Miljöbalken ställer krav på att en översiktsplan ska miljöbedömas. Plan- och bygglagen ställer också krav på att planens konsekvenser tydligt ska kunna utläsas. Detta kapitel redogör för en hållbarhetsbedömning av planen som utgår ifrån avsnittet om hållbar kommun. Här beskrivs planens konsekvenser på sociala och ekonomiska aspekter och en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen i relation till ett nollalternativ.

Kapitlet har tre avsnitt

• Syftet med en hållbarhetsbedömning

• Hållbarhetsperspektiv formar planen

• Bedömning av planförslaget

Syftet med en hållbarhetsbedömning

En hållbarhetsbedömning ska visa hur förslaget har tagit hänsyn till hållbarhetsperspektiven och utvärderar samtidigt planens konsekvenser. Hållbarhetsbedömningen omfattar alla tre hållbarhetsdimensioner.

För att uppfylla kraven i miljöbalken ingår en strategisk miljöbedömning av översiktsplanens påverkan på den ekologiska dimensionen. Den strategiska miljöbedömningen redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning och sammanfattas i översiktsplanen.

Bedömningen av de sociala och ekonomiska perspektiven ska komplettera den obligatoriska miljöbedömningen och tydliggöra helheten i förslagets konsekvenser. Till exempel kan bostadsförsörjning bidra till positiva sociala och ekonomiska konsekvenser men samtidigt inverka negativt på miljön. På samma sätt kan en satsning på mer grönska i tätorten innebära positiva effekter på både den sociala och den ekologiska dimensionen men inledningsvis utgöra en ekonomisk belastning.

Hållbarhetsperspektiv formar planen

För kommunens hållbara utveckling behöver vi lägga ett särskild fokus på några perspektiv i översiktsplanen. Hallstahammars kommun ska växa till en småstadskommun där kommunens identitet kan bibehållas. Kommunen ska växa i en lagom takt med hänsyn till människa och natur och med ett stort fokus på de sociala värdena. Nedan beskrivs de hållbarhetsperspektiv som ligger till grund för denna inriktning. Det är genom en ansvarsfull samhällsplanering som tar hänsyn till samtliga hållbarhetsperspektiv som detta är möjligt.

Folkhälsa

För oss innebär det att utformningen av vår byggda miljö och dess samspel med naturen ska ge alla människor samma möjligheter till en god hälsa, såväl fysisk som psykisk. Folkhälsa fokuserar på att minska hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället.

Gemenskap och närhet

För oss innebär det att fysiska och sociala avstånd inom kommunen upplevs korta. Vi har en känsla av hejningsplikt vilket bidrar till en positiv samhörighet i hela kommunen. Trygghet och inkludering är en viktig del i detta.

Grön infrastruktur

För oss innebär det att vi i samhällsplaneringen värnar om vår grönstruktur och betraktar den som en del av en helhet. Vi ska gynna åtgärder för ett välmående och fungerande nätverk av natur. I detta inryms klimatanpassning och främjandet av goda livsmiljöer för växter och djur samt människors välbefinnande.

Mobilitet

För oss betyder det att vi har en struktur för hållbara transporter där alla människor har möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser de vill nå utifrån sina behov.

God livsmiljö

För oss innebär det att vi värnar om den mänskliga skalan i utformning och förvaltning av den byggda miljön. Genom samhällsplaneringen skapar vi trygga miljöer och platser av hög kvalitet där barn, vuxna och årsrika trivs.

Hushållning med resurser

För oss betyder det att vi har en samhällsplanering som gör att vi kan hålla oss inom planetens gränser. Detta gör vi genom en yteffektiv markanvändning som gör att vi effektivt kan utforma och använda vår infrastruktur och samtidigt kan skydda andra värden såsom natur och jordbruksmark. Vi ska utveckla en cirkulär ekonomi där återbrukat byggmaterial ger möjligheter för ett byggande med lågt klimatavtryck och minskat uttag av naturresurser.

Bedömning av planförslaget

Beskrivning av nollalternativ

Nollalternativet är ett referensalternativ för att kunna jämföra och bedöma planens konsekvenser med ett scenario för kommunens sannolika utveckling om planförslaget inte genomförs. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget, även om nollalternativet och nuläget ofta har stora likheter. I det här fallet innebär nollalternativet att området kan utvecklas och planläggas utifrån gällande översiktsplan. Den gällande översiktsplanen antogs 2011. Inga tematiska tillägg eller fördjupade översiktsplaner har tagits fram sedan dess. Nollalternativet innefattar även redan fattade beslut så som gällande detaljplaner som ej är utbyggda.

