekommer också.

För kommuner med mer än 100 000 invånare finns en skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram, dock ska alla kommuner begränsa påverkan från buller. Som grundregel ska åtgärder övervägas om skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön kan uppstå. Allmänna råd har ersatts av riktvärden som publiceras på naturvårdsverkets hemsida utifrån vilken verksamhet som bullrar. Det kan vara byggarbetsplatser, störande verksamheter, flygtrafik, motorbanor, skjutbanor/skjutfält, vindkraft, väg och spårtrafik, samt nybyggnation av vägar och järnvägar. Riktvärden för omgivningsbuller utomhus finns för bostäder, vård- och undervisningslokaler, skolgårdar samt områden för rekreation och friluftsliv. Vid planering och byggande ska hänsyn även tas till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Om riktvärden för omgivningsbuller utomhus uppfylls finns goda förutsättningar för att även uppfylla riktvärden för buller inomhus.

Från och med den 1 juni 2015 gäller en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Sedan 2 januari 2015 kan beräknade bullervärden skrivas ut i planbeskrivning till en detaljplan om det handlar om bostadsbyggnader, eller i bygglovet om det är utanför detaljplanelagt område. Det betyder att tillsynsmyndigheten inte kan besluta om föreläggande eller förbud så länge bullervärden hålls under den angivna nivån. Kommunen har också möjlighet att identifiera bullerfria områden, så kallade tysta eller lugna områden. Se även avsnittet Stora opåverkade områden.

Ställningstagande

• Riktvärden ska tillämpas vid planläggning, bygglov och förhandsbesked för ny bebyggelse. Om det är lämpligt ska bullervärden anges i planbeskrivningen.

Beskrivning

I Hallstahammars kommun påverkas ljudmiljön främst av större trafikleder, till exempel väg 252, E18 och järnvägen som passerar genom flera av kommunens tätorter. Dessa är de största källorna till trafikbuller. Även mindre vägar, industriområden och lokala verksamheter kan bidra till bullerstörningar, särskilt i tätbebyggda delar. När nya detaljplaner tas fram är det viktigt att bullersituationen noggrant utvärderas. Det handlar både om att ta hänsyn till befintliga bullerkällor och att bedöma hur ny bebyggelse eller förändringar i trafikflöden kan påverka ljudmiljön. Riktvärden för buller, både utomhus och inomhus, ska fungera som stöd för att säkerställa en god boendemiljö.

Kommunens tätorter har närhet till natur- och rekreationsområden som är relativt opåverkade av buller. Dessa områden bör värnas som viktiga resurser för både hälsa och välbefinnande. Vid framtida planering bör möjligheten att utpeka tystare zoner eller bullerfria miljöer övervägas.

Luftkvalitet

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft avser all utomhusmiljö med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/kväveoxider, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Läs mer om luftkvalitet på naturvårdsverkets hemsida, i luftkvalitetsförordningen och om Miljömålet frisk luft.

Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan med andra kommuner eller på egen hand, och att tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella övervakningen på landsbygd. Kontrollen sker i form av mätning, modellering eller objektiv skattning beroende på luftkvalitetssituationen. Om luftkvaliteten är okänd eller mätdata är inaktuella bör enklare mätningar eller beräkningar genomföras för att få en tydligare bild av vilken omfattning av kontroll som krävs. Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar i tätorter. Luftföroreningar uppstår som förhöjda halter av partiklar genom slitage på vägbanan vid användning av dubbdäck och genom bilavgaser som bidrar till att marknära ozon bildas och som innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen. I tätorter kan även vedeldning orsaka en försämring av luften genom utsläpp av partiklar och organiska ämnen.

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Exponering för luftföroreningar tidigt i livet riskerar att ge livslånga konsekvenser för barnens fysiska och mentala utveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför viktigt att närmiljön för barn utformas på ett sätt som bidrar till en bra luftkvalitet. Normerna identifierar gränsvärden med en oacceptabel nivå på föroreningar, vilket inte automatiskt ger det skydd som behövs för en god livsmiljö, särskilt för barn. Vid planering av miljöer där barn stadigvarande vistas bör man utgå från de nivåer som anges inom Miljökvalitetsmålet Frisk luft.

En medveten utformning av den byggda miljön kan bidra till god luftkvalitet på flera olika sätt. Nya områden kan planeras så att luftomblandningen bibehålls eller ökar, särskilt vid platser med mycket trafik som vid centrum eller genomfartsleder. Tät och hög bebyggelse minskar genomströmningen av luft i tätorter. Varierad höjd på byggnaderna kan gynna luftomblandningen. Spridning av föroreningar kan minska om byggnader placeras som barriär mellan tungt trafikerade vägar och platser där människor vistas. Vegetation kan ha renande effekt genom att filtrera luften från föroreningar. Vegetation nära utsläppskällan får störst effekt. Dock bör man undvika tät vegetation på platser med mycket trafik så att föroreningar inte stängs inne på marknivå där människor vistas. Föroreningar från trafik kan också begränsas genom att styra mot längre andel fordonstrafik och högre andel kollektivtrafik, gång och cykel.

Ställningstagande

• En teoretisk beräkning bör göras för risken att det förekommer halter som överskrider miljökvalitetsnormen. Vid behov kan faktiska mätningar genomföras.

• Prioritera barns hälsa genom att minimera utsläppskällor i miljöer där barn ofta vistas, som lekplatser, områden för fritidsutövande samt skolvägar och skolgårdar.

• Planera tätortsbebyggelse på ett sätt som underlättar luftutbytet. Utforma och placera bebyggelse och vegetation så att luftkvalitet kan bibehållas eller förbättras.

• Begränsa utsläppskällor i tätortsmiljö genom att styra mot en lägre andel fordonstrafik och främja en högre andel kollektivtrafik samt gång och cykel.

Beskrivning

Årligen kontrolleras luftkvaliteten i kommunen för att visa hur man ligger till i förhållande till miljökvalitetsnormerna. Den senaste mätningen för Hallstahammar gjordes 2023 och visar på att Hallstahammar håller sig inom de gränser som finns för att skydda människors hälsa. Mätningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida. Då tätorterna i kommunen är små och relativt glest bebyggda ligger sannolikt luftkvaliteten inom normen. Enstaka platser kan ha förhöjda halter, till exempel om de är hårt trafikerade. En beräkning av risk för överskridande behöver göras för att avgöra om det krävs kompletterande mätningar. Däremot förekom det vissa tillfällen då nivåerna är nära eller över gränsvärdena, särskilt när det gäller partiklar. Det betyder att det finns anledning att fortsätta följa luftkvaliteten noga och arbeta för att minska utsläppen, särskilt i områden med mycket trafik.

Vatten

Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för vattenförvaltningen i Sverige.  Sverige är indelat i fem vattendistrikt där varje distrikt avgränsas av ett huvudavrinningsområde. Ett avrinningsområde är den yta där vattnet rinner mot en specifik lågpunkt. I respektive distrikt finns vattendelegationer som beslutar om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster inom distriktet. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Normen ställer krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten. Huvudregeln är att alla förekomster ska uppnå kvalitetskravet god status. Det finns också ett krav på att vattenkvaliteten inte får påverkas så den blir sämre.

Vattendirektivet ställer krav på alla EU:s medlemsländer att uppnå god vattenkvalitet. I Sveriges förverkligas vattendirektivet genom vattenförvaltningen. Arbetet med vattenförvaltningen sker i sexårscykler. Gällande programperiod pågår 2021-2027. Kommunen ska säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar ett ärende som berör mark- och vattenanvändningen. Kommunen ska rapportera de åtgärder som vidtas för att förbättra den ekologiska statusen hos sjöar och vattendrag. Kommunen ska också prioritera åtgärder i de vatten som riskerar att inte uppnå god ekologisk och/eller god kemisk status. Dessa krav kan innebära begränsningar vid till exempel planläggning och exploatering.

Ställningstagande

• Den fysiska planeringen ska främja arbetet med att uppnå miljökvalitetsnormerna och säkerställer att icke-försämrings-kravet tillämpas.

• Samordning ska ske med grannkommuner inom arbetet med vattenförvaltning.

• Arbete med vattenförvaltning och fysisk planering ska ske utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.

• Kommunen ska aktivt arbeta enligt vattenmyndighetens åtgärdsprogram och bevaka och föreslå åtgärder för de vatten som inte uppnår god status.

• Grundvattenförekomster ska särskilt beaktas i områden där det finns risk för påverkan, exempelvis vid planering och exploatering.

Beskrivning

Hallstahammars kommun tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Det mesta av vattnet som rinner i kommunen går via Kolbäcksån, som börjar i Södra Dalarna och rinner ner till Mälaren vid viken Freden. Inom kommunens geografiska område finns flera vattenförekomster som är definierade av vattendistriktet. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) listas för varje vattenförekomst ett antal åtgärder som kan vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås eller innehållas. Vattenmyndigheterna har också, med stöd av miljöbalken, tagit fram särskilda åtgärdsprogram som definierar ett antal åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna.

