Plan- och bygglagen ställer tydliga krav på kommunen att bedriva en kontinuerlig översiktsplanering och att hålla översiktsplanen aktuell. Omvärldens förändringar går allt snabbare vilket ökar behovet. Detta kapitel beskriver hur ett genomförande av översiktsplanen kan gå till som ett stöd för kommunens prioriteringar.
Kapitlet har tre avsnitt:
Kontinuerlig planering
Utbyggnadsordning
Insatser
Kontinuerlig planering
Översiktsplanen beskriver hur kommunen kan se ut 2050. Vägen dit kan ske på många olika sätt och beror på förändringar i omvärlden. En kontinuerlig planering innebär att kommunens översiktsplan kan vara vägledande och aktuell trots förändrade förutsättningar. En aktuell översiktsplan innebär att den efterföljande planering blir mer effektiv.
När översiktsplanen är antagen behöver arbetet med översiktsplaneringen fortsätta. Utifrån planens vägledning behöver kommunen välja åtgärder och budgetera för dem. Översiktsplanen behöver följas upp som en del i kommunens ordinarie mål- och budgetprocess.
Den övre figuren till höger visar den kontinuerliga processen för översiktsplanering efter Boverkets modell. Den är uppdelad i två huvudprocesser som illustreras i en liggande åtta. Till vänster finns processen att genomföra och följa upp planen. Till höger finns processen att upprätta och ändra planen.
Översiktsplanens inriktningar berör flera förvaltningar och kommunala bolag och mål och uppföljningsarbetet kan kräva balansering mellan olika intressen. Därför behöver processer utvecklas som bidrar till samordning. Ett sätt att öka samverkan mellan kommunens olika sakområden är att starta en tjänstepersongrupp som ansvarar för den kontinuerliga översiktsplaneringen, ger förslag till åtgärder och följer upp genomförandet av översiktsplanen. Förslagsvis kan en arbetsgrupp skapas under befintliga styr- eller ledningsgrupper. Politiken beslutar om mål och budget samt vilka åtgärder som ska genomföras. Den undre figuren till höger illustrerar samarbetet mellan den samordnade tjänstepersongruppen, kommunala bolag och kommunens förvaltningar.
Genomförandet av översiktsplanen berör många olika områden. Översiktsplanen kan hållas aktuell genom en ständig bevakning av kommunens viktiga planeringsfrågor. Kopplingen mellan översiktsplanen, styrdokument och processer bör stärkas.
Planens inriktning kan konkretiseras ytterligare med hjälp av fördjupade översiktsplaner och andra styrdokument inom mark- och vattenanvändning.
Planeringsstrategi
Senast två år efter val ska kommunfullmäktige ta beslut om en så kallad planeringsstrategin. Översiktsplanen är inte längre aktuell om inte kommunfullmäktige tar beslut om planeringsstrategin. Inför arbetet med en planeringsstrategi ska Länsstyrelsen tillhandahålla relevanta underlag om statliga och mellankommunala intressen. Dessa ska redovisas för kommunen inom två år före ett val.
Planeringsstrategin är en uppföljning av översiktsplanen och de förändringar som skett sen planen antogs. I planeringsstrategin ska kommunen ta ställning till planens aktualitet och det fortsatta arbetet med översiktsplanering de kommande fyra åren. Det finns inga krav på att kommunfullmäktige ska lägga fast mål eller en viss planeringsinriktning eller ange hur översiktsplanearbetet ska bedrivas. Planeringsstrategi ska underlätta en kontinuerlig planering och en tydligare koppling mellan planen och de övergripande politiska målen. Uppföljning och utvärdering av planens effekter kan göras oftare, exempelvis inom ramen för mål och budget. Illustrationen till höger visar processen för att ta fram en planeringsstrategi.
Planeringsstrategin innebär inte att planen i sig ändras. Däremot kan den föreslå att planen behöver ändras genom fördjupning, tillägg eller en ny plan. De ställningstaganden som planeringsstrategin behandlar bör avse åtgärder som ska initieras under de närmaste åren. Planeringsstrategin ska beskriva nya och förändrade planeringsförutsättningar och redovisa hur dessa påverkar ställningstaganden i översiktsplanen. Kommunen ska bestämma om planen behöver revideras eller fördjupas och om det behövs program inom olika sakfrågor som kompletterar planen. Flera av de insatser som beskrivs senare i detta kapitel kan vara åtgärder som man beslutar om i planeringsstrategin.