Följande beskrivning innehåller nollalternativ från miljökonsekvensbeskrivningen och en tilläggande beskrivning för de sociala och ekonomiska perspektiven. Den nu gällande översiktsplanen för Hallstahammars kommun redovisar bland annat följande:

• Förslag till nya bostadsområden, främst i anslutning till Hallstahammars, Kolbäcks och Strömsholms tätorter.

• Utbyggnadsförslagen är av mindre omfattning (upp till ett 50-tal småhus i varje område) och föreslås i flera fall ske genom förtätning av befintlig bebyggelse.

• Möjligheter till utveckling av befintliga industriområden.

• Utveckling för turism och friluftsliv i Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm bland annat genom tydliggörande av natur- och kulturvärden, utveckling av bryggor och bad samt nya stigar, ridvägar etc.

• LIS-utveckling (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i form av tolv områden. Fyra är avsedda för bostadsutveckling, två för friluftslivsutveckling och resterande sex för en kombination av bostadsutveckling och friluftslivsutveckling.

• Nya sträckningar för väg 252 och E18 på delar av sträckorna genom kommunen.

• Nya cykelvägar mellan kommunens tätorter.

Gällande detaljplaner som ej är utbyggda:

• Ombyggnation av Hallstahammars resecentrum för att samla buss och tågtrafik möjliggörs i gällande detaljplaner. 

• Gällande detaljplaner möjliggör för komplettering av flerbostadshus främst i Hallstahammars tätort, men i begränsad utsträckning även i Kolbäck och Strömsholm.

Nollalternativet presenterar mål för att nå allsidig sammansatt social struktur som främjar kontakt mellan generationer och kulturer. Det saknas dock tydliga planeringsinriktningar och ställningstaganden för hur sammanhållningen faktiskt ska främjas vilket innebär att nollalternativet riskerar att inte bidra till en socialt välmående kommun. Avsaknaden av tydliga planeringsinriktningar är genomgående för Översiktsplan 2011 vilket riskerar att satsningar på infrastruktur och samhällsservice, vilket i sin tur skapar nya lägen för bostäder, kan utebli eller bli fellokaliserade.

Nollalternativet innebär alltså en risk för exploatering som inte är planerad utifrån ett helhetsperspektiv. Översiktsplan 2011 saknar en tydlig prioritering av hållbara trafikslag och planering av bebyggelse till kollektivtrafikstråk och det finns ingen tydlig planeringsinriktning för hur de olika trafikslagen ska prioriteras i förhållande till varandra. Stor vikt läggs vid tillgången till parkeringar och tillgänglighet med bil i centrum, vilket innebär att nollalternativet riskerar att öka privatbilismen även för korta sträckor.

Nollalternativet innebär även en osäkerhet kring i vilken takt kommunen förväntas växa och det finns inte heller en tydlig styrning mot en effektiv och långsiktig markanvändning då det saknas ställningstaganden och resonemang om befolkningsmängd. Det finns inte heller en samlad uppskattad bedömning av hur många bostäder som utpekade områden kan inrymma eller hur många boende översiktsplanen möjliggör totalt. Dessutom saknas ett genomförandeperspektiv och det finns inga tydliga prioriteringar för när och hur insatser bör genomföras eller vilka områden som bör prioriteras för andra.

Sociala konsekvenser

Nedan presenteras de sociala aspekterna Hälsa och livsmiljö, Trygghet och trivsel, Hållbart vardagsliv och levande samhälle, Inkludering och social sammanhållning.

Hållbart vardagsliv och levande samhällen

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• god tillgång till hållbara transporter

• att det finns bostäder till olika målgrupper

• god tillgång till natur- och rekreation

• god tillgång till service, handel och mötesplatser

Målbilden och utvecklingsinriktningen för planförslaget innebär att transportsystemet är väl utvecklat för att resa med hållbara transporter. Planförslaget presenterar tydligt att det ska vara lätt att resa hållbart i vardagen. Korta avstånd gör att många kan gå eller cykla samtidigt som kollektivtrafiken binder samman lokalt och regionalt, vilket också gynnar folkhälsan. Hållbara resor utvecklas genom trygga gång- och cykelvägar, bytespunkter som fungerar smidigt för alla transportslag och kollektivtrafikens turtäthet och enkla byten.