I Hallstahammars kommun finns totalt tio vattenförekomster, varav nio förekomster avser ytvatten och en förekomst omfattar grundvatten. Endast grundvattenförekomsten, Strömsholmsåsen Kvicksund-Surahammar, uppnår gällande miljökvalitetsnormer. För ytvatten i Hallstahammars kommun har merparten av förekomsterna måttlig ekologisk status, vattendragen Stäholmsbäcken och Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön) samt sjön Mälaren-Galten har otillfredsställande ekologisk status. Betydande påverkanskällor varierar för kommunens vattenförekomster, påverkanskällorna kan exempelvis vara enskilda avlopp, vandringshinder, avloppsreningsverk och jordbruk. VISS ska användas för vägledning i åtgärdsarbetet. Ett generellt undantag finns för samtliga ytvattentäkter gällande kemisk ytvattenstatus för polybromerade difenylterar (PBDE) samt kvicksilver och kvicksilverföreningar (Hg). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE och Hg till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av PBDE och Hg (december 2015) får dock inte öka.

I Hallstahammars kommun ska miljökvalitetsnormer för grundvatten beaktas i områden där det finns risk för påverkan, exempelvis vid planering och exploatering nära kommunens grundvattenresurser som Åsby- och Kolbäcksåsen. Dessa områden är viktiga för dricksvattenförsörjningen och känsliga för föroreningar och förändringar i grundvattentillgången. För de grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller har otillräcklig vattentillgång ska åtgärder vidtas för att förbättra statusen och minska föroreningsrisker. Kommunen ska vid all mark- och vattenanvändning ta hänsyn till grundvattnets status och arbeta för att förebygga negativ påverkan på både kvalitet och tillgång, särskilt inom skyddsområden för kommunala vattentäkter.

Klimatanpassning

Förenade nationernas klimatpanel, IPCC, har det senaste decenniet fastställt en konsensus om att människan har en negativ påverkan på klimatet genom användning av fossil energi och utsläpp av fossila växthusgaser. Klimatförändringarna påverkar i sin tur människan genom kraftigare väder som skyfall och värmeböljor. Sverige fick en ny klimatlag 2018 med kraftiga mål om nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Samhällsplanering har stor betydelse för att förhindra skador på infrastruktur och bebyggelse som beror på klimatförändringar.

Ekosystemtjänster har en stor betydelse för att hantera klimatförändringar genom dagvattenlösningar och temperaturreglering. Regeringen har i mars 2024 fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. Samhällsviktig verksamhet ska vara klimatanpassad och robust och samhällets aktörer behöver vara medvetna om klimatrisker och vilket ansvar de har för att hantera dem. Åtgärder för klimatanpassning ska vidtas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt med ett helhetsperspektiv och i samverkan mellan relevanta aktörer.

jag Kommunens viktigaste risker kopplat till klimatet är relaterat till värme och vatten. Den globala uppvärmningen innebär att medeltemperaturen i kommunen ökar, vilket också för med sig att nederbörd framför allt i form av regn också ökar. Sommaren blir varmare och torrare och växtsäsongen blir längre. Vintern blir mildare och blötare med mer regn och höga flöden i vattendragen. Extremväder med skyfall och värmeböljor blir vanligare.

I den senaste lägesrapporten från IPCC konstateras att klimatförändringarna sker snabbare än tidigare beräknat och att deras värsta tänkbara scenario, RCP 8.5, har större sannolikhet att inträffa med en temperaturökning på 3-4 grader över förindustriell nivå till 2100. Om världen ska hålla jordens upphettning vid 1,5 grad som är ett önskvärt gränsvärde måste utsläppen upphöra helt inom bara några år. Mer sannolikt är någonstans mellan 2 och 4 grader beroende på vilka åtgärder som sker idag för att minska CO₂-utsläppen i världen. Det innebär att kommunen behöver öka sin beredskap för att hantera översvämningar, skyfall, värme och torka samt olika kombinationseffekter. Fysiska åtgärder för klimatanpassning behöver utredas och implementeras. Det finns även sociala perspektiv med globala effekter som flyktingströmmar att hantera.

Diagrammet till höger visar de globala temperaturförändringar 1900–2150 enligt olika utsläppsscenarier (RCP). Den svarta linjen visar historiska temperaturdata. De färgade linjerna representerar framtida scenarier beroende på utsläppsnivåer.

Ställningstagande

• Planering och lovhantering ska utgå från klimatscenario RCP 8.5 för att undvika framtida problem med klimatrisker.

• Fördjupad analys av klimatanpassning med förslag till åtgärder ska genomföras. I detta ingår att utreda vilka områden som är särskilt utsatta för risker kopplat till klimatförändringar samt identifiera målkonflikter, kombinationsrisker, följdeffekter och konsekvenser. Konkreta gärder ska föreslås enligt strategier för klimatanpassning, se mark och vattenanvändning.

• Områden med kända eller potentiella stabilitetsproblem ska utredas. Fördjupad utredning av riskområden med förslag till lösningar bör tas fram för att hantera problemen i befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse i riskområden ska undvikas.

• Kommunen behöver ta fram en fördjupad analys av hur klimatförändringar kan påverka kulturmiljövärden och förorenad mark.

• Kommunen ska arbeta aktivt för att öka andelen genomsläppliga ytor och krontäckningsgraden i tätorterna för att minska effekterna av värmeböljor.

• Kommunen ska arbeta aktivt med naturbaserade lösningar för skyfall och dagvatten för att minska påverkan av klimatförändringar.

• Vid eventuella förändringar i Kolbäcksåns vattenmiljö behöver målkonflikter mellan andra värden och klimatrisker identifieras och lösas.

• Kommunens behöver ta fram en detaljerad skyfallskartering inklusive rinnvägar och omloppstid.

• Kommunens behöver ta ett fördjupat planeringsunderlag för massrörelser (ras, skred och erosion)

• Vid planering, utformning och skötsel ska kommunen nyttja ekosystemtjänster för att skapa synergieffekter.

• Kommunens behöver ta fram styrdokument som hanterar dagvatten, skyfall och översvämningar.

• Kommunens behöver ta fram en handlingsplan för att öka beredskapen för översvämning, skyfall, värmeböljor och torka.

Höga flöden i sjöar och vattendrag

Mälaren

Mälarens vattenstånd beror av tillflödet från avrinningsområdet, reglering enligt vattendomar, vattennivån i havet och av landhöjningen. Mälarens vattenstånd beror på hur dammluckorna vid slussarna är utformade, om möjlighet finns att tappa ut vatten mot Saltsjön och vilken tappningskapacitet (kubikmeter per sekund) som finns. Vattenståndet i Mälaren kan också påverkas lokalt av vinduppstuvning och höga vågor vid storm.

Om Östersjöns vattenstånd höjs över Mälarens nivå strömmar saltvatten in i Mälaren. Vid ett kraftigare högt flöde från vattendrag i kombination med skyfall och en stigande havsnivå som beror på klimatförändringar höjs vattennivån i Mälaren från två håll. Projekt slussen har studerat detta närmare och i samarbete med SMHI tagit fram ett förslag till reglering vid extremflöden.

Strömsholm och Borgåsund gränsar till vikarna Freden och Borgåsundet. En höjning av vattenståndet med tre meter innebär att vissa byggnader nära stranden kan påverkas i Borgåsund. I övrigt är det huvudsakligen jordbruksmark som översvämmas. Enligt Räddningstjänsten i Mälardalen kan höga vattenstånd i Mälaren medföra översvämning av stora åkerarealer kring Strömsvik.

Höga flöden i Kolbäcksån kan innebära en kombinationseffekt med översvämning i Mälaren. Hur stor denna risk är och vilka konkreta åtgärder som kan göras i anslutning till Mälaren behöver utredas närmare.

Kolbäcksån

Kolbäcksån rinner från norr mot Mälaren och passerar Hallstahammar tätort, Kolbäck och Strömsholm. Strömsholms kanal är elva mil lång och följer Kolbäcksåns vattensystem. Den flyter från Smedjebacken i Dalarna i norr och genom hela Västmanland till Mälaren i söder. Kanalen är ett reglerat vatten med dammkonstruktioner och biflöden. Två mindre insjöar ansluter till Kolbäcksåns vattensystem, Skanssjön och Lagårdssjön. Det finns också större översvämningsmarker vid Hammaräng i norr och öster om Strömsholm.

Klimatförändringar innebär att höga flöden inträffar oftare i vattendraget som beror på mer riklig nederbörd under året. Detta kan förvärras av mer rikligt förekommande skyfall. Regleringen genom dammkonstruktioner kan minska effekten och därför är det viktigt att dessa bibehålls och underhålls.

Höga flöden i Kolbäcksån påverkar bebyggelse nära ån i Hallstahammar och Kolbäck. Översvämningar kan även påverka vägstrukturen negativt. Höga flöden i Kolbäcksån har historiskt orsakat översvämningar vid Hammaräng och nedströms Mölntorp. I Hallstahammar är det framför allt området vid Skanssjön och norrut mot Trångfors samt Sörstafors och Lyckhem som kan påverkas negativt vid höga flöden.

I Kolbäck är åfåran djupt skuren vilket innebär vattnet måste följa åfåran och inte i första hand kan bredda ut inom jordbruksmark eller våtmarksområden. Översvämning i Kolbäcksån i kombination med skred och erosionskänsliga jordar längs ån kan utgöra en stor risk för negativ påverkan på bebyggelsen. Vid högsta flöde kan vattnet höjas upp i Kolbäcken, ett biflöde till Kolbäcksån, och bredda på jordbruksmarken söder om Kolbäck.