I planeringsstrategin finns även stommen för kommunens årliga mål och budgetarbete. Kommunstyrelsen bör årligen stämma av hur genomförandet av översiktsplanen fortlöper genom att följa upp och prioritera insatser utifrån översiktsplanens riktlinjer och intentioner. I det löpande mål- och budgetarbetet kan planens inriktningar och ställningstagande brytas ner till mål och åtgärder och följas upp i kommunens system för mål och uppföljning. I uppföljningen av planen ska även planens miljöpåverkan följas upp.
Utbyggnadsordning
Utbyggnadsordningen beskriver hur kommunen stegvis kan nå den önskade fysiska strukturen. Stegen bygger på bedömningar av när planens utvecklingsområden bör byggas ut, med hänsyn till kommunens attraktionskraft, behovet av planberedskap och investeringar och på olika uppdrag inom vissa sakfrågor. Stegen visar var tyngdpunkten i utvecklingen kan ske och vilka hänsyn som kan behöva tas för att nå den önskade fysiska strukturen på lång sikt.
Det finns flera sätt att nå den önskade fysiska strukturen. Utbyggnadsordningen beskriver den önskvärda vägen utifrån dagens förutsättningar för att nå framtidsbilden 2050 vid en hög befolkningstillväxt. Om befolkningstillväxten blir lägre, eller om oförutsedda händelser inträffar, kan stegen i utbyggnadsordningen behöva ändras. Utbyggnadsordningen ska därför följas upp i den kontinuerliga översiktsplaneringen och kan uppdateras i samband med planeringsstrategin. Utbyggnadsordningen styr inte kommunens årliga prioritering av planuppdrag men ska vara vägledande i beslut om olika uppdrag i kommunstyrelsen.
Stegen baseras på planens utvecklingsinriktning och förslag till mark och vattenanvändning. Översiktsplanen fokuserar på att fylla på och utveckla befintliga strukturer för att begränsa att tätorterna breder ut sig. Tätorternas centrala lägen ska utvecklas för att planens hållbarhetsperspektiv ska förverkligas.
Stegen visar var utbyggnad och planering ska ske och vad vi behöver ha i åtanke för att inte låsa bort möjligheter att nå den långsiktiga framtidsbilden. Det kan finnas beroendesamband mellan insatser och åtgärder i de olika stegen, vilken beskrivs under respektive steg. Det kan innebära att insatser och åtgärder under exempelvis steg ett behöver vara påbörjade eller genomförande innan arbete enligt steg två påbörjas.
Steg 1 – Hallstahammars centrum är prioriterat
Under steg 1 i utbyggnadsordningen fördjupas planeringsarbetet för utvecklingen av Hallstahammars centrum. Centrumutvecklingen är en högt prioriterad fråga för kommunen. Ett attraktivt centrum är av stor betydelse för befolkningsutvecklingen och för att skapa en stark nod för hela kommunen. Utvecklingen ska samordnas med resecentrum och en trafik- och mobilitetsplan är ett viktigt underlag. Elnätsutveckling och kulturmiljöhänsyn är andra viktiga frågor att hantera. I samband med centrumutvecklingen utvecklas även gång- och cykelstråk för att knyta ihop tätortens olika delar mot centrum. Centrala grönområden utvecklas också för att möta en växande befolknings behov. Första etappen av centrumutvecklingen kan börja byggas i slutet av steg 1.
Pågående arbete med planläggning av Centrumparken, Folkets park och Norra Kyrkbyn färdigställs under steg ett och vissa delar kan börja byggas. Planläggning av Näs kan påbörjas vid behov av en ny förskola i området och för att skapa fler bostäder vid en hög utvecklingstakt. Pågående planer ska bidra till en högre planberedskap för framför allt bostäder och möjliggör för cirka 230 nya bostäder i Hallstahammar och cirka 50 bostäder i Kolbäck. Under steg 1 kan också planeringen för ny verksamhetsmark påbörjas. Verksamhetsmark i Södra Nibble kan planläggas och vissa delar kan börja byggas. 5-10 hektar mark för verksamheter och industri kan utvecklas i steg ett.