Gällande kollektivtrafik fokuserar dock planen främst på hur tätorterna och kollektivtrafiknoderna kan kopplas samman mer än hur tätorternas stadsdelar kan länkas samman genom busstrafiken. Detta motiveras med att det finns goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik som kompletterar busstrafiken inom tätorterna.

Även om det finns en tydlig inriktning i frågan riskerar det att innebära negativa konsekvenser, framför allt för de norra delarna i Hallstahammars tätort. Dessa områden saknar idag kollektivtrafikförsörjning och planförslaget vidtar inga åtgärder för att öka underlaget för kollektivtrafik och föreslår inte heller att området ska kollektivtrafikförsörjas. Samtidigt föreslås tydliga åtgärder för att öka möjligheterna för gång- och cykel till och från dessa områden.

Avsaknaden av motsvarande analys för landsbygdsområden och perifera delar av kommunen bedöms som en svaghet. I dessa delar bor idag barnfamiljer och äldre som kan vara särskilt beroende av kollektivtrafik för att nå skola, service och fritidsaktiviteter.

Målbilden för planförslaget innefattar att det ska finnas blandade bostäder och livsmiljöer där människor trivs. Det finns principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse och det anges riktlinjer om blandad bebyggelse hur nya tillägg i tätorten behöver bidra till blandning på tätorts- och stadsdelsnivå. För varje utvecklingsområde som pekas ut finns en beskrivning om vilken utveckling som ska ske, såsom lämpliga boendeformer samt blandning av bostadsbestånd. Genom att planförslaget har tydliga principer och riktlinjer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse, bidrar förslaget till att skapa förutsättningar för bostäder för olika målgrupper i alla tätorter och stadsdelar.

Det är dock viktigt att dessa intentioner följs upp i genomförandet. För att skapa verklig blandning av bostäder krävs aktiv samverkan med markägare och bostadsaktörer, samt att detaljplaner och markanvisningar konkretiserar målen. Avsaknad av sådana steg kan innebära en risk att intentionerna inte påverkar den faktiska utvecklingen.

Planförslaget pekar ut grönområden som ska bevaras och skyddas vilket innebär att viktiga grönområden för rekreation fortsätter att vara tillgängliga. Planen innehåller även strategier för gröna stråk som kopplar samman grönområden i och runt tätorterna. Detta bidrar till att det på sikt kommer finnas sammanhängande gröna promenader i tätorten som leder till större gröna noder. Huvudcykelstråken är anpassade med de gröna noderna som målpunkter, vilket ökar tillgängligheten till grönska och utevistelse i hela kommunen. Huvudcykelstråken bidrar till en tydlig koppling inom tätorterna till centrum där det finns handel och service.

Genom principer för lokalisering av social infrastruktur, bedöms planförslaget bidra positivt till att skapa god tillgång till mötesplatser och service, samt mer rörelse mellan mötesplatser som bidrar till levande samhällen. Principer för lokalisering av social infrastruktur bedöms tillsammans med prioriteringar för transportinfrastruktur, vara positivt för tillgänglighet till service, handel och mötesplatser.

Planen har en tydlig prioritering att utveckla transportsystemet inom och mellan Hallstahammar och Kolbäck. Denna prioritering medför att de södra delarna av kommunen och landsbygden inte kommer kunna ta del av hållbara transporter i samma utsträckning, utan att de fortfarande är beroende av resor med personbil. Detsamma gäller för tillgång till service, handel och mötesplatser. Kombinationen av detta medför att det riskerar att skapas negativa konsekvenser för landsbygden och kommunens södra delar avseende hållbart vardagsliv. 

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget vara något mer positiva i jämförelse till nollalternativet.

Trygghet och trivsel

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• trygga och trevliga mötesplatser

• en trygg och säker trafikmiljö

• estetiskt tilltalande miljöer och byggnader

• tillväxt kan ske i lagom takt för bibehållen identitet

Planförslaget har en målbild om en kommun med trivsamma livsmiljöer och en känsla av stark samhörighet vilket härleds till den upplevda tryggheten. I planen lyfts även gestaltning och arkitektur som viktigt för att skapa trygga och trivsamma platser att bo och leva i. Det finns tydliga ställningstaganden och principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse på ett sätt som bidrar till trivsamma miljöer.

Planen lyfter vikten av att arbeta med gestaltning av livsmiljöer för att skapa hållbara, jämlika och integrerade samhällen. Genom att ta fram vägledning kring hur kommunen arbetar med gestaltning av miljöer, skapas goda förutsättningar att skapa livsmiljöer som är både trygga och funktionella.