I Strömsholm har våtmarksområdet vid Lagårdssjön förutsättningar att buffra för vattenmassorna och kanalen kan utgöra ett sekundärt avrinningsstråk så att slottet inte påverkas negativt.

Skyfall och kraftig nederbörd

Kraftig nederbörd förväntas ske oftare i framtiden. I Mälardalen kommer nederbörd på vintern i större utsträckning än idag att utgöras av regn vilket ökar risken för problem med ytavrinning och vattensamling i lågpunkter. Lågpunkter utan avtappningsvägar (instängda områden) kan utgöra ett problem då vattnet inte har någonstans att ta vägen, framför allt under tider på året då avdunstning och växternas upptag av vatten är låg.

Skyfall medför att vatten inte hinner rinna undan tillräckligt snabbt i bebyggelsestrukturen och därmed orsakar skador. I det akuta skedet kan det bli problem för utryckningsfordon att komma fram eller källare stå under vatten. Efter det akuta skedet kan skador finnas kvar på vägar och bebyggelse, till exempel sättningar eller fuktskador. Skyfall kan även innebära att föroreningar i marken följer med dagvattnet ut i vattenförekomsterna.

År 2009 respektive 2011 har Hallstahammar drabbats av stora skyfallshändelser. I samband med detta vattenfylldes källare på grund av uppdämning av överbelastade spillvattenledningar. Drygt 200 byggnader i Hallstahammar och Strömsholm påverkades. Även år 2019 inträffade översvämning av dagvatten- och spillvattensystemet.

Genom att separera spillvatten från dagvatten i kommunens tekniska system samt utveckla ekosystemtjänster för fördröjning och rening av dagvatten kan skyfallsproblem undvikas. Naturliga lågpunkter bör utformas med multifunktion för tillfällig hantering av skyfall, till exempel parker eller ytor för sport och idrott.

Framkomligheten för räddningsfordon och hämtningsfordon för avfallshantering kan påverkas av översvämningar kopplat till skyfall. Översvämningsförebyggande åtgärder, till exempel uppfyllnader och vallar, kan också medföra geotekniska konsekvenser som behöver beaktas.

Ras, skred och erosion

Ras, skred och slamströmmar är exempel på snabba massrörelser i jord eller berg. Erosion är den nednötning och transport av jord och berg som orsakas av bland annat vind, rinnande vatten och vågor. Dessa rörelser kan orsaka stora skador på mark och byggnader inom det drabbade området. MSB har tagit fram ett planeringsunderlag med stabilitetszoner för att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila.

Massrörelser blir allvarligare och vanligare i kombination med mer förekommande översvämningar på grund av höga flöden eller skyfall. Inom stabilitetszonerna är risken för ras och skred extra stor speciellt i de zoner där översvämningar sker vid 200-årsnivåer och HBF-flöden. Erosion förekommer mer frekvent i samband med höga flöden i vattendrag.

Kombinationen av höga flöden i Kolbäcksån, skyfall och skredrisk kan skapa stora problem. I kommunen är det framför allt vissa sträckor i anslutning till Kolbäcksån i Kolbäck, Sörstafors och Hallstahammar som berörs både av ras- och skredrisk och översvämningsrisk. Massrörelser i kombination med översvämning kan även innebära följdeffekter, till exempel att markföroreningar sprids eller att kulturmiljövärden påverkas negativt. I Hallstahammar och Kolbäck finns både kulturmiljövärden och förorenad mark i anslutning till Kolbäcksån. Fördjupad utredning av riskområden med förslag till lösningar bör tas fram för att hantera problemen.

Bärigheten på vägar för räddningsfordon och hämtningsfordon för avfallshantering kan påverkas av stabilitetsförändringar orsakade av klimatförändringar.

Värme

Högre medeltemperatur innebär att värmeböljor blir vanligare och risken för överhettning ökar. Det är framför allt barn och äldre som kan påverkas stort av långa perioder med höga temperaturer. De som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, så kallade sårbara grupper, kommer att drabbas särskilt hårt. En långvarig värmebölja kan ge en rad olika följdhändelser, bland annat:  

• ökad dödlighet bland människor och djur

• ökad smittorisk

• ökat insjuknande

• ökad risk för solkurvor och asfaltsblödning

• ökat behov av dricksvatten

• risk för haveri i tekniska komponenter

• minskad livsmedelsproduktion

Värme kan också påverka avfallshantering genom en risk för miljö och hälsa om tömning ej sker i tid, på grund av att avfallet påverkas negativt av varma temperaturer under en längre tid.

Högre temperatur och längre växtsäsong i kombination med mindre nederbörd under sommaren innebär också risk för torka och vattenbrist. Sättningsproblematik kan uppstå i vissa typer av jordar om torkan påverkar grundvattennivån.

Genom att nyttja och utveckla reglerande ekosystemtjänster kan värmeöar och torka minskas. Det kan till exempel handla om fler träd i tätortsmiljö, våtmarker och högre andel grönska. Skyfallshantering med vattenmagasinering för kommande torrperioder kan också övervägas.

Kartan visar en värmekartering på nationell nivå, framtagen av MSB, som visar högsta markytetemperaturen under perioden 2019-2021.

Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet är ett begrepp som förklaras i 9 kap. miljöbalken. En miljöfarlig verksamhet innebär att mark, byggnader eller anläggningar används på ett sätt som kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. En miljöfarlig verksamhet kan innebära olägenheter i form av till exempel buller, lukt, ljus och spridning av föroreningar.

Miljöfarliga verksamheter delas in i A-verksamheter, B-verksamheter, C-verksamheter och U-verksamheter. A- och B-verksamheter kräver tillstånd och C-verksamheter kräver anmälan till kommunen. U-verksamheter kräver varken tillstånd eller anmälan. Det finns även verksamheter som är klassade som Sevesoanläggningar enligt Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen omfattar verksamheter där farliga ämnen i form av kemikalier förekommer i stora mängder vid ett och samma tillfälle.

Ställningstagande

• Ny miljöfarlig verksamhet av mer än ringa betydelse ska lokaliseras inom behörigt avstånd från bostadsbebyggelse, förskolor och skolor.

• Ny bostadsbebyggelse, skolor och förskolor ska lokaliseras på behörigt avstånd från miljöfarlig verksamhet med betydande påverkan på omgivningen.

Beskrivning

I Hallstahammars kommun finns tolv tillståndspliktiga verksamheter och 23 anmälningspliktiga verksamheter (2024), samt en Sevesoanläggningar.

I Hallstahammars kommun finns en verksamhet som omfattas av Sevesolagstiftningen, på den lägre kravnivån. Det är mängden farliga ämnen (till exempel kemikalier eller brandfarliga varor) som finns eller kan förekomma vid en anläggning som avgör om verksamheten omfattas av Sevesodirektivet eller inte. Det ställs olika krav på verksamheterna beroende på hur stora volymer och vilka ämnen som hanteras. Kraven delas in i en lägre och en högre kravnivå. Sevesoklassade företaget Ovako Hallstahammar AB tillverkar hårdförkromade stång- och rörprodukter genom elektrolytisk behandling i kromsyrahaltiga bad. Kromsyra är en mycket giftig kemikalie, vilket innebär att verksamheten omfattas av Sevesodirektivet. Vid Sevesoverksamheter, som Ovako Hallstahammar AB, bedöms riskavstånd baserat på potentiella konsekvenser vid olyckor. För verksamheter som hanterar giftiga ämnen, såsom kromsyra, används ofta schabloniserade riskhanteringsavstånd. Dessa avstånd kan variera beroende på ämnets farlighet och mängd. Den största risken är spridning av kromsyra via brandrök eller släckvatten. En större brand kan leda till att mindre mängder kromsyra sprids med rökgaser och orsakar obehag för människor i närheten. Det största hotet mot miljön uppstår om kromsyra når Kolbäcksån, vilket kan skada växt- och djurliv. Släckvatten kan också bidra till kemikalieutsläpp. Människor utanför anläggningen riskerar dock inte att skadas direkt vid en olycka.

Förorenade områden

Ett förorenat område är en plats som innehåller förhöjda halter föroreningar vilket innebär att området riskerar att orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Användningen av mark i förorenade områden kan vara begränsad och kan innebära både hälso- och miljörisker. Det är därför viktigt att känna till om området är förorenat eller inte vid planering och byggande.

Innan området kan tas i anspråk krävs utredning, identifiering av saneringsinsatser samt eventuellt åtgärder. Ansvaret för föroreningsskadan och saneringen är i regel den som har orsakat föroreningen. Om den som har orsakat föroreningen inte längre finns kvar kan ansvaret, eller del i ansvaret, hamna på andra tidigare verksamhetsutövare, befintlig verksamhetsutövare eller fastighetsägaren. En del saneringsprojekt har förutsättningar att få finansiering via staten. Mer information om hantering av föroreningar finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Ställningstagande

• I detaljplanering ska hänsyn tas till riskobjekt klass 1-3.

• Utredning, bedömning av insatser och sanering ska genomföras innan ett förorenat område tas i anspråk.

Beskrivning

Länsstyrelserna har mellan åren 2000 och 2013 gjort en inventering av förorenade områden enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). De inventerade objekten har delats in i fyra riskklasser där 1 innebär stor risk för olägenhet och 4 innebär låg risk för olägenhet. En del riskklasser baseras på provtagningar medan andra riskklasser endast baseras på historiska inventeringar av området.

I Hallstahammars kommun har 69 förorenade områden riskklassats (2024).
Riskklassen ger en indikation på vilka föroreningar och vilka mängder föroreningar som kan förväntas inom området. Områden med hög riskklass (riskklass 1 och 2) omfattar 25 objekt (2024). Övriga områden finns inom riskklass 3 och 4.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under en transport. Länsstyrelsen pekar ut ett rekommenderat vägnät för transporter av farligt gods.

Ställningstaganden

• En riskanalys ska alltid utarbetas när ny bebyggelse planeras inom 150 meter från transportled för farligt gods.

• En riskutredning ska alltid utarbetats när ny bebyggelse planeras inom 75 meter från transportled för farligt gods.

• Vid ändrad användning eller komplettering av bebyggelse bör en bedömning av risker kopplat till transportled för farligt gods göras.

Beskrivning

I Hallstahammar är primära vägar för farligt gods E18 och väg 56. Sekundär väg för farligt gods är delar av väg 252, Stationsgatan och Södra Västeråsvägen. Järnvägsstråken Mälarbanan, Bergslagspendeln och (Sala) – Oxelösund är primära transportleder. Farligt gods tillåts generellt på all järnväg. Det innebär att farligt gods kan förekomma på all järnväg som medger trafikering av godståg och som inte omfattas av särskilda restriktioner. I Hallstahammars kommun löper järnvägen genom samtliga av kommunens tre tätorter och rekommenderad väg för farligt gods berör främst Kolbäcks tätort och närområdet av väg 252 för kommunens norra delar.

Enligt rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning ger ett skyddsavstånd på 150 meter ett tillräckligt skydd för i princip alla verksamhetstyper utan behov av en närmare riskutredning. Beroende på vilken typ av anläggning/verksamhet som planeras kan kortare skyddsavstånd användas. Utifrån hur känslig verksamhetstyp som planeras finns tre olika zoner med accepterade skyddsavstånd. Vid byggnation närmare riskkällan än angivet skyddsavstånd krävs att en riskutredning görs. Risker med farligt gods ska beaktas vid både planläggning och lovärenden.

Zon A. Inom detta avstånd ryms markanvändning för drivmedelsförsörjning (obemannad), odling och djurhållning, parkering (ytparkering) och trafik. Detta avstånd är mellan 0 - 30 meter från järnväg och 0 - 40 meter från rekommenderad väg för farligt gods.

Zon B. Inom detta avstånd ryms markanvändning för tekniska anläggningar, drivmedelsförsörjning (bemannad), industri, kontor, friluftsliv och camping, parkering och verksamheter. Avstånd för zon B är mellan 30 och 50 meter från järnväg samt mellan 40 och 75 meter från rekommenderad väg för farligt gods.

Zon C. Inom detta avstånd ryms markanvändning för bostäder, centrum, vård, detaljhandel, tillfällig vistelse, besöksanläggningar och skola. Avstånd för zon C är mellan 50 och 150 meter från järnväg samt mellan 75 och 150 meter från rekommenderad väg för farligt gods.

Samhällsskydd och beredskap

Samhällsskydd och beredskap handlar om att skydda civilbefolkningen, säkerställa samhällsviktiga funktioner och upprätthålla grundläggande försörjning – oavsett om samhället utsätts för fredstida kriser, höjd beredskap eller väpnat angrepp. Kommunen har en central roll i detta arbete genom den fysiska planeringen, som behöver ta höjd för hela hotskalan, från vardagliga störningar till krigssituationer. 

Sveriges medlemskap i försvarsalliansen NATO (North Atlantic Treaty Organization), den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och klimatförändringarnas konsekvenser ställer högre krav på att planeringen integrerar totalförsvarets civila intressen. För Hallstahammars kommun innebär detta att ha en god förmåga att hantera vanligt förekommande händelser inom det egna kommungeografiska området, en god beredskap i vardagen. 

Utöver detta väntas en ny lagstiftning träda i kraft år 2027 som ersätter lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Denna förändring, som föreslås i utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65), syftar till att tydliggöra kommunernas ansvar i planeringen för höjd beredskap och krig. Översiktsplanen är ett strategiskt verktyg i detta arbete.  

Kommunen är enligt lag skyldig att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) samt att arbeta med kontinuitetsplanering för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar vid kriser och allvarliga störningar. Genom att utgå från kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA), nationella mål och identifierade beroenden kan planeringen bidra till en långsiktig och uthållig motståndskraft. Kommunens senaste RSA från 2023 pekar särskilt ut brister inom vattenförsörjning, energisystem, kommunikation och personalförsörjning som centrala att hantera i planeringen. 

Som underlag till översiktsplanen har en riskanalys tagits fram. Den omfattar både fredstida risker, som översvämning och markinstabilitet, samt risker kopplade till kris och krig, exempelvis skydd av samhällsviktig infrastruktur och försörjningsberedskap. Syftet är att identifiera sårbarheter i den fysiska miljön och skapa förutsättningar för en robust och långsiktig hållbar samhällsplanering. 

Ställningstaganden

För att stärka kommunens motståndskraft vid kris, höjd beredskap och krig ställer Hallstahammars kommun följande krav i den fysiska planeringen:

• Lokalisera samhällsviktig verksamhet utanför riskområden, såsom översvämningszoner eller transportleder för farligt gods.

• Värna jordbruksmark för att bibehålla livsmedelsförsörjningen och skapa långsiktig försörjningsberedskap.

• Ta hänsyn till behovet av skyddsrum, trygghetspunkter och storskalig utrymning vid större exploateringar eller förändrad markanvändning. Redovisa skyddsrumsfrågan som underlag i den fysiska planeringen.

• Ta hänsyn till riskfaktorer relaterade till teknisk infrastruktur, klimatpåverkan, olyckor och kritiska beroenden vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse.

Naturmiljöer

Hallstahammars kommun har en rik mångfald av naturtyper som varierar mellan kommunens norra och södra delar där Kolbäcksån/Strömsholms kanal är den sammanbindande länken. Kanalen omges till stora delar av en bård av lövträd och utgör både en viktig källa för upplevelser och rekreation för människor och en viktig struktur för biologisk mångfald. Från barrskogar i norr som övergår i ett öppet jordbrukslandskap med vackra vyer för att sedan möta de södra delarna som utgörs av ett bördigt ädellövskogslandskap där ridskole- och slottsanläggningen är starkt bidragande till upplevelsevärdena.

Hallstahammars tätorts norra delar omges av ett större sammanhängande barrskogsområde som används för skogsbruk men som även har rekreativa värden. Den tätortsnära skogen har mycket höga sociala värden. Inom tätorten finns inslag av mindre skogsområden som är viktiga för biologisk mångfald och rekreation. Höga naturvärden kan stå i konflikt med behovet att tillgängliggöra områden för rekreativa syften. Vid tillgängliggörande ska utformning anpassas med hänsyn till ekologisändra ka värden.

Söder om Hallstahammars tätort och runt Kolbäcks tätort dominerar ett jordbrukslandskap med vissa inslag av mindre åkerholmar och mindre skogspartier. Kolbäcksåns/Strömsholms kanals trädbeklädda stränder och den tallbeklädda rullstensåsen som går genom tätorten är ytterligare karaktärsdrag för Kolbäcks natur. Rullstensåsen fortsätter söderut från Kolbäck mot Mölntorp och vidare även Strömsholm, som utgörs av en särskilt natur- och kulturrik där ädelskogen dominerar. I Strömsholm finns även flera naturreservat samt Natura 2000-områden med höga biologiska värden. Utöver den särskilt skyddade naturen finns gott om barr- och lövskogsområden samt gott om öppna jordbrukslandskap och betesmarker vilka bidrar till en dynamisk naturmiljö.

Artskydd

För att säkerställa att artskyddet beaktas i kommunens arbete integreras frågor om naturvärden och skyddade arter i flera delar av planerings- och tillståndsprocessen. Arbetet utgår från artskyddsförordningen, vilken omfattar fridlysning av arter samt skydd för deras livsmiljöer. Kommunen samarbetar med länsstyrelsen i ärenden där skyddade arter berörs, i frågor om tolkning av lagstiftning, åtgärder, dispens eller tillsynsfrågor.

Naturvärdesinventeringar används som metod för att tidigt identifiera höga naturvärden och potentiellt skyddsvärda arter. Inverteringar genomförs i ärenden som rör till exempel detaljplanering, bygglov, strandskyddsdispenser och avverkning med syftet att undvika negativ påverkan eller möjliggöra anpassningar.

Anpassningsåtgärder kan exempelvis handla om att bevara trädmiljöer, död ved eller andra livsmiljöer, att styra bebyggelsens placering, begränsa schaktning eller att införa skyddszoner. Åtgärderna utformas utifrån resultat från inventeringar, tillgänglig vägledning och aktuell lagstiftning, samt i samråd med Länsstyrelsen.

Biotopskydd

Biotopskyddsområde är en form av skyddad natur enligt 7 kap. miljöbalken för mindre mark- och vattenområden med livsmiljöer för hotade eller särskilt skyddsvärda djur- och växtarter. Genom att skydda sådana värdefulla naturmiljöer förbättras förutsättningarna för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Det är bara de biotoper som har namngivits och särskilt förtecknats i förordningen om områdesskydd som får skyddas.

Den ena formen av biotopskyddsområde utgörs av små biotoper som är skyddade i hela landet. Generellt skyddade biotoper finns huvudsakligen i jordbrukslandskapet och omfattar alléer, pilevallar, odlingsrösen, åkerholmar, stenmurar i jordbruksmark samt småvatten/våtmark/källa i jordbruksmark. Den andra formen av biotopskyddsområde utgörs av biotoper som en myndighet får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde. Beslutet gäller för det enskilda området och kan återfinnas i såväl skogs- och jordbrukslandskapet som i sjöar, vattendrag, kust och hav.

I Hallstahammars kommun finns tre skogliga biotopskyddsområden som är beslutade av Skogsstyrelsen. Inom dessa områden får markägaren ekonomisk ersättning för att inte avverka skogen, och syftet är att bevara höga naturvärden på lång sikt.

Utöver biotopskydd finns även så kallade naturvårdsavtal. Det är frivilliga överenskommelser mellan markägaren och Skogsstyrelsen där man kommer överens om att bevara och sköta ett område med höga naturvärden under en viss tid, ofta 50 år. Även här ges ersättning till markägaren för att kompensera för inskränkningar i markanvändningen.

Mer information om både biotopskydd och naturvårdsavtal finns på Skogsstyrelsens webbplats. I karttjänsten Skogens pärlor går det dessutom att se var dessa områden finns i kommunen, tillsammans med andra skyddade natur- och kulturmiljöer.

Strandskydd

Strandskydd gäller för alla sjöar och vattendrag och syftar till att bibehålla allmänhetens tillgång till strandområden samt för att bevara goda livsvillkor för växter och djur. I Västmanlands län har de generella reglerna om 100 meter utökats till 300 meter för Mälaren inklusive öar, holmar och skär och minskats till 25 meter för mindre vattendrag och större diken. Inom strandskyddat område får man generellt inte bygga, utföra grävningsarbeten eller muddring eller genomföra andra åtgärder som påverkar livsvillkoren för växter och djur.

Det går att söka dispens enligt 7 kap 18 § miljöbalken om det finns särskilda skäl. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen kan redovisas i översiktsplanen för att utöka möjligheten till dispens från strandskyddet.

Kommunen har valt att inte peka ut LIS-områden i nuläget. Frågan ska utredas vidare i ett särskilt tillägg i samarbete med olika aktörer, bland annat för att tillgängliggöra Kolbäcksån för besöksnäring och rekreation.

Friluftsliv och rekreation

En god tillgång på områden för friluftsliv bidrar till människors hälsa och förståelse för naturen. Friluftslivet bidrar även till regional utveckling och kommunens attraktivitet. Tillgängliga naturområden är en grundförutsättning för friluftslivet och kommunens goda tillgång på natur- och kulturupplevelser är en viktig resurs att beakta.

Ställningstagande

• Kommunens värdefulla områden för friluftsliv ska bevaras för att fortsatt kunna erbjuda såväl boende som besökande berikande upplevelser och rekreation.

• Områden för friluftsliv kan gärna utvecklas för att bevara eller utveckla friluftslivsverksamheten.

• Det bedöms vara positivt för friluftslivet med ett sammanhängande promenadstråk längs Kolbäcksåns stränder.

Fotograf: Henrik Mill

Beskrivning

Motionscentrum och den tätortsnära skogen

De stora skogsområdena i kommunens norra delar utgör en viktig del av kommunens friluftsliv som helhet samtidigt som det mer tätortsnära friluftslivet är särskilt viktigt för den vardagliga rekreationen. Det finns skogsområden likväl i nordöst som i nordväst som är viktiga. Som en länk mellan skogen och tätorten ligger Motionscentrum som utgör en stark rekreationsnod med motionsslingor, utomhushinderbana, mountainbikebana och skidbacke. Vid motionscentrum är flera föreningar verksamma.

Strömsholms kanal-stråket inkl. Skantzenområdet

Strömsholms kanal/Kolbäcksån med dess trädbeklädda stränder erbjuder friluftsupplevelser i hela kommun. Centralt i Hallstahammars tätort formar vattendraget tillsammans med Trångfors smedja, Skanssjön, Åsby-Skantzenområdet och Sörkvarnsforsens naturreservat ett starkt rekreations- och upplevelseområde. Under sommarhalvåret är det populärt att paddla i kanalen.

Valstaskogen

I Hallstahammars tätorts östra delar ligger Valstasjöns naturreservat, ett blandskogsområde med vandringsleder och en sjö. Området utgör en lugn och rofull miljö i direkt närhet till tätorten där barn även tillåts utforska naturen.

Kvarnskogen

I Hallstahammars tätorts västra delar ligger Kvarnskogen ett blandskogsområde med vandringsleder. Området utgör ett viktigt skogsområde för rekreation.

Strömsholmsåsen

Strömsholmsåsen, en tallbeklädd rullstensås, utgör de främsta rekreationsområdena i Kolbäcks direkta närhet likväl inom tätorten. Runt åsen finns bland annat en välanvänd frisbeegolfbana och Kyrkbyåsens naturreservat.

Borgby skans Fornborg

Öster om tätorten finns den huvudsakliga idrottsplatsen med fotbollsplan samt det fornlämningsrika området Borgby skans som erbjuder rogivande promenader.

Vänstaskogen

I Kolbäcks tätorts västra delar ligger Vänstaskogen som utgör en viktig rekreationskälla för boende i Kolbäck.

Gropen/Strömsholms golfbana

Söder om Kolbäcks tätort i anslutning till Mölntorp finns ett kluster av rekreationsmöjligheter som är av stor vikt för såväl boende som besökande. Här finns ädelfiske i Gropen och Strömsholms golfbana

Strömsholm

Strömsholm utgörs av en särskilt natur- och kulturrik miljö där ädellövskogen dominerar och det finns flera naturreservat samt natura 2000-område med höga biologiska värden. Utöver den särskilt skyddade naturen finns gott om barr- och lövskogsområden samt gott om öppna jordbrukslandskap och betesmarker vilka bidrar till en dynamisk naturmiljö. Den rika kulturmiljön med nuvarande verksamhet i ridskoleanläggningen och slottsanläggningen bidrar även med starka rekreationsvärden för såväl boende som besökande.

Ställningstagande

• Information om kulturvärden med tillhörande lagkrav ska ges till samtliga kommuninvånare. Kommunen behöver arbeta med att tillgängliggöra informationen.

• Plan och bygglagen ställer krav på varsamhet, hänsyn och underhåll samt förbud mot förvanskning. Detta gäller även om det inte krävs planläggning, bygglov eller tillstånd. Bebyggelsen behöver inte heller vara identifierad som särskilt värdefulla byggnader.

• Antikvarisk kompetens ska involveras i alla typer av ärenden som ändrar bebyggelse, mark eller landskap. Detta sker med fördel tidigt i ärendet.

• Fornlämningar skyddas genom kulturmiljölagen. Alla typer av ingrepp kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Okända fornlämningar ska alltid beaktas i samband med planläggning, bygglov eller kommunala beslut i övrigt.

• Bebyggelseutveckling ska ta hänsyn till det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet genom att bevara, använda och utveckla dessa värden.

• Kulturarv Västmanland ska användas som underlag för bedömning av kulturmiljövärden. Underlaget behöver kompletteras med en vägledning för en gestaltad livsmiljö som ger stöd i hur kulturmiljövärden och arkitektur ska hanteras i planering och bygglov.

• Ny bebyggelse ska utföras med god gestaltning och helhetsverkan och anpassas till befintlig bebyggelse. Hänsyn ska tas till såväl enstaka byggnader som hela bebyggelsemiljöer. Orternas unika historia och karaktär i såväl byggnader som bebyggelsestruktur ska tas tillvara och utvecklas.

Några tyngdpunkter i kommunens historia

a. Järnåldersbygd vid Kolbäck
Området i södra delen av kommunen är rik på fornlämningar. Mälarens vattenstånd stod högre då och vattenvägarna i Mälardalen sammanstrålade med landvägarna i Västmanland i Kolbäck. I landskapet runt Kolbäck och Hallstahammar finns lämningar efter fornborgar, gravar, hålvägar och offerkällor. Vissa av dagens vägar har troligen forntida ursprung. Norr om Hallstahammars tätort går vägen fortfarande på krönet av Strömsholmsåsen vilket visar på lång kontinuitet.

b. Kyrkorna och kungamakten
Slaget vid Herrevadsbro mitt i Kolbäck vittnar om att platsen var betydelsefull för kungamakten i ett begynnande svenskt rike på 1200-talet. Vid Herrevadsbro passerade huvudvägen norr om Mälaren, där den nyvalde kungen reste på sin eriksgata genom Västmanland. Under tidig medeltid utvecklades också sockenkyrkorna i jordbrukslandskapet runt om Kolbäck. De medeltida kyrkorna Säby, Svedvi, Kolbäck och Berg ligger relativt tätt i kommunens södra hälft. Den betydligt äldre kyrkbyn ligger längre söderut i slättlandskapet utmed Kolbäcksån.

c. Vasaborg och slott i Strömsholm
Gustav Vasa lät vid 1500-talets mitt anlägga en borg som militär stödjepunkt på en holme i Kolbäcksån nära utflödet i Mälaren. På 1600-talet uppfördes Strömsholms slott på samma plats med ekonomibyggnader och personalbostäder. Till slottet hörde för militärt ändamål ett stuteri vars byggnader förlades till Strömsholmsåsen.

d. Knutpunkten Kolbäck
Under medeltiden utvecklades också gästgiverierna i Sverige och i Kolbäck fanns ett skjutsställe med gästgiveri och tingsplats för Snevringe härad. Placeringen av gästgiveriet var strategiskt utmed landsvägen invid Herrevadsbro. Många av historiens makt- och kulturpersonligheter har gästat här på sina resor genom Sverige. Gästgiveriet finns kvar och drivs än idag som hotell.

e. Brukssamhället växer fram
Under 1600-talet utvecklas järnhanteringen i Bergslagen och Kolbäcksån utgör en viktig förbindelse med Mälaren. De första smideshamrarna etablerades i kommunens norra del som utnyttjade vattenkraften i Kolbäcksåns forsar och fall. Bruket omfattade även jord- och skogsbruk, smedja, såg, tegelbruk, kvarn och bränneri. Utvecklingen av bruken vid Hallstahammar ledde till att orten i mitten av 1900-talet bildade municipalsamhälle och strax därpå blev Hallstahammars köping med största delen av Svedvi socken samt norra delen av Kolbäcks socken.

f. Militärens Strömsholm
Under 1700-talet utvecklades områden vid Strömsholms slott som övningsplats för regementet. I mitten av 1800-talet förlades armens rid- och körskola hit. I mitten av 1900-talet togs området över av Ridskolan Strömsholm och hästutbildningar och djursjukhus utvecklades.

g. Transporter på vatten och land
Strömsholms kanal anlades under slutet av 1700-talet och var avgörande för bruksföretagen. Tack vare kanalen, som har sitt mest omfattande slussystem i Hallstahammar, kunde industrierna vid Trångfors, Hallstahammar, Sörstafors och Mölntorp utvecklas. I samband med att Strömsholms kanal färdigställdes blev Kolbäck en omlastningsstation för varor för vidare transport med båt via Borgåsund ut i Mälaren till Stockholm.

h. Järnvägen kommer
Genom utbyggnad av järnvägar inom Bergslagen minskade efter hand godstrafiken på kanalen. Under 1800-talets sista decennier utvecklades Kolbäck till ett stationssamhälle med tjänstebostäder för järnvägens anställda. Järnvägen utgjorde i början både komplement och konkurrens till kanalförbindelsen. Vägtransporter blev allt viktigare och på 1960-talet drogs en motortrafikled genom kommunen.

i. Industrialismen tar vid
Stålindustrierna i Hallstahammar växte starkt under 1900-talet. I Hallstahammar finns starka företag inom tillverkningsindustrin så som Bulten, Kanthal, TPC och Intra och kommunens företag är fortfarande kända för sina unika metoder inom legeringar som skapar metaller som tål mycket hög värme och yttre påfrestningar. Även i Kolbäck utvecklas flera industrier, som Sörstafors pappersbruk och Kolbäcks träindustri.

j. Det moderna samhället växer fram
1919 togs en stadsplan fram för Hallstahammar med egnahemsområden och handelscentrum längs Köpmangatan. Barnrikehus, allmännyttan och flerbostadshus tillkom. Ett kommersiellt centrum utvecklades mellan åren 1960 och 1980 i området kring Storgatan. Även Hallstahammar omfattades av kraftigt byggande under miljonprogrammet. Flerbostadshusen drabbades tidigt av konjunkturnedgång inom industrin och revs under 90-talet, medan småhusbyggandet bibehöll sin efterfrågan. Under 1900-talet förändras också de administrativa gränserna i flera omgångar och Hallstahammar och Kolbäcks kommuner slogs till slut samman i början av 70-talet.

Lagkrav

Kulturmiljölagen innehåller grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

Plan- och bygglagen ställer krav på varsamhet och hänsyn samt krav på underhåll och förbud mot förvanskning. Detta gäller alla byggnader och miljöer även om det inte krävs bygglov. Det är fastighetsägarens ansvar att lagen följs. All bebyggelse ska utformas och placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till kulturmiljövärden på platsen. Bebyggelsens särart och karaktärsdrag ska tillvaratas vid ändring eller underhåll. Särskilt värdefulla byggnader, anläggningar, tomter, allmänna platser och bebyggelseområden får inte förvanskas. Detta är inget förändringsförbud men det är viktigt att de egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefullt skyddas.

Plan- och bygglagen ställer också krav på en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Det är ett allmänt intresse att bevara tidigare utformad bebyggelse och att skapa ny bebyggelse som bidrar till en trivsam livsmiljö för människor.

Bilden till höger visar lagtexten för PBL 2 kap. 3 § och 6 § samt PBL 8 kap. 13 § och 17 §.

Skyddad kulturmiljö

Kyrkomiljöer

Svenska kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser (även gravkapell, kyrkogårdsmurar och andra fasta anordningar) har ett automatiskt skydd som kyrkliga kulturminnen om de är uppförda för 1940. Även byggnader uppförda efter 1940 kan förklaras som kyrkliga kulturminnen om de till exempel har ett kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värde. Detta prövas av länsstyrelsen. Kyrkliga kulturminnen regleras i 4 kapitlet kulturmiljölagen.

Kyrkorna Säby, Svedvi, Kolbäck och Berg ligger relativt tätt i kommunens södra hälft. Kyrkorna är viktiga platser kopplad till den äldre sockenindelningen och vittnar om kommunens tidiga medeltida historia. Kyrkomiljöerna visar spår av tidigare kyrkbyar och byggnader kopplat till kyrkoämbetet. I Säby finns fortfarande flera byggnader kvar av den gamla kyrkbyn. Den omkringliggande kyrkbyn i Kolbäck fungerade som ett centrum för befolkningen i bygden. De äldre byggnaderna har rivits men nya har tillkommit som ger ett kontinuitetsvärde i miljön.

Byggnadsminnen

Ett byggnadsminne är en byggnad eller anläggning (inklusive parker, trädgårdar med mera) som anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen hög kulturhistoriskt värde. Byggnadsminnen regleras i 3 kap. kulturmiljölagen. Ett byggnadsminne kan vara enskilt och beslutas enligt kulturmiljölagen eller statligt och meddelas av regeringen.

Strömsholms kanal är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Till kanalanläggningen och byggnadsminnet hör särskilda byggnader och anordningar som sluss- och brovaktarstugor medekonomibyggnader, broar, bodar, kajer, bryggor, magasinsbyggnader och sättskjul. Vid Skanzenområdet, i Hallstahammars tätort, finns dessutom ett större antal byggnader medanslutning till kanalens verksamhet. Kanalmiljö är även utpekad som riksintresse förkulturmiljövården. Mer information om riksintresset ges under rubriken riksintressen.

Strömsholms slott är ett statligt byggnadsminne i kommunens södra delar. Bebyggelsen har anor från mitten på 1500-talet då Gustav Vasa lät bygga en borg, vilken har utgjort grunden för det nuvarande Strömsholms slott. Under 1600-talet uppfördes även ett tjugotal ekonomibyggnader och början till en parkanläggning. På området har sedan1500-talet funnits stuteri och omgivande landskap är starkt präglat av hästarnas bete. 1993 övertog Statens fastighetsverk ansvaret för Strömsholms slott med omgivningar.

Bultenlokalen är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Bultfabriken i Hallstahammars tätort grundades 1873 och har haft stor betydelseför ortens utveckling. I början var tillverkningen huvudsakligen skruvar, muttrar och nitar för hemmamarknaden, men bultfabriken och dess dotterbolag växte till en internationellt känd koncern inom järnmanufakturen. Bultlokalen invigdes 1914 som en samlingslokal åt de anställda på bolaget. I början användes byggnaden åt föreläsningar, konserter, predikningar, teater, gymnastik, dans, skolkurser, familjefester och offentliga fester som anordnade av fabriken. Ända fram till 1970-talet var det möjligt att för anställda hyra loken vid högtidsdagar och fester.

Fornlämningar

Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet. En del fornlämningar är synliga, medan andra ligger dolda under mark. Lämningarna kan till exempel utgöras av förhistoriska bo­platser, gravfält och fornborgar, men även historiska lämningar som husgrunder efter torp och kvarnar och kulturlager i städer (så kallade stadslager). En fornlämning måste vara varaktigt övergiven och tillkommen före år 1850 för att omfattas av lagen. Lämningar som är yngre än detta, men som har ett antikvariskt värde, brukar registreras som övrig kulturhistorisk lämning.

Enligt kulturmiljölagens andra kapitel, som rör fornminnen, är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen flytta på, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Området runt en fornlämning ingår också i lagskyddet. Områdets storlek varierar efter fornlämningens betydelse och karaktär och avgörs av länsstyrelsen från fall till fall.

Riksantikvarieämbetet tillhandahåller en databas om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i karta och text. Det kan finnas okända lämningar var som helst i vår miljö. Det är viktigt att rapportera om man hittar något som skulle kunna vara en fornlämning till länsstyrelsen. Om du träffar på en okänd fornlämning i samband med grävarbeten måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras. Länsstyrelsen bedömer om fornlämningen kan grävas ut eller om den måste lämnas orörd på plats.

Underlag för bedömning av kulturvärden

Som stöd för bedömning behöver en analys av den byggda miljön göras utifrån ett antikvariskt perspektiv. De miljöer eller objekt som är särskilt värdefulla bör synliggöras i ett kulturmiljöprogram för att den enskilde ska kunna ta hänsyn till värdet. I kommunala beslut kan värden bibehållas genom att involvera en antikvarisk kompetens vid planering och byggande.

Ett kunskapsunderlag för kulturmiljövärden har tagits fram i ett samverkansprojekt mellan länsstyrelsen, kommunen och länsmuseet. Underlaget redogör för bebyggelse och miljöer som kan vara särskilt kulturhistoriskt intressanta. Informationen presenteras på hemsidan för Kulturarv Västmanland, där man kan ta del av ett kulturmiljöprogram för Hallstahammar och interaktiva kartor med beskrivning av byggnadsobjekt, och det går även att fördjupa sig i artiklar om kulturarvet. Underlaget kan användas som stöd för hantering av kulturmiljöer och kulturhistoriskt intressanta byggnader i planering och lovärenden. Materialet ska kompletteras med riktlinjer som ger tydligare vägledning för hur utpekade särskilt värdefulla miljöer och bebyggelse ska hanteras, så att deras värden bevaras vid utveckling och förändring.

Länets program för bevarande av odlingslandskapet beskriver värden kopplade till natur- och kulturmiljö i odlingslandskapet enligt dåvarande naturresurslagen. Flera beskrivna områden har idag olika typer av skydd. Materialet kan utgöra underlag i den fysiska planeringen för tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser, till exempel identifiera särskilt känsliga områden eller bedöma påverkan på riksintressen.

Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett antal kulturlandskapsregioner där Hallstahammar tangerar Bergslagen medan Kolbäck och Strömsholm ligger inom slättbygden. Detta tydliggörs ytterligare i Västmanlands läns karaktärslandskapsanalys där kommunen placeras inom tre olika landskapstyper i länet i övergången från Mälarens sjönära landskap med Strömsholms slott via slättlandskapet runt Kolbäck och Hallstahammar till det vattenrika skogslandskapet norr om Hallstahammar. Rapporten kan användas som underlag för att förstå hur olika exploateringsföretag kan påverka landskapets tidsdjup, form och ekologi i ett helhetsperspektiv.

Kommunens industriella historia finns inventerad i rapporten Avtryck av den industriella utvecklingen från 1999 som beskriver utvecklingen från den första hammaren vid Trångfors till det nutida industrisamhället. Länets kulturmiljöprogram från 1992 redogör för särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer. Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram pågår. Region Västmanland samverkar med länets tio kommuner, Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening för att sammanställa länets kulturarv. I detta material finns både berättelser om länets historia och en inventering av värdefulla områden och byggnader. Materialet kan användas som underlag för att ta vara på kulturvärden i planer och byggande enligt plan- och bygglagen och kulturmiljölagen.

Beskrivning

Kommunen har sedan 2010-talet haft en positiv befolkningsutveckling. Mellan 2010 och 2020 har Hallstahammars kommuns genomsnittliga befolkningstillväxt varit cirka 8 procent och det innebär att kommunen växt i snitt med 138 personer per år. I jämförelse med andra kommuner i länet har Hallstahammars kommun haft den största procentuella befolkningsökningen efter Västerås. Befolkningsstrukturen i kommunen har till stora delar varit stabil de senaste 20 åren där barn och vuxna i trettio- och femtioårsåldern har varit de åldersgrupper som dominerat. Den demografiska förändringen som har skett under perioden är främst att åldersgruppen med individer i sjuttioårsåldern har vuxit markant.

Ungefär hälften av kommunens bostäder utgörs av småhus och gemensamt för kommunens tätorter är att bebyggelseområden ofta är homogena. Detta innebär att det finns större områden där bebyggelsebeståndet till stora delar ser likadant ut gällande likväl bebyggelsetyp som upplåtelseform. Eftersom dessa områden främst utgörs av friliggande småhus medför detta en utmaning i att kunna erbjuda människor i olika livssituationer möjlighet att flytta till kommunen eller bo kvar, oavsett om det rör sig om familjeförhållanden, socioekonomiska förhållanden eller åldersmässiga faktorer.

En variation av hustyper och upplåtelseformer är även viktig kopplat till den sociala hållbarhetsaspekten då blandningen kan bidra till att stärka sammanhållningen och bidra till ett mer inkluderande samhälle. Detta skapar robusta livsmiljöer för alla, inte minst för barn. För en robust och hållbar bebyggelsestruktur är det därav viktigt att arbeta med utveckling för blandad bebyggelse och möjliggöra flyttkedjor. Att öka andelen bostadsrätter i form av marknära boende och jämna ut balansen mellan boendeformerna är viktigt för att skapa ett brett utbud av bostadsformer. Läs mer i bostadsförsörjningsprogrammet från 2025.

Beskrivning

Kommunens största arbetsgivare är den kommunala förvaltningsverksamheten, följt av tillverkningsindustri. En stor andel av arbetstillfällena finns inom vård- och omsorg samt inom utbildning och företagstjänster. Handel och byggverksamhet bidrar också med en mindre andel arbetstillfällen. De branscher som är underrepresenterade är handel, hotell och restaurang samt information och kommunikation. Kommunen har en hög andel företagare men också en låg andel nyföretagande. Arbetslösheten är likvärdig med riket men högre än riket för unga. Andel invånare som förvärvsarbetar är lägre, delvis på grund av en högre andel pensionärer.

Även om tillverkning och utvinning fortfarande är den största branschen har utvecklingen till en pendlarkommun nära en större stad de senaste åren resulterat i att identiteten som bruksort förändrats. Idag pendlar över 50 procent av kommunens arbetsföra befolkning ut från kommunen för arbete samtidigt som knappt 40 procent pendlar in till arbete i kommunen. In- och utpendling sker till Västerås, Köping och Surahammar.

Kommunens strategiska läge i Stockholm-Mälardalsregionen ger goda förutsättningar för pendling till Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm samtidigt som det gör kommunen attraktivt för både boende och företag att etablera sig. Kommunen kan erbjuda tomtmark till fördelaktigt pris och hög industriell kompetens. Det finns tillgång till goda transportmöjligheter på E18 och stambana och nära till flygplats och hamnar. Kommunen har länge satsat på företagsklimatet och är idag ett av Västmanlands högst rankade näringslivskommuner.

Kommunens näringslivsstrategi från 2024 lyfter fem strategiska områden. Flera av dessa har direkt eller indirekt påverkan på hur vi planerar för mark och vatten. Transporter och mobilitet, elkraftsförsörjning, attraktiva boendemiljöer, god utbildning, planberedskap och centrumutveckling är några åtgärder som lyfts fram.

För att öka möjligheten för handel-, restaurang- och hotellverksamheter vill kommunen satsa på centrumutveckling. Centrumutveckling med samlokalisering av service och handel, trivsamma utemiljöer och fler bostäder behövs för att bibehålla underlaget i relation till externhandeln i till exempel Västerås. Det finns ett principbeslut om att externhandelsområden inte ska tillåtas för att bibehålla förutsättningarna för näringslivet i Kolbäcks och Hallstahammars centrumområden. En satsning på centrumutveckling bidrar också till att skapa naturliga mötesplatser och närhet till många funktioner för boende, verksamma och besökare.

Besöksnäring

Hallstahammars kommun har flera unika, intressanta och vackra besöksmål, främst kopplat till natur och kulturvärden och Strömsholms kanal. Besöksnäringen ger arbetstillfällen och bidrar till kommunens attraktivitet i form av utbud av hotell, café och restauranger samt natur- och kulturupplevelser i tätorter och omgivande landsbygd. Hållbara klimatsmarta transportlösningar och en fungerande grundservice är centralt för att en destination ska upplevas som attraktiv för besökare.

Hallstahammars kommun har tagit fram en attraktionsstrategi för att säkra kommunens attraktionskraft för såväl besökare som för de som bor, lever och verkar i kommunen. En plats som är attraktiv att besöka blir även mer attraktiv att bo och driva verksamheter på. Ett stärkt fokus på besöksnäringen medför således positiva effekter för hela kommunen.

Ställningstagande

• Attraktionsstrategin ger vägledning för hur besöksnäringen ska utvecklas.

• Besöksnäring och turism ska utvecklas i samklang med natur- och kulturvärden.

• Satsningar inom besöksmålen ska ge mervärden för lokalsamhället, till exempel i form av service och utbud.

Primära besöksmål

Strömsholms kanal löper genom hela kommunen från norr till söder och utgör riksintresse för likväl friluftsliv som för kulturmiljövärden. Det finns goda möjligheter att uppleva kanalen från vattnet under sommartid, antigen genom att paddla kanot eller åka någon av turistbåtarna. Längs kanalen finns områden med höga naturvärden och flera stora besöksmål.

Åsby - Skantzenområdet utgör ett större område längs med Strömsholms kanal och Skanssjön i Hallstahammars tätort som inkluderar Trångsfors smedja, Skantzen-området. Där återfinns anläggning för hotell, konferens och spa, möjligheter till idrott, en anrik kulturmiljö runt kanalens slussar och Skantzö bad- och camping. I anslutning till Skantzenområdet ligger Åsby hem och trädgård som erbjuder handel med växter och heminredning samt olika evenemang för inspiration, konstupplevelser och unika upplevelsevärden.

Strömsholm - Borgåsund ligger vid Strömsholms kanal vid mynningen till Mälaren. Strömsholm utgörs av en intressant kulturmiljö med slottsanläggning från 1600-talet tillsammans med ridskoleanläggningen för Strömsholms ridskola som är välkända i hela landet och där det hålls stora tävlingar inom ridsport. Borgåsund utgörs av en pittoresk miljö med äldre bebyggelse med stark koppling till Freden/Mälaren där det finns badplats och småbåtshamn.

Kulturverksamhet och fritidsgårdar

Kulturhuset i Hallstahammar är en mötesplats för kommunens invånare med fokus på barn och unga. I kulturhuset finns bibliotek, kulturskola, allmänkultur, konsthall, föreningsbyrån och fritidsgård. Det finns även en fritidsgård i Stationshuset i Kolbäck. På fritidsgårdarna kan ungdomar mellan 13 och 17 år vistas på eftermiddagar och kvällar. I Hallstahammar finns biografen Saga bio och i Kolbäck ligger Linneabiografen som används som mötesplats och danslokal. På Hammartorget i Hallstahammars centrum ligger Hammarteatern. Det finns föreningar för bland annat musik, dans, konst, teater, spel och slöjd. Många av föreningarna är beroende av lokaler för att kunna utöva sin verksamhet. Det finns idag svårigheter att möta behoven av lokaler för föreningslivet, exempelvis saknas lokaler som uppfyller de behov som finns för konserter och föreställningar

Bad

Det finns en kommunal simhall i Kolbäck. Det finns även en simhall i privat regi på sporthallen i Hallstahammar. I Hallstahammar ligger även Skantzö Bad & Camping som är en kommunal utomhusanläggning med tempererade bassänger. Det finns även ett friluftsbad i Borgåsund i Mälaren. Det finns önskemål om att tillgängliggöra Kolbäcksån mer genom bland annat fler eller bättre rustade badplatser.

Idrott- och fritidsaktiviteter

Kommunen äger och driver olika idrotts- och fritidsanläggningar och hyr även ut idrottshallar och möteslokaler. Områden för idrott och fritidsaktiviteter kan exempelvis vara idrottsplatser, ishallar, träningsanläggningar, idrotts- och simhallar, spontanidrottsplatser, utomhusgym och skateparker. Det saknas idag en fullstor idrottshall i kommunen och det finns svårigheter att möta behovet av lokaler för idrott. Kommunens idrott medför också ett övernattningsbehov vid tävlingar och läger. Vid renovering eller byggnation av skolor och idrottshallar kan det därav vara viktigt att utformningen blir godkänd för övernattning.

Hallstahammar har även en aktivitetsbank som tillhandahåller begagnade och skänkta sport- och fritidsutrustning för utlåning vilket bidrar till att tillgängliggöra sport- och fritidsaktiviteter för fler. Kommunens friluftsområden erbjuder även fritidsverksamheter, läs mer om dessa under Friluftsliv och rekreation.

Förskola och grundskola

I Hallstahammars kommun finns sju kommunala grundskolor, fyra i Hallstahammars tätort, två i Kolbäck och en i Strömsholm. Det finns inga fristående grundskolor i Hallstahammars kommun. Det finns nio förskolor i kommunal regi och två fristående förskolor runt om i kommunens tre tätorter.

Behovet av förskola och skola följer årskullarnas storlek, och kan därmed förändras relativt snabbt. För att få ett gott nyttjande av gjorda investeringar eftersträvas lokaler som är så flexibla som möjligt, så att verksamheten kan anpassa lokalerna efter behov samtidigt som de med fördel även kan samordnas med exempelvis föreningslivet. Kommunens förskolor har ett eftersatt underhåll vilket medför att det finns stor risk för att förskolelokaler kommer behövas oberoende av om kommunen växer eller ej.

Alla elever har rätt till en god utemiljö. Särskilt för yngre barn är tillräckliga ytor vid förskolor och skolor mycket viktigt för hälsa, lärande och utveckling. Möjligheten att ha en stor gård ser olika ut på olika platser, och därför kan behovet tillgodoses på olika sätt, till exempel genom samnyttjande med andra gröna ytor eller trafiksäker tillgänglighet till annat grönområde. Grönska är även ett viktigt verktyg för att säkerställa att likväl utomhus- som inomhusmiljö kan hantera eventuella värmeböljor.

För att säkerställa att friytorna vid förskolor och skolor håller hög kvalitet bör dessa planeras med hänsyn till barns behov av rörelse, lek och återhämtning. En varierad utemiljö med inslag av grönska, naturliga material och kuperad terräng bidrar till barns fysiska och psykiska välbefinnande. Det är även viktigt att friytorna är tillräckligt stora för att möjliggöra olika typer av aktiviteter och social interaktion. Forskning visar att god tillgång till grönområden har positiva effekter på barns koncentrationsförmåga, nattsömn och övergripande hälsa. Vid behov kan samnyttjande av närliggande grönområden vara en lösning, förutsatt att de är lättillgängliga och anpassade för barnens behov.

Grundskoleelever måste kunna ta sig till skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt. Förutom säkra cykelvägar är det för dessa elever även viktigt med mycket god tillgänglighet för kollektivtrafik.

Gymnasieskola och högre utbildning

I kommunen finns ingen egen allmän gymnasieskola men det finns ett samverkansavtal med Västerås stad. I Strömsholm finns ett riksrekryterande ridsportgymnasium. De flesta av eleverna från kommunen går i gymnasiet på annan ort. 

Gymnasieelever måste kunna ta sig till skolan på egen hand på ett trafiksäkert sätt. I Hallstahammar hänvisas gymnasieelever som läser i Västerås till allmän kollektivtrafik. Detta ställer krav på goda möjligheter för elever att ta sig till och från regionala kollektivtrafiknoder via antigen säkra gång- och cykelvägar eller inomkommunal kollektivtrafik.

I Strömsholms finns ett starkt nationellt kunskapscentrum inom hästverksamhet. Detta utgör en central roll för ortens och hela kommunens identitet och attraktionskraft. Ridskolan Strömsholm är idag en av Sveriges främsta utbildningsanläggningar inom hästnäringen och är tillsammans med Flyinge och Wången en av Hästnäringens tre Riksanläggningar. 

Förutom gymnasium inriktat på hästsport finns universitetsutbildningen Hippologprogrammet som är Sveriges enda universitetsutbildning inom hästområdet med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudman. Strömsholm har även yrkesutbildningar för hovslagare och ridlärare samt hästsportens folkhögskola med kurser inriktat mot hästkunskap, pedagogik och ridskoleverksamhet.

Fotograf: Janne Nilsson

Vård och omsorg

Region Västmanland ansvarar för sjukvård och behandlingar vid sjukhus och vårdcentraler. I kommunen finns vårdcentral i centrala Hallstahammar som kompletteras med vårdcentralen i Kolbäck som har öppet ett par utvalda dagar i veckan. Kommunen tillhör upptagningsområdet för Köpings sjukhus.

Det är viktigt att vårdcentraler och annan hälso- och sjukvård placeras med god tillgång till kollektivtrafik så att kommunens medborgare har möjlighet att lätt uppsöka vården.

Ställningstagande

• Se kommunens bostadsförsörjningsprogram för vägledning om bostäder för äldre/årsrika och LSS-boenden

• Det är viktigt att bibehålla tillgången på vård i Hallstahammar och Kolbäcks tätorter

• Det är viktigt att bibehålla goda kommunikationer till kommunens vårdcentraler samt Köpings och Västerås sjukhus.

Äldreomsorg

Hallstahammars kommun är även en av några kommuner i Sverige som är godkänd medlem i Världshälsoorganisationens nätverk för äldrevänliga städer och kommuner, vilket innebär att det finns särskilt goda möjligheter att åldras långsiktigt.

Idag finns i kommunen tre särskilda boenden och två trygghetsboenden, fördelade över Hallstahammars och Kolbäcks tätorter. Strömsholms tätort saknar idag boenden och mötesplatser specifikt anpassade för årsrika. Det finns ett växande behov av äldreomsorg i kommunen vilket kräver god planering av kommunen som helhet för att kunna ge god vård och omsorg till rimliga kostnader. Det kan handla om att tillhandahålla god närservice som är lättillgänglig för grupper som annars skulle behövt ökad stödinsats. Funktionella bostäder samt trygg och säker utemiljö kring bostaden kan bidra till att öka tillgängligheten i samhället.