Under steg 1 behöver flera insatser påbörjas för att göra det möjligt att utveckla bostäder och verksamheter inom utpekade utvecklingsområden på ett långsiktigt hållbart sätt. Vägledning för gestaltad livsmiljö för att stödja i arbetet med kulturmiljöfrågor och arkitektur behöver tas fram. Vägledningen har betydelse för utvecklingen av Hallstahammars centrum där hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur och kulturvärden är avgörande. Förstärkning av elnätet behövs både centrala Hallstahammar, i Näs samt för verksamhetsmark i Eriksberg som är beroende av en utökad kapacitet. Det tar lång tid att bygga ny infrastruktur och arbetet behöver därför påbörjas tidigt. De insatser som redan har påbörjats ska färdigställas för att stödja fortsatt genomförande av översiktsplanen. Följande arbete pågår som ska färdigställas i steg 1:
Trafik- och mobilitetsplan. Planerat färdigställande 2026.
Vattentjänstplan. Planerat färdigställande 2027.
Skyfallskartering och klimatanpassningsåtgärder. Planerat färdigställande 2027.
Fördjupat arbete med grönstruktur och ekosystemtjänster. Planerat färdigställande 2028.
Steg 2 – Fokus på Kolbäck och Eriksberg
Under steg 2 av utbyggnadsordningen påbörjas planeringen av Kolbäcks centrum med fokus på hur området kan utvecklas genom ytterligare bostäder och mötesplatser. Planeringen omfattar förutsättningar för teknisk infrastruktur, hållbara transporter, en trivsam tätortsmiljö, strategi för genomförande samt påverkan på grundvattenförekomsten. Planläggning kan påbörjas för Södra Kyrkbyn i Kolbäck där byggande av de första etapperna kan ge cirka 100 bostäder.
Samtidigt byggs ytterligare etapper i Hallstahammars centrum vilket innebär färdigställande av cirka 300 bostäder. Vid en hög utvecklingstakt kan Valstalund planläggas som skapar beredskap för ytterligare 100 bostäder i Hallstahammar.
Under steg 2 fortsätter etableringen i Södra Nibble och en förstudie för Östra Eriksberg genomförs för att säkerställa att det finns god beredskap för framtida verksamhets- och industrietableringar. Förstudien syftar till att undersöka hur området kan utvecklas som en helhet fastställa etapper och förutsättningar för bland annat infrastruktur, dagvatten, grönska, hänsyn till landskapet och arkitektonisk utformning och möjligheterna att försörja området med kollektivtrafik. Eriksberg planläggs och de första etapperna närmast E18 kan börja byggas mot slutet av steg 2 med 10-20 hektar mark för verksamhets- och industrietableringar.
Steg 3 – Ytterområden byggs
I det tredje steget i utbyggnadsordningen fokuserar på att fortsätta utveckla tätorterna inom befintliga strukturer enligt den högre tillväxttakten. Genomförande av Kolbäcks centrum enligt planerad utveckling under steg 2 genererar cirka 100 bostäder. Fortsatt utveckling av Hallstahammars centrum gör det möjligt för ytterligare cirka 200 bostäder. När centrum i Hallstahammar och Kolbäck är utvecklade kan ytterområden i båda tätorterna tas i anspråk för ny bebyggelse. På initiativ av fastighetsägarna kan Oskarsborgsvägen planläggas och byggas ut som en del av tätorten Strömsholm.
Vid en högre tillväxttakt ger planeringen av Vänsta i Kolbäck möjligheter för ytterligare cirka 120 bostäder. Under dessa förutsättningar kan även Norra Nibbleområdet i Hallstahammar bli aktuellt för utveckling till blandad bebyggelse med bostäder. Vid en lägre tillväxttakt planläggs Valstalund inom steg 3 som skapar förutsättningar för 100 bostäder i Hallstahammar.
Utveckling av ytterligare etapper i Östra Eriksberg kan påbörjas vilket ger cirka 20 hektar mark för verksamhets- och industrietableringar.
Insatser
Under genomförandet behöver planens inriktningar kompletteras och fördjupas. Detta sker genom att kommunen tar fram styrdokument inom vissa ämnesområden och i vissa fall även förändrar arbetssätt inom organisationen. Nedan presenteras ett antal insatser som behöver göras under planperioden för att stödja genomförandet av planen.
Fördjupad planering av centrum
För att uppfylla utvecklingen i översiktsplanen behöver särskilt fokus riktas mot kommunens tätorter. Det innebär att fördjupad planering ska genomföras för både Hallstahammars och Kolbäcks centrum. Dessa ska stödja utvecklingen av centrummiljöerna i samordning med planeringen av respektive resecentrum, och bidra till en sammanhållen och attraktiv tätortsstruktur.
Strategisk styrning och planeringsprocesser
För att uppnå en sammanhållen och långsiktig samhällsplanering behöver kommunen stärka sina interna processer och arbetssätt. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvarsfördelningen i det strategiska planeringsarbetet och att integrera planeringen med den ordinarie mål- och budgetprocessen. Även planeringen av framtida lokalbehov behöver utvecklas, exempelvis när det gäller förskolor. Det kräver välfungerande rutiner, en stark koppling till befintliga lokalförsörjningsprocesser samt ökad samverkan mellan kommunens förvaltningar för att verksamheternas behov ska kunna tillgodoses både på kort och lång sikt. För att stödja en balanserad utveckling av bostäder och verksamheter i relation till landskapens värden och förutsättningar för kommunal service ska arbetet med landsbygdsutvecklingen stärkas och förtydligas. Riktlinjer för bebyggelse på landsbygd som stödjer bygglov kan behöva tas fram.
Trafikplanering och hållbar mobilitet
För att främja en hållbar utveckling av kommunens transportsystem behöver den strategiska trafikplaneringen stärkas. Det innebär att ansvaret för trafikfrågor behöver tydliggöras, och att styrdokument och handlingsplaner tas fram som stödjer kommunens mål om hållbara transporter. Det pågående arbetet med att ta fram en trafik- och mobilitetsplan som behandlar samtliga transportslag i ett helhetsperspektiv är ett viktigt steg i denna riktning. Planen syftar till att ge vägledning för framtida insatser och ska bidra till att kommunens infrastruktur stödjer översiktsplanens framtidsbild, samtidigt som klimatpåverkan minskas.
Miljö, vatten och klimatanpassning
Kommunens arbete med klimatanpassning behöver förstärkas för att möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Det kräver aktuella och välförankrade strategier, handlingsplaner och åtgärdsprogram. Samtidigt behövs ett mer fördjupat kunskapsunderlag, bland annat om skyfall, översvämningar och särskilt känsliga områden.
Kommunen behöver kartlägga områden som är särskilt sårbara för klimatrelaterade risker. Det innebär att identifiera möjliga målkonflikter, kombinerade risker, följdeffekter och konsekvenser. Områden med kända eller möjliga markstabilitetsproblem ska utredas noggrant. För befintlig bebyggelse i riskområden bör fördjupade analyser göras, tillsammans med förslag på åtgärder för att minska riskerna. Det pågår arbete med en skyfallskartering och en fördjupad analys för klimatanpassning med förslag till åtgärder. Inom vattenområdet pågår arbete ett med att ta fram både en vattentjänstplan och en vattenförsörjningsplan. Det finns också ett behov av ett särskilt styrdokument för dagvattenhantering som tydliggör ansvar och riktlinjer för en hållbar hantering. Kommunen behöver även utveckla arbetet med hållbart byggande och cirkulär ekonomi genom att ta fram styrdokument och etablera fungerande arbetssätt som kan tillämpas i både nybyggnation och förvaltning.
Naturvårdsarbetet bör förstärkas genom identifiering och prioritering av ekologiskt känsliga och opåverkade områden. För att integrera naturens värden i samhällsplaneringen krävs dessutom ett mer systematiskt arbetssätt kopplat till ekosystemtjänster, inklusive en kartläggning av dessa inom kommunen. Fortsatt arbete med grönstruktur och ekosystemtjänster kommer att ske löpande. Tillägg för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska tas fram som utreder förutsättningar för utökade dispensmöjligheter och ger förslag till områden för bland annat besöksnäring.
Kulturmiljö och arkitektur
Det finns ett behov av att tydliggöra kommunens ambitioner och arbetssätt inom kulturmiljö och arkitektur. Det gäller såväl i befintliga miljöer som i nya utvecklingsområden. Det behövs tydlig vägledning kopplat till kommunens kulturmiljöunderlag gällande bevarande och utveckling av värdefullt utpekade kulturmiljöer. Det behövs också strategier för att arbeta med arkitektur för att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle. Genom att ta fram en vägledning för gestaltad livsmiljö kan kommunen skapa bättre förutsättningar för att bevara och utveckla miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara. Vägledningen ska bygga på det beslutade kulturmiljöunderlag som finns i kommunen och ge stöd i frågor om bevarande och gestaltning.