Det saknas dock tydliga beskrivningar för hur arbete med upplevd trygghet och otrygghet ska ske, vilket är en viktig aspekt i samhällsplanering.

De miljöer som finns längs tätorternas huvudstråk och infartsvägar har stor betydelse för hur platsen upplevs och bör därför ges särskild omsorg vid planering och utformning. En omsorgsfullt utformad och förvaltad infartsmiljö kan bidra till ökad trygghet, stärkt identitet och ökad attraktivitet för både boende och näringsliv.

Planförslagets prioriteringar och ställningstaganden för transportinfrastrukturen bedöms bidra till att skapa säkra och trygga sätt att förflytta sig, med gående och cyklister som ges en tydlig plats i trafikrummet. Detta bidrar till en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Samtidigt anger planförslaget att planering av gång- och cykeltrafik behöver ske utifrån ett perspektiv om att detta är två olika trafikslag. Detta skapar möjligheter för cyklister att transportera sig effektivt i kommunen vilket även är positivt för den tekniska utvecklingen av olika fordon som drivs på el, såsom elcyklar och elsparkcyklar. Det skapar även en tryggare miljö för gående då de får ett eget utrymme utan risk att bli påkörda av cyklister. Planens perspektiv bidrar till en tryggare trafikmiljö för alla, och bedöms även positivt för funktionsvarierade som, beroende på hur de tar sig fram, också får ett tydligare utrymme i trafikmiljön.

Genom att planförslaget har tydliga ställningstaganden gällande befolkningsutveckling och en tydlig planeringsinriktning för bostäder och verksamheter på lång sikt, bedöms planförslaget bidra positivt till att kommunen växer i lagom takt. Planförslagets genomförandeperspektiv och prioritering bedöms också bidra positivt till en tillväxt i lagom takt.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget främst vara positiva i jämförelse med nollalternativet.

Inkludering och social sammanhållning

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• blandade bostäder på stadsdelsnivå och tätortsnivå

• sammanhållning mellan stadsdelar

• skapandet av fler nya eller färre befintliga barriärer

• barns livsmiljöer och social sammanhållning

Målbilden för planförslaget är att det ska finnas bostäder och livsmiljöer där människor trivs, och blandad bebyggelse beskrivs som en del av målbilden. Det finns principer för hur tätorterna ska kompletteras med bebyggelse och det anges riktlinjer om blandad bebyggelse och hur nya tillägg i tätorten behöver bidra till blandning på tätorts- och stadsdelsnivå. För varje utvecklingsområde lyfts lämpliga boendeformer samt blandning av bostadsbestånd fram.

Det finns ställningstaganden om att principer för komplettering i tätorterna ska tillämpas vid planläggning och prövning av lov. Sammantaget bedöms ställningstagandena, principerna och de områdesvisa beskrivningarna bidra till att skapa goda möjligheter för blandad bebyggelse i kommunen. Detta bidrar till att människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomiska förutsättningar kan bo i samma stadsdelar, vilket främjar den sociala hållbarheten.

Planförslaget innefattar även principer för att placering av förskolor och lekplatser bör ske mellan stadsdelar och områden i stället för i mitten av homogena områden. Exakta lokaliseringar pekas inte ut i plankartan, men ställningstaganden anger att principerna ska tillämpas vid samhällsplanering.

En av planförslagets utvecklingsinriktningar är att koppla samman kommunen mer fysiskt och socialt. Utvecklingen av gång- och cykelnätet bidrar delvis till detta, men planen saknar åtgärder som ökar sammanhållningen mellan landsbygden och tätorterna. Det finns inte heller tydliga principer som bidrar till att sprida ut funktioner mellan tätorterna och på så sätt öka rörligheten och sammanhållningen mellan dem.

Planförslaget redogör för gröna stråk som ska bevaras och förstärkas, främst ur ett ekologiskt perspektiv men även ur ett socialt, vilket kan bidra till ökad sammanhållning och minska sociala barriärer mellan stadsdelar. Planförslagets huvudcykelnät bidrar till att koppla ihop tätorternas stadsdelar och viktiga målpunkter. Gällande kollektivtrafik fokuserar dock planen mer på hur tätorterna och kollektivtrafiknoderna kan kopplas samman än hur tätorternas stadsdelar kan länkas samman genom busstrafiken. Även om det finns en tydlig avvägning i frågan riskerar det få negativa konsekvenser, framför allt för Hallstahammars tätorts norra delar. Dessa områden ligger idag redan avskurna från övriga tätorten genom Häradsvägen och utgörs av ett homogent villaområde. Då det inte heller föreslås några konkreta platser för att tillföra bostäder som kan bidra med blandning i området, riskerar området att fortsatt ha en sämre sammanhållning med övriga stadsdelar i tätorten. Planens strategier med gröna stråk och huvudcykelnätet kan bidra till att motverka de negativa effekterna för området.

Befintliga områden för industrier och verksamheter som på sikt kan omvandlas till stadsdelar med bostäder, har stor potential att skapa en ökad sammanhållning och bryta barriärer. Utvecklingsområdet Nibbleområdet utgör idag en barriär mellan centrum och området med skola, förskola och äldreboende samt entrén till Valstaskogens naturreservat. Planens förslag om att omvandla området med bostäder med sammanhållna gröna stråk mellan centrum och Valstalund bedöms bidra positivt till inkludering och social sammanhållning.

Planens strategier och riktlinjer för blandade bostäder, lokalisering av social infrastruktur, gröna stråk och huvudcykelnätet bedöms även bidra positivt till barns livsmiljöer då det skapas möjligheter för mer intressanta miljöer med god tillgång på rekreation, samtidigt som det ges bättre förutsättningar för barn att röra sig fritt. Planens avsaknad av åtgärder för att koppla samman landsbygden med tätorterna med hållbara transporter får negativa effekter för barns möjlighet att röra sig fritt. 

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget vara något mer positiva än nollalternativet. 

Ekonomiska konsekvenser

Planförslagets ekonomiska konsekvenser redovisas i två perspektiv: för den kommunala ekonomin och för näringslivet.

Kommunal ekonomi

Bedömning av förslagets konsekvenser baseras på hur planen bidrar till:

• att resurser används effektivt och långsiktigt

• att kommunen växer i en lagom takt

• att medvetna investeringar sker med ett långsiktigt perspektiv

• att stora investeringar behövs innan exploatering är möjlig

Planförslaget har tydliga riktlinjer för ett hållbart och långsiktigt byggande. Det finns principer för ombyggnation och återanvändning av byggmaterial. Det finns även ställningstaganden om att byggnation ska ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Detta främjar att bebyggelse lokaliseras till mer långsiktigt hållbara platser, vilket minskar riskerna för att byggnader och fastigheter skadas av klimatpåverkan. Planförslaget lyfter dessutom principer för samnyttjande av lokaler, vilket skapar förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser.

Planförslagets tydliga ställningstaganden gällande befolkningsutveckling och en planeringsinriktning för bostäder och verksamheter på lång sikt bedöms bidra positivt till att kommunen växer i lagom takt. Genomförandeperspektivet och prioriteringarna bedöms också bidra positivt till detta. Föreslagna utvecklingsområden såsom Hallstahammars och Kolbäcks centrum kräver investeringar i teknisk infrastruktur för att möjliggöra exploatering. Eftersom det redan finns ett eftersatt underhåll av infrastrukturen hade dessa behov troligen ändå uppstått. Planförslaget belyser detta och föreslår förbättrade rutiner för medvetna beslut kring investeringar i teknisk infrastruktur.

Utpekade utvecklingsområden har höga ambitioner vad gäller gestaltning och arkitektur, samtidigt som det tydligt framgår att det i första hand är komplettering av befintliga miljöer som ska ske. Det innebär att anpassningar kan behöva göras vilket kan kräva större investeringar i planerings- och exploateringsskedet. I den första perioden av genomförandet kan detta leda till högre kommunala kostnader och en viss ekonomisk obalans.

Samtidigt innebär förslaget att ny bebyggelse i huvudsak lokaliseras till befintliga tätorter, vilket ger ett mer effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur. Det betyder att även om det krävs investeringar för att förstärka den befintliga tekniska infrastrukturen, undviks större kostnader för helt nya områden där långa sträckor med ny ledningsdragning annars skulle behövas. På så sätt skapas förutsättningar för att successivt hantera den befintliga underhållsskulden.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för planförslaget vara något mer positiva än nollalternativet.

Miljökonsekvenser

Genomförandet av översiktsplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan. Därför ska en strategisk miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar och utreder de miljömässiga konsekvenserna som ett genomförande av översiktsplanen antas medföra. Hallstahammars kommun genomförde ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Västmanland 2023-10-15. Genom avgränsningssamrådet tydliggjordes en avgränsning gällande geografi, tid och miljöaspekter för miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan följer en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen.