Tätorter

Tätortsutvecklingen samlas i tre övergripande kategorier. Inom tätortsbebyggelsen finns bostäder, icke störande verksamheter, service, skola, vård, grönområden och teknisk infrastruktur mm som inte särredovisas i plankartan.

Blandad tätortsbebyggelse

Områden med blandad bebyggelse där det finns många funktioner utöver bostäder, till exempel handel och service, och som fungerar som centrum och mötesplats i tätorterna. Utvecklingen av centrumbebyggelse kan inrymma en kombination av handel, service, kontor, samlingslokaler och tillfällig vistelse tillsammans med bostäder.

Tätortsbebyggelse med bostäder

Områden för tätortsbebyggelse med bostäder består av befintlig bostadsbebyggelse där inslag av bostadsnära service förekommer, till exempel skola och förskola. Områden för utveckling av bostäder redovisas som kan rymma bostadsbebyggelse med inslag av bostadsnära service.

Verksamheter och industri

Verksamheter som är störande för omgivningen och som inte är lämplig att placera nära bostäder samlas i kategorin verksamheter och industri. Inom användningen ingår traditionella industriområden eller annan verksamhet som är störande för omgivningen eller genererar höga trafikflöden eller tung trafik.

Landsbygd

Utanför tätorterna finns områden med spridd bebyggelse som är möjliga för flera användningar, exempelvis bostäder, skogs- och jordbruk, besöksanläggning eller skolor, men där det inte är nödvändigt att i detalj ange vilka markområden som bör användas för vad.

Bebyggelse med kommunalt vatten och avlopp

Bebyggelse med kommunalt vatten och avlopp utgörs av befintliga större bebyggelsegrupper på landsbygden. De består huvudsakligen av bostadsbebyggelse där det kan förekomma servicefunktioner och mötesplatser.

Ekosystemtjänster

Plankartan redovisar större områden som har betydelse för ekosystemtjänster med funktioner som rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning och areella näringar.

Grönområde och park

Områden som utgörs av större parker, grönområden eller anlagda områden för fritidsaktiviteter i eller i nära anslutning till tätorter. Med denna användning avses grönområden som har en större betydelse för tätorten som helhet och bedömts ha behov av att skiljas ut från övrig bebyggelsemiljö. Dessa områden ska bevaras som grönområden och undantas från exploateringar som påverkar områdets värden för natur och rekreation.

Natur och friluftsliv

Områden som utgörs av större sammanhängande områden där värden för friluftsliv, natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterade och förvaltas med hänsyn till friluftslivet. Områdena ska vara allmänt tillgängliga och kan innehålla övernattningsmöjligheter för det rörliga friluftslivet, skidspår, vandringsleder, motionsslingor med mera.

Grönstråk

Inom bebyggelsen mellan större grönområden finns behov att utveckla mer grönska för rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning. Grönstråken visar var ekosystemtjänster behöver stärkas.

Blåstråk

Blåstråk utgör vattendrag som har särskild betydelse för rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning.

Vatten

I plankartan finns områden som utgörs av sjöar och vattendrag redovisade. Dessa kan sammanfalla med områden för allmänna intressen, se del 2.

Jordbruk

Områden som brukas för jordbruk där markområdet bedöms ha ett speciellt värde för näringen. Jordbruksmarken ska bevaras och ha företräde framför andra markanvändningar vilket innebär att områdena ska undantas från exploateringar som påverkar dess möjlighet att brukas som areell näring.

Skogsbruk

Områden som brukas för skogsbruk där markområdet bedöms ha ett speciellt värde för näringen. Skogen ska bevaras och ha företräde framför andra markanvändningar vilket innebär att områdena ska undantas från exploateringar som påverkar dess möjlighet att brukas som areell näring.

Transporter och mobilitet

Plankartan redogör för transportstrukturer som har betydelse för utvecklingen av hållbart resande.

Huvudvägnät cykel

Stråk där det finns befintliga gång- och cykelvägar som ska utgöra ett sammanhängande nät med hög framkomlighet för cykel. Cykelnätet kompletteras med utvecklingslänkar för ett sammanhängande huvudcykelnät. Vissa sträckningar behöver detaljstuderas och markeras därför som utredningsområden i kartan.

Kollektivtrafiknod

De två järnvägsstationerna utgör strategiska noder som erbjuder byten mellan olika transportslag. En ny kollektivtrafiknod är placerad på strategisk plats vid Eriksberg i anslutning till E18 som behöver utredas vidare.

Kollektivtrafikstråk

Befintliga kollektivtrafikstråk på järnväg trafikeras med regional tågtrafik. Reservat för utveckling av järnväg är ett område som reserveras för utbyggnation av järnväg. Inga åtgärder ska vidtas som omöjliggör eller väsentligt försvårar utbyggnation av järnväg.

Befintliga kollektivtrafikstråk på väg för lokal och regional busstrafik, där framkomligheten för buss är prioriterad framför andra trafikslag i stråket. Nytt kollektivtrafikstråk på väg är strategiska stråk som behöver utredas vidare utifrån möjligheterna att ingå i kollektivtrafikstråk för väg.

Fordonstrafik

Befintligt huvudstråk för fordonstrafik har särskild betydelse för snabb kollektivtrafik, godstransporter och pendling med bil.

Teknisk försörjning

I plankartan redovisas kommunens befintliga anläggning för teknisk försörjning.

De tre största tätorterna Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm har alla unika karaktärsdrag och sin egen bebyggelsehistoria som samspelar och bidrar till helheten. Sörstafors-Lyckhem är en mindre tätort mellan Hallstahammar och Kolbäck.  I Hallstahammars tätort bor runt 70 procent av kommunens befolkning och ungefär 20 procent fördelas på Kolbäck, Sörstafors-Lyckhem och Strömsholm.

För att bibehålla den positiva befolkningsutvecklingen ska tätorterna fortsätta att utvecklas med bostäder och goda boendemiljöer. Bostäder utvecklas med en blandning av hustyper och boendeformer för att möjliggöra för människor att kunna bo kvar i orten genom hela livet.

Principer för hållbart byggande

Den bebyggda miljön är permanent och det som byggs på en plats ska stå där under en lång tid framöver. Utformning av byggnader och utomhusmiljöer ska bland annat ta hänsyn till klimatanpassade lösningar, materialval och tekniska förutsättningar. Samtidigt spelar gestaltning och estetik i det offentliga rummet en stor roll för tätortens identitet och för människors psykiska och fysiska hälsa.

Översiktsplanens sju principer för ett hållbart byggande ska vara vägledande i utvecklingen av tätorterna.

Förnya strukturen med mer blandad bebyggelse

Vid komplettering av bostadsbebyggelse i tätorterna bidrar nya bostäder till en större variation av bostadsformer, både på stadsdelsnivå och tätortsnivå. Det innebär att tillföra bostäder som inte redan finns på platsen idag för att människor kan bo kvar även när bostadsbehovet ändras. Detta skapar mer socialt integrerade stadsdelar där människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk ställning kan mötas. Blandad bebyggelse syftar även till att tillföra en arkitektonisk variation för att bidra till mer levande och intressanta livsmiljöer.

Strategin att förnya strukturen innebär exempelvis att ett område med flerbostadshus kan kompletteras med radhus, eller att ett område med gles bebyggelse får mer tät bebyggelse. Syftet kan också vara att minska skillnader i höjd och storlek mellan olika områden. Det sker genom att bygga nya hus som fungerar som en naturlig övergång mellan höga och låga byggnader. Strategin skulle kunna tillämpas vid mindre kompletteringar inom befintlig struktur eller inom utvecklingsområden i ytterområdena. Illustrationen överst till höger visar hur ett område kan kompletteras med andra typer av bostäder

Befintliga byggnader växer på höjden

Tätorterna kan utvecklas genom inslag av högre bebyggelse. Markanvändningen kan nyttjas mer effektivt än idag, särskilt i de centrala delarna då bebyggelsen generellt är låg och gles i tätorterna. Strategin innebär att bebyggelsevolymen ökar utan att antalet byggnader ökar. Inom principen ryms på- och tillbyggnader både i höjd- och sidled. Denna strategi skulle kunna tillämpas i Hallstahammar och Kolbäcks centrum.

När centrum utvecklas bör det undersökas om det går att bygga på våningar på befintliga byggnader. Hänsyn måste tas till kulturhistoriska värden och tekniska förutsättningar. När bebyggelsen växer på höjden kan räddningstjänstens förutsättningar förändras. Påbyggnad av lägre hus kan försvåra utrymning och kräva extra byggnadstekniska åtgärder utöver Boverkets byggregler. Illustrationen i mitten till höger visar hur ett område med låg bebyggelse kan byggas på med fler våningar

Förvandla området genom rivning

Rivning ska inte vara första valet vid en komplettering av bebyggelsen. Rivning kan behövas om det krävs en mer effektiv markanvändning och gör det möjligt att förändra områdets bebyggelsetyp eller användning. Principen om cirkulär ekonomi ska tillämpas, både för att undvika rivning och i samband med rivning. Illustrationen längst ner till höger visar hur vissa byggnader kan rivas för att förvandla ett område till en ny typ av bebyggelse.

Om rivning är ett alternativ behöver det analyseras vad som är mest lämpligt ut ett hållbarhetsperspektiv i jämförelse med andra intressen, till exempel kulturmiljövärden. Principen att förvandla genom rivning kan användas för ny bebyggelse som behöver bli anpassad i typ, struktur och skala. Rivning kan tillämpas i delar av Hallstahammar och Kolbäcks centrum eller vid omvandling av exempelvis verksamhetstomter till bostäder.

2. Separera verksamhetsområden från bostäder

Sammanhängande områden för verksamheter och industri kan vara ett störande inslag i bostadsmiljön. Exempelvis kan det handla om stora anläggningar med omgivningsbuller eller som avger lukt. Det kan även vara verksamheter som genererar mycket trafik, till exempel externhandel och stora besöksmål.

Därför bör mark för störande verksamheter och industri lokaliseras avskilt från bostadsområden. Verksamheter har dessutom ofta ett behov av tillgång till större kommunikationsleder där det redan är en bullerutsatt miljö. Nya verksamhets- och industriområden är därför placerade i dessa typer av lägen, till exempel i anslutning till E18.

3. Värdesätt det gröna och stärk samband

I tätbebyggda miljöer har parker och annan grönska betydelse både för människors välmående och för miljön. Grönområden bidrar exempelvis till svalare temperaturer och ger bättre förutsättningar för att hantera ett förändrat klimat. Fullvuxna träd och träddungar gör nytta både för den biologiska mångfalden och för klimatanpassning och tar lång tid att ersätta. Utvecklingen av tätorterna bör utgå ifrån att använda redan hårdgjorda ytor för bebyggelse för att bevara och utveckla befintliga parker och grönområden.

När vi kompletterar den befintliga bebyggelsen bör vi ta hänsyn till områdets befintliga struktur och värdesätta det gröna. Nya byggnader placeras så att det går att bibehålla kopplingar mellan målpunkter och grönområden. Kompletteringen av tätorterna ska stärka samband och minska barriärer mellan olika områden.

4. Lägg fokus på gestaltad livsmiljö

En god gestaltad livsmiljö utgår bland annat från kommunens historiska utveckling och de värden och kvaliteter som karaktäriserar Hallstahammar. Den fysiska miljön bör utformas för att främja välmående, trygghet och en hållbar livsstil. Arkitektur formar helheten i våra tätorter och landskap. Det som byggs och den arkitektur vi skapar idag blir morgondagens kulturmiljöer.

Regeringens mål för gestaltad livsmiljö innebär ett högre fokus på arkitektur som bidrar till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Genom arkitektur skapas de livsmiljöer som vi bor, lever och verkar inom. Det kan vara byggnader, parker, gator och andra anläggningar – både enskilt och i samspel med varandra.

Kulturmiljöer är spår av människors liv i landskapet och den byggda miljön. Kulturmiljön ses som en resurs för samhället, med betydelse för identitet, trygghet och besöksnäring. Genom att värna om vår historia och lyfta fram kulturmiljöer och historiska värden som en del av samhällsutvecklingen kan vi ha kvar det som finns och förstå platsens historia.

Den fysiska miljöns utformning spelar en avgörande roll för människors möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Hur vi utformar våra miljöer påverkar om samhället blir hållbart, jämlikt och inkluderande. Genom att anpassa oss till förändring och samtidigt utvecklar våra miljöer på ett varsamt sätt ger vi en riktning för framtidens gestaltning. Genom att tänka långsiktigt väger vi in hur arkitekturen påverkar människor och hur användbar den är, jämfört med vad den kostar på kort sikt. När gestaltningen utgår från människors behov kan den bidra till att människor känner ett ökat engagemang för platsen de bor på vilket bidrar till ökad social sammanhållning.

Aktuella kunskapsunderlag för värdefulla kulturmiljöer ska användas, särskilt för miljöer som står inför förändring. Kulturarv Västmanland ska användas som underlag för bedömning av kulturmiljövärden. Underlaget behöver kompletteras med en vägledning för en gestaltad livsmiljö som ger stöd i hur kulturmiljövärden och arkitektur ska hanteras i planering och bygglov.

Läs mer om kulturmiljö i Allmänna intressen.

5. Hantera klimatförändringar

Samhälls- och bebyggelseutvecklingen står inför flera utmaningar, exempelvis klimatförändringar, resursbrist och demografiska förändringar. Genom en ansvarsfull samhällsplanering kan vi minimera klimat- och miljöpåverkan och skapa en mer hållbar framtid. Klimatförändringarna påverkar både samhället och den byggda miljön. För att bevara och utveckla goda livsmiljöer behöver bebyggelseutvecklingen och fysiska miljön anpassas till ett förändrat klimat.

Strategin för klimatanpassning bygger på fyra steg. I första hand bör risker undvikas genom att inte bygga i områden som riskerar översvämning, ras eller skred. Lindrande åtgärder kan handla om att bibehålla naturliga vattenflöden, öka grönska i tätorterna och skapa våtmarker. Därefter handlar det om att hindra skador genom skyddsåtgärder, som exempelvis att bygga ett översvämningsskydd. Som sista utväg kan bebyggelse behöva dras tillbaka från områden där riskerna inte kan hanteras på annat sätt.

Läs mer om klimatrisker under Allmänna intressen.

6. Gå över till cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som syftar till att minimera avfall och maximera användningen av resurser genom att skapa ett kretslopp där produkter och material används så länge som möjligt. Ett hållbart byggande kräver en effektiv hushållning av naturresurser för att minska klimat- och miljöpåverkan. En övergång till cirkulär ekonomi stödjer detta genom att begränsa resursuttaget, minska utsläppen och ta bättre tillvara material och produkter inom byggande och exploatering.

Materialförsörjning är en stor del av dagens byggande. Genom att använda krossat berg eller morän i stället för naturgrus finns möjlighet att skydda framtida dricksvattenförsörjning. Materialförsörjningen planeras också för att minimera klimatpåverkan, bland annat genom kortare transportsträckor. Återvinning och återanvändning av material ska vara förstavalet och strategiska lagringsplatser kan behövas för att minska behovet av transporter och att bryta nytt material.

Hushållning handlar även om att ta vara på befintlig bebyggelse. I första hand ska byggnader förvaltas och renoveras, och rivning undvikas så långt det är möjligt. Vid renovering eller rivning bör så mycket byggmaterial som möjligt återbrukas eller återvinnas. Vid nybyggnation bör begagnade byggprodukter användas i första hand. För att lyckas med omställningen till en cirkulär ekonomi behöver tänkesättet genomsyra hela processen – från idé, projektering och byggande, till förvaltning och underhåll.

7. Utveckla social infrastruktur

Social infrastruktur omfattar grundläggande samhällsservice, som hälso- och sjukvård, skola och äldreomsorg, och viktiga miljöer för social samvara och livskvalitet, exempelvis rekreationsområden, mötesplatser, fritids- och idrottsaktiviteter. Tillgången på olika typer av samhällsservice och var den ligger påverkar livskvaliteten för människor. Det utgör en grundläggande del i välfärdssamhället som även skapar en social grund för att människor ska kunna känna tillhörighet samt bidrar positivt till jämlikhet och jämställdhet.

Främja möten och integration

Skolor, parker, lekplatser, handel och fritids- och idrottsanläggningar är samlingsplatser för människor. För att främja integration och social hållbarhet bör dessa lokaliseras på en plats som innebär ett brett upptagningsområde och att de kan samnyttjas av olika verksamheter under dygnet och året. På så sätt främjas möten mellan människor med olika bakgrund både på skoltid och på fritiden. Lokalisering av handel kan också betraktas som en del av den sociala infrastrukturen och kommunens centrum behöver utvecklas till platser där handel koncentreras för att skapa en tydligare mötesplats.

Tillgänglighet

De är viktigt att social infrastruktur lokaliseras så att den är enkel att nå via gång- och cykel eller kollektivtrafik. Rekreation- och idrottsplatser ska vara tillgängliga för alla för att bidra till jämlikhet och folkhälsa. Planering och utformning av gång- och cykelvägar och kollektivtrafikstråk behöver ta hänsyn till dessa platser som viktiga målpunkter.

Samnyttjande

Samlokalisering och samnyttjande av platser och lokaler har betydelse för en hållbar ekonomi. Det betyder att den ekonomiska investeringen i den fysiska platsen kan användas fullt ut samtidigt som det ger fler möjligheter att få tillgång till ändamålsenliga platser och lokaler för sin verksamhet.

Kommunala verksamhetslokaler bör utformas för samnyttjande där det är möjligt. Det kan exempelvis handla om att lokaler för skolverksamhet kan nyttjas av föreningslivet utanför skoltid. Vid om- och nybyggnation är det viktigt med flexibla lokaler som möjliggör för samnyttjande och enkel omställning vid behov. Exempelvis kan det handla om att möjliggöra att lokaler för skolverksamhet med enkla medel kan ställas om till förskola eller gruppboende vid behov. Flexibla lokaler kan också ha betydelse för samhällets beredskap, där exempelvis skolor kan ombildas till sjukhus i händelse av kris eller krig.

Bostadsutvecklingen ska bidra till en ökad variation av bostadsformer i kommunens olika stadsdelar. Planen innehåller utveckling av nya bostadsområden och komplettering av befintliga bostadsområden. Genom att i första hand komplettera inom befintliga strukturer i tätorterna, använder vi resurser effektivt och undviker att använda värdefull mark, som exempelvis jordbruksmark och grönområden, för bebyggelse. 

Tätorterna kan utvecklas med blandad bebyggelse där det även finns service och icke störande verksamheter. Bostadsförsörjningsplanen beskriver behovet av vilken typ av bostäder som behövs. Rörligheten på bostadsmarknaden kan förbättras genom att erbjuda fler bostadsformer i olika områden. Om exempelvis årsrika får möjlighet att flytta till mindre, mer tillgängliga bostäder i samma område frigörs villor för barnfamiljer. På så sätt kan bostadsbeståndet i kommunen uppfylla olika behov och livssituationer över tid.

Kommunens planberedskap möjliggör för upp till 900 bostäder i pågående planuppdrag och redan antagna detaljplaner med outnyttjade byggrätter. Vissa äldre planer bör ses över och uppdateras enligt nuvarande bostadsförsörjningsbehov. Mindre tillägg i befintlig bebyggelsestruktur är också möjlig.

Översiktsplanen föreslår utvecklingsområden med sammanlagt cirka 400 nya bostäder i Kolbäck och cirka 800 nya bostäder i Hallstahammar. Ny bebyggelse bör utformas med blandad bebyggelse enligt stadsbyggnadskonceptet Trädgårdsstaden med inslag av tätare kvarter och högre bebyggelse i tätorternas centrum. Utbyggnadspotentialen för varje utvecklingsområde analyseras mer i detalj i fortsatt planering. Bedömningen är att planberedskap tillsammans med namngivna utvecklingsområden klarar att möta den högre tillväxtnivån till 2050.

Centrum

Hallstahammars centrum är en central plats med service, bostäder, handel och mötesplatser, samt goda kommunikationer via busstrafik och järnväg. Centrum är en viktig målpunkt för många människor och många som förflyttar sig till och genom området som en del av sin resa till andra målpunkter. Kopplingen till resecentrum vid stationen är viktig att utveckla. Befintliga detaljplaner möjliggör för ett större resecentrum och bebyggelse i Knektbacken kan förbättra kopplingen mellan stationen och centrum.

Utveckling av centrum är prioriterat. Centrum ska utvecklas för att vara en attraktiv plats där människor vill vistas, vilket innebär att gestaltning av byggnaderna och miljön är viktig. Både bebyggelse och utemiljöer ska utvecklas för att skapa en trygg och levande plats året om. Hallstahammars centrum ska bli kommunens tydliga stadskärna och landmärke. I centrumutvecklingen ingår områden som kopplar samman centrum med stationen. Området längs Hans von Kantzows väg ligger i attraktivt pendlingsläge nära resecentrum och intill centrumparken pågår en detaljplan för bostäder.

Det finns potential för cirka 500 bostäder inom området för Hallstahammars centrum. Strukturen i centrum kan behöva ses över, och komplettering av bebyggelse kan ske med nya kvarter, mindre tillägg eller genom att bygga på höjden. Centrum bör utvecklas med tätare bebyggelse för att stärka identiteten och underlätta orienteringen.

Särskild planeringshänsyn

• Ta fram fördjupad planering för Hallstahammars centrum för en samordnad utveckling av området.

• Planeringen ska inte påverka riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö negativt.

• Det finns kapacitetsproblem i spillvattennätet vilket innebär att åtgärder krävs för vatten och avlopp i samband med planering och utbyggnation av området.

• Elnätets kapacitet behöver förstärkas i centrala Hallstahammar. Ledningsägare ska involveras tidigt i planeringsarbetet för att samordning med elnätsföretagens utvecklingsplaner.

• Utred bullersituationen vid planläggning av området.

• Genomför riskanalys med avseende på närhet till järnväg.

• Ta fram en strandskyddsutredning för att utreda möjligheten till dispens eller upphävande av strandskydd i delar av området.

• Genomför geoteknisk utredning för att säkerställa markens stabilitet.

• Flyghindersanalys, som beställs hos Luftfartsverket, ska genomföras för objekt högre än 20 meter

Näs

Näs ligger längs med den västra infarten till tätorten Hallstahammar. Området ligger mellan två befintliga bostadsområden med närhet till Näslundskolan, gång- och cykelvägar, väg 252 och busshållplats. Näs är därför en lämplig plats för utveckling av mer blandad bostadsbebyggelse och samhällsservice. Det finns ett pågående planuppdrag för bostäder och ny förskola söder om Sörkvarnsvägen.

Ny bostadsbebyggelse kan främst ske i området söder om Sörkvarnsvägen. Utvecklingen kan bidra till att skapa en mer välkomnande och attraktiv infart till tätorten Hallstahammar. För byggnation norr om Sörkvarnsvägen kan placering av gator vara en utmaning och hänsyn behöver tas till skuggning av befintlig bebyggelse i Agnesdal.

Beroende på vilka bostäder som byggs, och var en eventuell förskola placeras, finns det plats för omkring 80 bostäder. Utveckling av området kan skapa en sammanhållen utveckling av Hallstahammar med goda förutsättningar för kollektivtrafik. En bedömning av exploatering på jordbruksmark motiveras i bilagan Lokaliseringsprövning för bebyggelse på jordbruksmark.

Särskild planeringshänsyn

• Utred bullersituationen vid planläggning av området.

• Genomför riskbedömning vid bebyggelse kring närliggande sekundärled för farligt gods.

• Det finns kapacitetsproblem i spillvattennätet vilket innebär att åtgärder krävs för vatten och avlopp i samband med planering och utbyggnation av området.

• Elnätets kapacitet behöver förstärkas i centrala Hallstahammar. Ledningsägare ska involveras tidigt i planeringsarbetet för att samordning med elnätsföretagens utvecklingsplaner.

• Undvik negativ påverkan på grundvatten och miljökvalitetsnormer.

• Hänsyn tas till att området ligger inom vattenskyddsområde.

• Vid utveckling på norra sidan av Sörkvarnsvägen tas hänsyn till befintlig bebyggelse.

Valstalund

Valstalund ligger i den nordöstra delen av tätorten och är idag är ett relativt homogent villaområde. Här finns goda rekreationsmöjligheter, bland annat är det nära till Valstalunds naturreservat och motionsspår upp mot Duvhällarna. Det finns en gällande detaljplan precis intill som ger förutsättningar för att vidareutveckla området och ta tillvara redan gjorda investeringar i trafikstruktur, vatten och avlopp. Möjligheterna för gång- och cykel är goda, men möjlighet att nyttja kollektivtrafik sämre.

Det kan byggas omkring 100 nya bostäder i området. Valstalund kan utvecklas till en mer varierad stadsdel med blandad bebyggelse. Det kan bidra till att uppfylla tätortens bostadsbehov för livets alla skeden och stärka social mångfald och effektiv markanvändning. Blandad bebyggelse i denna del av tätorten kan också bidra till ett starkare underlag för kollektivi fvtrafik för de norra delarna av Hallstahammar.

Eftersom området ligger på jordbruksmark i utkanten av tätorten bör det bara användas vid den högre nivån för tillväxt och om behovet inte kan lösas i andra delar av kommunen. En bedömning av exploatering på jordbruksmark motiveras i bilagan Lokaliseringsprövning för bebyggelse på jordbruksmark.

Särskild planeringshänsyn

• Säkerställ viktiga rekreationsstråk och att det finns kopplingar till dem.

• Effektiv markanvändning med hänsyn till att jordbruksmark tas i anspråk.

• Området kan anslutas till kommunalt vatten- och avlopp.

Norra Nibble-området

Norra Nibble är ett område med mindre verksamheter och småindustrier som ligger cirka en kilometer väster om centrum. Norra delen av området regleras i gällande detaljplaner till industri- och kontorsändamål med inslag av bostäder. För Nibbleplan, den södra delen av området, regleras marken till handel och småindustri. Omgivningen består av villor och flerbostadshus och området upplevs idag som en barriär vilket är negativt för trygghet och tillgänglighet, särskilt för barn som ska ta sig till skolan.

Norra Nibble-området ligger i ett strategiskt läge med närhet till centrum, service, skola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar samt natur och rekreation. Detta gör området intressant att utveckla med bostäder för att skapa en mer levande stadsdel som kan bidra till att områdets karaktär blir mer attraktivt, samtidigt som det fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva icke-störande verksamheter.

Området bör kunna rymma minst 50 nya bostäder, men detta behöver utredas vidare. Oavsett om området utvecklas med bostäder eller inte behöver fysiska och sociala barriärer mellan olika målpunkter minskas. Viktiga målpunkter att ta hänsyn till är centrum, Nibbleskolan, Ädelstenen och Valstaskogen.

Särskild planeringshänsyn

• En övergripande utvecklingsstrategi bör tas fram i dialog med fastighetsägare.

• Använd kulturmiljöunderlaget som stöd för att värdera och bevara kulturhistoriska kvaliteter.

• Hänsyn ska tas till kraftledningen längs Häradsvägen.

Centrum

Kolbäcks centrum är en viktig nod med närhet till grönska och rekreationsområden samt till handel, service och kommunikationer. Kolbäcks station med sitt stationshus utgör tillsammans med busshållplatsen en central knutpunkt för resor. I området finns en blandning av handel, bostäder, restauranger och service, både i bottenvåningar på flerbostadshus och i fristående byggnader. Det finns mötesplatser i centrum men det behöver utvecklas tydligare torg och fler typer av mötesplatser.

Kolbäcks centrum kan utvecklas med omkring 100 bostäder. Området kan utvecklas med bostäder och möjliggör för sociala möten genom utvecklade utomhusmiljöer för att skapa en trygg och levande plats. Kompletterande bebyggelse, exempelvis flerbostadshus och sammanbyggda småhus, kan ske på lucktomter där det är möjligt. I Kolbäcks centrum kan bebyggelseutveckling också ske genom komplettering av befintlig bebyggelse på höjden med hänsyn till den befintliga bebyggelsehöjden på mellan tre och sex våningar.

Särskild planeringshänsyn

• Ta fram fördjupad planering för Kolbäcks centrum för att samordna utvecklingen av området.

• Undvik negativ påverkan på grundvatten och miljökvalitetsnormer.

• Utred bullersituationen vid planläggning av området.

• Genomför riskbedömning vid bebyggelse kring närliggande sekundärled för farligt gods.

• Planeringen ska inte påverka riksintressen för friluftsliv och kulturmiljö negativt.

• Ta hänsyn till att området ligger inom vattenskyddsområde.

Kyrkbyn

Söder om centrala Kolbäck, på andra sidan Kolbäcksån, ligger Kyrkbyn. Här finns det bland annat finns en kyrka, skola, och bostadsbebyggelse med mestadels villor. Kyrkbyn erbjuder goda kommunikationer med busshållplats invid Kyrkbyvägen samt förbindelser för gång- och cykel till såväl centrala Kolbäck, Hallstahammar och Strömsholm. Utvecklingsområdet utgörs av två delområden med separata fastigheter där ett planprogram har tagits fram som visar målet med utvecklingen. Påbörjade detaljplaner finns för norra delen av Kyrkbyn samt del av södra området.

Enligt planprogrammet kan Kyrkbyn utvecklas med ny blandad bostadsbebyggelse med totalt cirka 150 bostäder samt en förskola i södra delen. Detta skapar möjlighet för att på sikt möta en befolkningsutveckling och skapa ett område som där det är möjligt att bo kvar i livets olika skeden. Grönytor, lekmiljöer och rekreationsområden i anslutning till Kolbäcken ska behållas. Genom en gång- och cykelbro över Kolbäcksån kan området kopplas ihop med de centrala delarna av Kolbäck. Det bidrar till en mer sammanhållen tätort och större tillgång till de rekreationsområden som finns i området.

En bedömning av exploatering på jordbruksmark har gjorts i samband med framtagandet av planprogrammet för området. Utredningen visar att området är lämpligt att bygga inom för att möta bostadsbehovet i Kolbäck.

Särskild planeringshänsyn

• Beakta översvämningsrisker kopplade till Kolbäcken och Kolbäcksån.

• Ta hänsyn till att området ligger inom tillrinningsområde för grundvatten.

• Ta fram en strandskyddsutredning för att utreda möjligheten till dispens eller upphävande av strandskydd i delar av området.

• Utred eventuella föroreningar från tidigare jordbruksanvändning för att säkerställa lämplig exploatering.

• Upprätta en dagvattenutredning för hållbar hantering med hänsyn till tillrinningsområde för grundvatten.

• Tillämpa kulturmiljöunderlaget som stöd för att värdera och bevara kulturhistoriska kvaliteter.

• Undvik negativ påverkan på Kyrkbyåsen som naturreservat och Natura 2000-område samt på riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv.

• Området kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp.

Vänsta

Området Vänsta ligger väster om centrala Kolbäck och omges av befintlig villabebyggelse. För att på lång sikt kunna möta bostadsbehovet i Kolbäck och skapa mer variation av bostäder kan det vara aktuellt att komplettera den västra delen av tätorten med blandade bostadsformer. Området har ett bra läge med väg 252 i öster och god tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Närheten till rekreation och friluftsliv skapar förutsättningar för en trivsam livsmiljö för alla åldrar.

Området kan ha potential att rymma omkring 120 bostäder beroende på bostadsform och utformning av området. Utvecklingen bör även inkludera skapande av grönområden såsom parker och rekreationsytor som kan bidra till att höja livskvaliteten för både befintliga och nya boende i området.

Eftersom området ligger på jordbruksmark i utkanten av tätorten bör det bara användas vid den högre nivån för tillväxt och om behovet inte kan lösas i andra delar av kommunen. En bedömning av exploatering på jordbruksmark motiveras i bilagan Lokaliseringsprövning för bebyggelse på jordbruksmark.

Särskild planeringshänsyn

• Utred eventuella föroreningar från tidigare jordbruksanvändning för att säkerställa lämplig exploatering.

• Upprätta en dagvattenutredning för hållbar hantering med hänsyn till tillrinningsområde för grundvatten.

• Effektiv markanvändning med hänsyn till att jordbruksmark tas i anspråk.

Oskarsborgsvägen

Strax norr om Herrskogen i Strömsholm ligger ett område av lantlig karaktär med en glest samlad bebyggelsestruktur som ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Området är attraktivt för bostäder och det finns ett bebyggelsetryck med önskemål om avstyckning av tomter i anslutning till den befintliga bebyggelsen. Marken ägs inte av kommunen.

En utveckling av bebyggelse kommer att ske på initiativ av markägaren. Utvecklingen av området behöver planeras i ett sammanhang och omfattningen ska studeras närmare i samråd med markägare. Det finns goda möjligheter att utveckla ett blandat utbud av bostäder som möter behoven i Strömsholm. Skalan behöver anpassas till tätortens småskaliga karaktär och Strömsholms profil som hästcentrum. Möjligheten till hästhållning och behov av grönstruktur ska beaktas. Delar av området utgörs av jordbruksmark som bör bibehållas för odling, djurhållning eller rekreation.

Särskild planeringshänsyn

• Ny bebyggelse utformas och placeras så att djurhållning fortsatt är möjlig.

• Beakta ökad belastning på Oskarsborgsvägen med hänsyn till framkomlighet och trafiksäkerhet.

• Bebyggelse ska anpassas till den lantliga karaktären.

• Tillämpa kulturmiljöunderlaget som stöd för att värdera och bevara kulturhistoriska kvaliteter.

• Ta särskild hänsyn till fornlämningar inom området.

• Utred bullersituationen från järnväg vid planläggning av området.

• Genomför riskbedömning vid bebyggelse kring närliggande sekundärled för farligt gods.

Utvecklingsområden för verksamheter och industrier

Kommunens verksamhetsområden spelar en viktig roll för den långsiktiga utvecklingen. Hallstahammars kommun ska erbjuda goda förutsättningar för företag att etablera och vidareutveckla sig. Ett bra näringslivsklimat bidrar till framväxten både nya företag och innovationer som innebär att fler arbetstillfällen skapas i kommunen.

När verksamhetsområden utvecklas bör man ta hänsyn till hur de nya företagen påverkar förutsättningen för centrumhandel i Kolbäck och Hallstahammar. Till exempel bör inte dagligvaruhandel tillåtas inom industriområden vid E18. Restauranger och sällanköpshandel som inte konkurrerar med centrumhandeln kan eventuellt tillåtas. En konsekvensanalys som visar hur centrumhandeln kan påverkas bör ingå i beslutsunderlaget.

Kommunen behöver ny mark för industri- och verksamheter, både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Utvecklingen bör ske i en lagom takt utifrån kommunens förutsättningar. Östra Eriksberg och Södra Nibble är kommunens utvecklingsområden för verksamheter- och industrier och beskrivs nedan.

Östra Eriksberg

Östra Eriksberg ligger direkt söder om Hallstahammars tätort och E18 och är till stora delar jordbruksmark. Genom området löper Vinbäcken som rinner ner mot Kolbäck och mynnar ut i Kolbäcksån. Den aktuella marken är en kommunalt ägd fastighet men delar av marken i anslutning till E18 ägs av Trafikverket. Direkt väster om Hallstavägen ligger ett befintligt industri- och verksamhetsområde, Västra Eriksberg.

Östra Eriksberg kan utvecklas med verksamheter och industri för att komplettera Västra Eriksberg och på så sätt forma ett sammanhållet verksamhetsområde i kommunen. Utveckling av området ska ske etappvis med start närmast E18 och utifrån förutsättningar och behov kompletteras söderut.

Områdets utveckling kräver samordning ur flera aspekter för att skapa ett attraktivt och hållbart verksamhets- och industriområde. Det är viktigt att det utformas för att skapa en inbjudande och tilltalande infart till tätorten. Med en genomtänkt gestaltning med grönska, belysning, arkitektoniska element och tydlig infrastruktur kan Eriksberg ge ett positivt första intryck för besökare och invånare som speglar ortens identitet.

Inför planläggning bör planering för kollektivtrafik och ett cykelstråk mot Kolbäck genomföras. Vid utveckling av området måste hänsyn tas till Vinbäcken för att säkerställa god vattenkvalitet och för att uppnå en effektiv markanvändning. En förstudie bör tas fram för att samordna planeringen ur ett helhetsperspektiv.

Det finns en lokaliseringsutredning som bedömer att området är lämpligt för utveckling av verksamhet- och industri. En bedömning av exploatering på jordbruksmark motiveras i bilagan Lokaliseringsprövning för bebyggelse på jordbruksmark.

Särskild planeringshänsyn

• Hänsyn tas till befintliga åkerholmar inom området.

• Utred området utifrån ett helhetsperspektiv i tidigt skede.

• Ta hänsyn till tillståndspliktig zon längs E18.

• Beakta räddningstjänstens insatsmöjligheter och brandvattenförsörjning vid detaljplaneläggning och lovgivning.

• Bedöma och motivera hur planförslaget kan påverka odlingslandskap och landskapsobjekt med bevarandevärden enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan.

• Området kan anslutas till kommunalt vatten- och avlopp och kopplas på befintligt elnät.

Södra Nibble

Södra Nibble ägs av kommunen och ligger norr om E18, direkt söder om befintliga verksamhetsområden i tätorten. Området består av jordbruksmark och skogsmark. Jordbruksmarken har åkerholmar som omfattas av biotopskydd.

Södra Nibble kan utvecklas med verksamheter och industri som ett komplement till de befintliga verksamhetsområdena i Södra Nibble och Västra Eriksberg. Utveckling sker med hänsyn till fornlämningar och biotopsskyddade åkerholmar inom området.

Det finns en lokaliseringsutredning som bedömer att området är lämpligt för utveckling av verksamhet- och industri. En bedömning av exploatering på jordbruksmark motiveras i bilagan Lokaliseringsprövning för bebyggelse på jordbruksmark.

Särskild planeringshänsyn

• Hänsyn tas till befintliga åkerholmar inom området.

• Hänsyn tas till kända och möjliga fornlämningar.

• Bedöma och motivera hur planförslaget kan påverka odlingslandskap och landskapsobjekt med bevarandevärden enligt Länsstyrelsens naturvårdsplan.

• Området kan anslutas till kommunalt vatten- och avlopp och kopplas på befintligt elnät.

1. Utveckla befintliga bebyggelsegrupper

Landsbygden ska rymma areella näringar och bebyggelse samtidigt som det finns höga natur- och kulturmiljövärden. Landskapet bidrar också till upplevelser som har en betydelse för kommunens karaktär och identitet. För att bibehålla dessa värden bör ny bebyggelse komplettera de byar och bebyggelsegrupper som redan finns.

Tillskott av bebyggelse i den tätortsnära landsbygden bör ske i ett större sammanhang som innefattar tätortens utveckling på sikt. Nära tätorten finns risk för att en oreglerad utveckling hindrar den framtida tätortsutvecklingen där andra krav finns för placering av gator, grönområden och bebyggelse.

2. Öka underlag för service och kollektivtrafik

Det finns ett behov av att samla ihop bebyggelse för att ge förutsättningar för kommunal service. Skolskjuts och andra kommunala tjänster blir mer ekonomiskt att utföra med en samlad bebyggelse. Genom att komplettera med nya bostäder där det redan finns cykelvägar och bussförbindelser, blir det lättare för människor på landsbygden att resa på ett hållbart sätt.

3. Förutsättningar för vatten och avlopp

Ny bebyggelse behöver lokaliseras med hänsyn till förutsättningar för vatten och avlopp. I anslutning till områden som ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp kan bebyggelsen utvecklas om platsen i övrigt är lämplig.

För områden som ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet bör bebyggelseutvecklingen vara mer restriktiv. När större bebyggelsegrupper utvecklas kan det uppstå problem med enskilda lösningar för vatten och avlopp, ur både ett kapacitets- och kvalitetsperspektiv. Det kan även uppstå krav på kommunen att ordna allmän försörjning av vatten och avlopp.

Läs mer om vatten och avlopp på landsbygden under kapitlet Teknisk försörjning.

4. Anpassa till landsbygdens värden

Landsbygden har många värden för exempelvis kulturmiljö, natur, rekreation, jordbruk och skogsbruk. Utveckling av landsbygden sker ofta genom bygglov för enstaka byggnader eller genom förhandsbesked för en mindre samling av bebyggelse där en prövning görs av enskilda och allmänna intressen.

Vid utformning av ny bebyggelse ska hänsyn tas till landskapets karaktär och befintliga bebyggelsestruktur. Förändringar och tillägg i den fysiska miljön bör anpassas med stor omsorg för att bevara lokala natur-, kultur- och landskapsvärden. Det historiska, kulturella och arkitektoniska arvet, inklusive byggnader, bebyggelsemiljöer och landskapsbilder med särskilda värden, ska skyddas genom noggrant val av plats, skala, form, färg och material.

Bebyggelseutvecklingen i kommunen ska ta hänsyn till och stärka Hallstahammars unika landskapsvärden. Följande underlag kan användas i planering och byggande. Utöver dessa finns lagar, förordningar och föreskrifter som också gäller.

• Kulturarv Västmanland. Underlaget är en inventering av kulturmiljövärden och ska användas som underlag för bedömning. Underlaget kommer att kompletteras med kommunala riktlinjer för vägledning och stöd i hur kulturmiljövärdena ska hanteras i planering och bygglov.

• Västmanlands läns landskapskaraktärsanalys. Kommunen delas in i fyra landskapskaraktärer: vattenrikt skogslandskap, slättlandskap, sjönära landskap samt åsar och ådalar. Karaktärerna baseras på samspelet mellan områdets naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara värden som präglar området och skiljer det från omkringliggande landskap. Länets landskapskaraktärsanalys ska användas som underlag för bedömning av ett förslags lämplighet och påverkan på landskapsbilden som helhet.

• Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Bevarandeprogrammet dokumenterar de kombinerade natur- och kulturmiljövärden som fanns i odlingslandskapet 1991. Ett variationsrikt odlingslandskap är avgörande för flora, fauna och den genetiska mångfalden. Värdefulla bebyggelsehistoriska lämningar och strukturer från olika tiders och regioners odlingssystem ska bevaras. Ingen uppdatering av rapporten har gjorts men flera områden brukas fortfarande och rapporten kan vara ett bra underlag vid beslut som rör odlingslandskapet.

5. Hänsyn till areella näringar

Areella näringar utgör starka värden i kommunen. Marker för jordbruk och skogsbruk bidrar starkt till kommunens identitet och är en viktig del för en levande landsbygd. Användning av jordbruksmark för bebyggelse ger negativa konsekvenser för jordbruksmarkens värden, men kan i vissa situationer vara nödvändigt och motiverat för samhällsutvecklingen. Detta beskrivs mer i Del 2 Allmänna intressen.

För landsbygdsutvecklingen är det viktigt att uppmuntra de lokala areella näringarna och det lokalproducerade. Mathantverk och besöksnäring går hand i hand och skogsmark kan vara populära för friluftsliv och rekreation som är viktigt för både besökande och boende. För att stimulera en levande landsbygd är det viktigt att lokala jord- och skogsbrukare kan inkludera besöksperspektivet i sin verksamhet. Sådan markanvändning som gynnar den areella näringens utveckling ur ett besöksperspektiv inryms därför i markanvändningen areell näring.

När ny bebyggelse utvecklas på landsbygden bör man undvika placering på åker-, ängs- och betesmark. Enstaka undantag kan göras för lantbruksrelaterad bebyggelse som är nödvändig för att behålla eller utveckla jordbruksverksamhet och landsbygdsnäring. Bebyggelsen behöver också vara förenlig med jordbrukets verksamheter, till exempel djurhållning, och ska hanteras i planering och lovgivning enligt praxis.

A. Vid placering av ny bebyggelse invid en väg bör dessa placeras av den sidan av vägen där befintlig bebyggelse redan finns. Detta bidrar till att den befintliga bebyggelsen kan stärkas och kompletteras, samtidigt som landskapsbilden bibehålls och oexploaterad mark kan sparas.

B. Vid lokalisering av nya byggnadskroppar ska hänsyn tas till siktlinjer och utsikt. En byggnad kan förstöra eller förtydliga en utsikt. Det är viktigt att göra platsbesök för att förstå hur placeringen kan påverka platsen och området i stort.

C. Ny bebyggelse ska undvikas att placeras på höjdpartier i landskapet. Enligt traditionen placerades samhällets viktigaste byggnader på höjdpartier där de syntes på långa avstånd, till exempel kyrkan eller herrgården. Ny bebyggelse bör därför i första hand placeras nedanför höjdpartierna för att byggnaden inte ska bli för dominant i landskapet. Om ett landskapsrum och eller dess topografi behöver förstärkas eller förtydligas, kan det vara lämpligt att placera nya byggnadskroppar på höjdpartier.

D. Vid prioritering mellan areella näringar är det bättre att placera ny bebyggelse i gränsen mellan dessa för att bibehålla större skiften för båda näringarna. Detta innebär även en mindre inverkan på landskapsbilden.

E. Ny bebyggelse ska i första hand byggas utifrån landskapets och terrängens förutsättningar. Det är i andra hand bättre att placera hus i slänter än att skapa platåer och större utfyllnader. Den nya marknivån ska möta omkringliggande mark på ett bra sätt ur ett tillgänglighetsperspektiv och sett till omgivningspåverkan.

I kartan till höger redovisas landsbygdsområden där det redan finns bebyggelse. Här finns möjligheter att pröva ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. När byar förtätas eller om ett större antal bostäder ska tillkomma i en glesare grupp behöver ny bebyggelse bedömas ur ett större perspektiv. Det är också viktigt att tänka på hur förändringarna påverkar omgivningen och om det finns behov av att samordna frågor som trafik, vatten och avlopp. Både enstaka tillskott till en tätare bebyggelse och ett större tillskott till mindre grupper kan innebära ett behov av detaljplanering. I kartan avgränsas områden där förutsättningarna för bebyggelseutveckling på landsbygd är goda.

I kartan till höger finns sammanhållen bebyggelse med kommunalt vatten och avlopp på landsbygd markerad. Småorterna Mölntorp och Borgåsund har tät kvartersliknande bebyggelsestruktur och är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. De omgärdas av jordbruk och andra restriktioner vilket innebär att utveckling av ny bebyggelse främst sker genom enstaka tillskott inom den befintliga strukturen.

Berg har en gles bebyggelsestruktur och goda förutsättningar för komplettering. Området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Berg ligger i ett jordbrukslandskap där en bedömning av påverkan på areella näringar och djurhållning kan behöva göras. Bebyggelseutvecklingen bör följa den struktur som området har idag. Vid en komplettering är det viktigt att ta vara på landskapsvärden vid kyrkan och möjligheten för kollektivtrafik. Vid planering av ytterligare bebyggelse i Berg behöver kapaciteten i det kommunala vatten och avlopp-ledningsnätet utredas.

Ekosystemtjänster handlar om de funktioner och värden som naturen ger oss genom grön- och blåområden och påverkas av hur mark- och vattenanvändningen. Eftersom naturens funktioner hänger samman och påverkar många delar av samhället samtidigt, är det viktigt att se ekosystemtjänster ur ett helhetsperspektiv. Att bevara och utveckla ekosystemtjänster stärker den biologiska mångfalden, bidrar till människors hälsa och gör samhället mer motståndskraftigt mot förändringar, som till exempel klimatförändringar. Att vistas i naturen främjar välbefinnande, och om grönområden placeras och utformas på rätt sätt kan de också hjälpa samhället att hantera översvämningar, värmeböljor och andra klimatrelaterade utmaningar. Ett inkluderande och hållbart samhälle bygger på att ekosystemen fungerar – att luften renas, att marken håller vatten, att växter pollineras och att människor får möjlighet till rekreation och naturupplevelser.

Det finns en nyligen antagen grönstrukturplan som utgör ett ramverk för hur Hallstahammars kommun ska planera, utforma och förvalta den gröna infrastrukturen inom kommunen, för att den i längden ska bli hållbar och livskraftig. Syftet med planen är att ange mål och strategier för hur gröna värden ska bevaras och utvecklas, ekosystemtjänster bevaras och stärkas samt biologisk mångfald värnas. Grönstrukturplanens strategier och riktlinjer ska tillämpas vid planering och byggande.

Kommunen ska arbeta aktivt med att utveckla ekosystemtjänster. I samband med exploatering ska naturvärden och grönska inventeras och till exempel i en ekosystemtjänstanalys. Exploateringen får inte minska områdets miljömässiga och sociala värden. Ny bebyggelse och exploatering får inte bryta viktiga gröna stråk eller minska värdet av gröna samband.

Bilden till höger illustrerar vanliga ekosystemtjänster i fyra huvudgrupper som beskrivs nedan. Ikonerna har tagits fram av Boverket.

Försörjande tjänster

Att planera för en god tillgång till odlingsbar mark, lokal livsmedelsproduktion och hållbar vattenförsörjning bidrar till en ökad självförsörjningsgrad och därmed en högre krisberedskap. Vi vill bibehålla kommunens jordbruk och skogsbruk då marker för jordbruk och skogsbruk starkt bidrar till kommunens identitet och är en viktig del för en levande landsbygd. Skogsbruket spelar en central roll i produktionen av trä och andra skogsprodukter, samtidigt som skogarna erbjuder områden för rekreation och friluftsliv. Tätortsnära skogar bör förvaltas enligt principen för naturnära skogsbruk som till exempel innebär att motionsslingor kan bibehållas och kalhyggen för tallskogen undvikas.

Exploateringar och liknande slutgiltig användning av jordbruksmark och skogsmark ska undvikas, särskilt när det gäller större skiften. När jordbruksmark behöver användas för exploatering ska en bedömning göras enligt kraven i 3 kap 4 § miljöbalken. I samband med detaljplanering sammanställs detta i en lokaliseringsutredning som redogör för hur exploateringen tillgodoser väsentliga samhällsintressen och varför det inte finns alternativ mark som kan tillgodose detta intresse.

Mer om jord- och skogsbruk finns i del 2 Allmänna intressen.

Reglerande tjänster

Grönytorna i kommunen bidrar till klimatanpassning genom att ta hand om dagvatten, minska risken för översvämningar och ge svalkande effekter i tätbebyggda områden. Genom att planera för grönområden med flera olika funktioner stärks deras betydelse som långsiktiga resurser för både människor och natur.

Vid utveckling av tätorterna kan grönstrukturen bidra till att hantera översvämningsrisker och förbättra vattenkvaliteten. Trädkronor har en viktig värmereglerande funktion i tätorterna och principen om 30 procents krontäckning i varje stadsdel bör därför eftersträvas. Redan uppvuxna träd bör värderas högt vid avvägningar mot andra intressen, till exempel exploatering. Multifunktionella grönytor för rekreation, klimatanpassning och dagvattenhantering bör inkluderas i planeringen.

Kulturella tjänster

Kulturella ekosystemtjänster handlar om de icke-materiella fördelarna vi får från naturen och grönområden, som påverkar vårt välbefinnande, identitet och kulturarv. Genom att uppleva naturens skönhet och lugn får vi positiva effekter på både vår psykiska och fysiska hälsa. Områden med historiska och kulturella värden kopplat till grönska och vatten behöver skyddas för att bibehålla lokal identitet och biologiskt kulturarv.

Grönområden och naturområden spelar en viktig roll för att stärka kopplingen mellan människor och natur. Dessa miljöer har stor social betydelse, särskilt för barn, skolor och förskolor. Gröna miljöer ger möjlighet till rekreation och vila men fungerar också som lärande och inspirerande platser, där skolor och grupper kan få direktkontakt med naturen på ett pedagogiskt sätt. Genom att bevara och utveckla grönområden och naturmiljöer kan vi stärka rekreation, hälsa och sociala möten.

3-30-300-principen är vägledande för att skapa grönskande tätorter som bidrar till en trivsam och hälsosam boendemiljö. Varje person ska kunna se minst tre träd från sitt hem eller arbetsplats för en visuell kontakt med naturen som förbättrar mental hälsa och välbefinnande. Grönskan bör täcka minst 30 procent av ytan i varje stadsdel. Träd och annan grönska bidrar till att sänka temperaturer, förbättra luftkvaliteten och främja biologisk mångfald. Varje person ska ha högst 300 meter till en park eller ett grönområde för att enkelt kunna nå naturen för rekreation, motion och avkoppling vilket bidrar till både fysisk och mental hälsa.

Genom att använda kommunens kartering av grönområden som planeringsunderlag går det att skapa en grön infrastruktur som både stärker ekosystemens funktioner och höjer livskvaliteten för invånarna.

Stödjande tjänster

Stödjande ekosystemtjänster är de grundläggande funktioner i naturen som gör det möjligt för andra ekosystemtjänster att fungera. Bevarandet av biologisk mångfald och skydd av arter är avgörande för ekosystemens funktion och en hållbar samhällsutveckling. En rik biologisk mångfald bidrar till att naturen kan stå emot störningar, anpassa sig till klimatförändringar och fortsätta leverera viktiga ekosystemtjänster.

Biologisk mångfald kan främjas genom att bevara och utveckla spridningsvägar, livsmiljöer och varierad vegetation som större naturområden, grönområden, skogsdungar och trädplanteringar. I utvecklingen av våra tätorter ska vi bibehålla och komplettera gröna samband för att stärka biologisk mångfald respektive ekologiska funktioner som pollinering eller vattenrening.

Det är viktigt för den biologiska mångfalden att skydda och gynna arter som hotas av människlig aktivitet. Vid planläggning genomförs därför specifika utredningar som identifierar skyddade arter och deras livsmiljöer. Resultatet från dessa utredningar ligger till grund för eventuella anpassningar i planens utformning. För att undvika och minimera påverkan av en exploatering på en skyddad art, ska åtgärder genomföras enligt följande tre principer.

Areella näringar

Kommunens jordbruksmark är värdefull ur många perspektiv, till exempel för livsmedelsproduktion, landskapsbilden och kulturmiljön samt ur sociala och miljömässiga aspekter. Skogs- och jordbruksmark får endast exploateras om det finns goda skäl för det.

Läs mer i Del 2 Allmänna intressen och i bilagan Inventering av jordbruksmark.

De områden som är identifierade för areella näringar i kartan ska skyddas från åtgärder som negativt påverkar möjligheten att bruka marken på ett rationellt och långsiktigt sätt. Vid exploatering eller andra åtgärder på jordbruksmark eller i skogsmark ska en utredning genomföras som bedömer den långsiktigt hållbara nyttan för utvecklingen.

Natur och friluftsliv

Skogarna i kommunen är lättillgängliga, naturliga grönområden där människor kan koppla av, få frisk luft och röra på sig. Genom att bibehålla skogarna kan människor få möjlighet till friluftsliv och skapa en relation till den omgivande naturen.

Hänsyn behöver tas till jord- och skogsbruk vid åtgärder som stärker rekreationsmöjligheten. I områden med höga rekreativa värden kan det exempelvis innebära att behålla större stigar och vandringsleder även vid avverkningar. Detta ska i så fall ske i dialog med fastighetsägaren.

Hallstahammars tätort har nära till skogar med höga rekreationsvärden. Framför allt skogslandskapet i de norra delarna av tätorten bidrar till tätortens attraktionskraft. Kolbäcksåns stränder genom tätorten är i stora delar opåverkade, vilket gör dem till viktiga livsmiljöer för djur och växter samtidigt som de bjuder in till friluftsliv.

Naturen har en framträdande roll även i Kolbäcks tätort, med rullstensåsen som ett sammanhängande grönområde från norr till söder. Rullstensåsen har både naturvärden och betydelse för rekreation och friluftsliv. För att förbättra tillgången till naturområdena föreslås en gång- och cykelbro över Kolbäcksån vid Herrevadsbro, vilket skulle underlätta för boende att ta sig till Strömsholms golfbana och fiskeläget Kolbäcksgropen. Det har nyligen utvecklats en våtmark vid golfbanan, vilket stärker den biologiska mångfalden och förmågan att hantera översvämningsrisken längs Kolbäcken på ett robust sätt.

Eftersom Strömsholms tätort har många natur- och friluftsområden är det en attraktiv tätort för både boende och besökare. Exempelvis finns Strömsholms naturreservat och slottsanläggning som har både natur- och kulturupplevelser. Väster om tätorten finns större skogsområden för friluftsliv och rekreation. I Borgåsund vid Freden finns även kommunens enda iordningställda badstrand. På kartan till höger redovisas större naturområden för rekreation och friluftsliv.

Grönområden och parker

Hallstahammars grönområden kopplar samman tätorternas olika delar i gröna mötesplatser som bidrar till en mer hållbar och trivsam miljö. I tätorterna ska parker och gröna stråk bidra till att upprätthålla en sammanhållen grön infrastruktur som ger goda förutsättningar för djur- och växtliv, biologisk mångfald och möjligheterna för rekreation. Genom principen 3-30-300 finns förutsättningar för att stärka ekosystemtjänster och öka tillgången till hälsosamma, trygga och attraktiva utemiljöer. Det bidrar till klimatanpassning, biologisk mångfald, rekreation och ökad livskvalitet för kommunens invånare.

Grönområden och parker ska utvecklas med kvalitet för vistelse och möten med en mångfald av olika ekosystemtjänster. De kan fungera som en sammankopplande mötesplats mellan flera bostadsområden, vilket ökar förutsättningen för integration. På kartan till höger redovisas större grönområden och parker i tätorterna. I Hallstahammars tätort är Centrumparken en grönskande mötesplats. För att stärka rekreationsvärdet behöver området utvecklas. Lövboås är ett annat grönområde med höga rekreativa värden, där stora öppna gräsytor bjuder in till lek och social samvaro. På sikt skulle området kunna utvecklas med fler funktioner och olika typer av grönska.  Utöver dessa finns det flera mindre områden med varierande karaktär som kan utvecklas.

I Kolbäck utgör rullstensåsen en viktig grönstruktur, men det saknas säkra gång- och cykelvägar till flera rekreationsområden. Särskilt kopplingen mellan Kolbäcks IP och Borgby skans behöver förbättras. Vänstaskogen har också betydelse för bostadsnära rekreation och bör bevaras och utvecklas. I Strömsholm finns god tillgång på naturområden och tätortsnära skogar som ska fortsätta att vara tillgängliga för friluftsliv och rekreation.

Gröna och blå samband

Gröna stråk är särskilt viktiga för att knyta ihop olika naturområden och gröna miljöer i tätorterna samtidigt som de är spridningsvägar mellan olika områden för växter och djur. De blå stråken stärker den biologiska mångfalden och hjälper till att hantera dagvatten. Dessutom bidrar vattendragen till klimatanpassning genom att fungera som naturliga buffertar vid kraftiga regnfall och på så sätt minska risken för översvämningar. Gröna och blå stråk redovisas på kartan till höger.

De gröna stråken från centrala delar av Hallstahammar till Valstaskogen, Motionscentrum och Skansenområdet-Sörkvarnsforsen behöver förstärkas för att öka tillgängligheten till naturen. I Strömsholm är det viktigt att bibehålla gröna stråk som kopplar samman olika naturområden och friluftsområden.

Kolbäcksån och Strömsholms kanal är kommunens viktigaste rekreativa stråk, både på land och i vattnet. De trädbevuxna stränderna skapar goda livsmiljöer för djur och växter, samtidigt som de erbjuder vackra rekreationsmiljöer för invånarna. För att öka tillgången till dessa miljöer kan exempelvis promenadstråk för gående utvecklas. Samtidigt måste ekosystemens balans bevaras, vilket innebär att åtgärder som kan ha negativ påverkan bör undvikas, exempelvis hårdgörande av stränderna eller intensiv belysning.

Vinbäcken och Svenbybäcken är en del av kommunens blåstruktur och bidrar till klimatanpassning, dagvattenhantering, biologisk mångfald och rekreation. Vinbäcken rinner från Bredmossen i norr och mynnar ut i Kolbäcksån vid Herrevad, medan Svenbybäcken rinner från Hovmossen och mynnar ut i Kolbäcksån vid Sörstafors. Båda vattendragen reglerar vattenflöden, stödjer ekosystemtjänster och skapar livsmiljöer för växter och djur. Rekreativa värden utvecklas genom varsam planering, exempelvis genom anpassade gångstråk som gör det möjligt för invånarna att ta del av dessa naturområden utan att störa ekosystemen. Alla åtgärder bör genomföras med hänsyn till naturvärden och utan att påverka vattenkvaliteten negativt.

Ett transporteffektivt samhälle

Klimatomställningen ställer krav på hur vi planerar för transporter i samhället. Inom transportsektorn finns uppsatta mål av aktörer på olika nivåer som kommunen behöver förhålla sig till. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen förändrar hur vi förflyttar oss. Vi behöver planera för ett flexibelt transportsystem som inte hindrar framtida lösningar och samtidigt hanterar de utmaningar vi står inför här och nu.

Ett transporteffektivt samhälle använder mindre resurser för att människor ska kunna resa dit de behöver. Det går att minska klimatpåverkan från transportsektorn genom att främja aktiva transporter, stärka kollektivtrafiken och påverka människors resvanor innan resan börjar. Genom att placera arbetsplatser, bostäder och service nära varandra kan vi minska behovet av onödiga resor och göra det enklare att ta sig fram. Även godstransporter behöver utvecklas genom samordning, ny teknik och omfördelning till energieffektiva och fossilfria fordon.

En välfungerande kollektivtrafik inom kommunen och regionen gör det möjligt för människor att bo och arbeta i kommunen och samtidigt arbeta och ta del av utbildnings- och upplevelsemöjligheter i hela Mälardalsregionen. Gymnasieskola och sjukhusvård finns utanför kommunen i Köping och Västerås. Därför är den regionala kollektivtrafiken avgörande för tillgången till grundläggande service. Det regionala målet för kollektivtrafiken är att öka dess marknadsandel av personresor till 2030 från dagens nivå på 15–20 procent till runt 30 procent. För att arbeta mot ökad marknadsandel, samtidigt som kollektivtrafiken kan bidra till hela länets utveckling och livskraft, ska den regionala trafiken utvecklas inom målområdena Smart kollektivtrafik, Användbar kollektivtrafik och Attraktiv region.

Genom att samordna olika transportslag kan det bli enklare för resenären att välja alternativ som har lägre klimatpåverkan, utan att förlora flexibilitet och bekvämlighet. Utveckling av samordnade pendlarparkeringar och långtidsparkeringar i anslutning till kollektivtrafikens noder skapar goda förutsättningar för smidiga byten mellan olika transportslag. En samlad mobilitets- och trafikplan ska tas fram för att tydliggöra hur olika transportslag kan samverka och tillsammans bidra till ett effektivt, hållbart och välfungerande transportsystem.

Jämlikt, tryggt och säkert

Trygghet och trafiksäkerhet är grundläggande för att skapa ett inkluderande transportsystem som är tillgängligt för alla, oavsett ålder, funktionsförmåga eller socioekonomiska förutsättningar. Eftersom inte alla har tillgång till bil är det viktigt att främja gång, cykel och kollektivtrafik för att säkerställa jämlik tillgång till vardagens målpunkter. Gång- och cykelvägar ska knyta ihop kommunen för korta resor. Genom att utveckla säkra och trygga skolvägar skapas förutsättningar för barn att på egen hand gå eller cykla till skolan och sina aktiviteter, vilket stärker självständighet och hälsa. När vi gör det lättare att promenera i tätorten, väljer fler att gå eller cykla i vardagen. Det gör också att människor möts mer, vilket ökar tryggheten och gör att olika bostadsområden hänger ihop bättre.

Säkra gång- och cykelvägar samt tillgängliga och trygga platser för cykel- och bilparkering vid hållplatser och stationer kan göra att fler väljer gång eller cykel. Där det är nödvändigt ska gående och cyklister ha separata trafikytor för att skapa en trygg trafikmiljö, särskilt för barn, äldre och personer med funktionsvariation. För att öka kollektivtrafikresandet är hållplatser med hög trygghet, vistelsekvalitet och pålitliga avgångar avgörande. Genom att stärka kollektivtrafikens förutsättningar, inklusive pendlarparkering och tätare avgångar, skapas bättre möjligheter för fler att resa hållbart.

Kortare resor till fots och med cykel

En resa börjar ofta till fots eller med cykel och fortsätter genom gångvägar, cykelnät, kollektivtrafik eller bilresor. Cykeln är ett viktigt färdsätt mellan kommunens tätorter, där det redan finns välutvecklade cykelnät. För att cykeln även ska bli ett realistiskt alternativ på landsbygden behövs trygga och säkra gång- och cykelvägar som knyter samman mindre byar och bostadsområden med närliggande tätorter och målpunkter. Att stärka möjligheterna för gång- och cykel bidrar till ett mer jämlikt och inkluderande transportsystem.

Förutsättningarna för gång och cykel är mycket goda för kortare resor inom tätorterna. Kartan till höger visar zoner där det finns goda förutsättningar för gång eller cykel. All samlad bebyggelse i Hallstahammar och Kolbäcks tätorter ligger inom en radie av tre kilometer från tätortens centrum. Det innebär att det finns möjlighet att nå olika delar av tätorten inom 15 minuter på cykel. För transporter under två kilometer finns även god potential för gång. Med hänsyn till detta ska utveckling främst fokusera på zonerna inom en kilometer från Kolbäcks centrum och två kilometer från Hallstahammars centrum. Inom dessa zoner behöver framkomlighet för gående prioriteras.

Gång och cykel är två olika sätt att ta sig fram och behöver planeras var för sig. Gående kan uppleva otrygghet när de delar yta med cyklister, särskilt i takt med att nya, snabbare fordon som elcyklar, elsparkcyklar och lådcyklar blir vanligare. För att skapa en trygg och tillgänglig trafikmiljö behöver gång- och cykeltrafik ha separata trafikytor där det är möjligt. Inom tätorterna behöver ett sammanhängande, tydligt och tryggt cykelnät utvecklas, både huvudstråk för snabba förflyttningar och lokala nät för vardagsresor inom bostadsområden. I huvudcykelnätet bör cyklister ha tillräckligt med utrymme på gatan för att snabbt och enkelt kunna ta sig fram. Huvudcykelnätet kompletteras med lokalcykelnätet som ger cyklister möjligheter att nå hela vägen fram till sin målpunkt. I lokalnätet ska det vara enkelt för cyklister att ta sig fram på gång- och cykelbanor eller i blandtrafik på gator med låga hastigheter och mindre trafikflöden.

För att stärka kopplingarna mellan tätorter och viktiga målpunkter ska cykelnätet kompletteras. Mellan Hallstahammar och Sörstafors är en sträcka klar och det planeras för ytterligare en sträcka mellan Strömsholm och Borgåsund. Mellan Kolbäck och Eriksberg utreds ett cykelstråk som ska kopplas ihop med cykelstråket mellan Hallstahammar och Eriksberg. På så sätt skapas ett sammanhängande vägnät för cykel som binder samman kommunens boendemiljöer med natur- och kulturmiljöer, som samtidigt bidrar till hållbar och attraktiv mobilitet. Huvudcykelstråken ska tillsammans med kollektivtrafiken ha en strukturerande roll vid utveckling i Hallstahammars och Kolbäcks tätorter.

Trygga och tillgängliga bytespunkter

För att resor till fots och med cykel ska fungera väl, särskilt i kombination med kollektivtrafiken, behövs trygga och tillgängliga hållplatser och stationer. Arbetet behöver fokusera på samordnade tidtabeller mellan buss och tåg, pendlarparkeringar för cykel och bil samt bra gång- och cykelvägar till stationer och andra målpunkter. Parkering behöver utformas på ett platsbesparande sätt för att inte ta över gaturummet eller för att inte konkurrera med plats för gång, cykel och grönska.

De två stationslägena i kommunen – norra i Hallstahammar och södra i Kolbäck – spelar båda en central roll för tillgång till ändamålsenlig och konkurrenskraftig kollektivtrafik och gör det möjligt att nå stora delar av Mälardalsregionen. För att resan ska fungera hela vägen behöver dessa noder förstärkas med god koppling till lokal trafik, trygg miljö för väntan och enkla byten mellan färdsätt. Den norra järnvägsstationen och busscentrum i Hallstahammar är idag separerade ifrån varandra. I framtiden ska buss och tågtrafik samlas i ett gemensamt resecentrum för att förenkla byten mellan olika transportslag. Det är viktigt att bibehålla och vidareutveckla samordning mellan buss och tågtrafik även i det södra stationsläget i Kolbäck, där tiden för byten mellan olika trafikslag behöver säkerställas. God turtäthet som ger resenären flera alternativ gör att kollektivtrafiken blir enkel och pålitlig.

Genom att utveckla och bättre samla kollektivtrafiken i noder möjliggörs smidiga byten mellan buss och tåg. Resor från tätorternas olika bebyggelseområden till bytespunkternas förstärks genom tydliga och framkomliga gång- och cykelstråk samtidigt som den lokala kollektivtrafiken mellan tätorterna anpassas för att möjliggöra byten till den regionala kollektivtrafiken. Kartan till höger visar huvudstråken för cykelvägar samt kollektivtrafiknoder för byten mellan transportslag.

Lokal och regional rörlighet

Järnvägarna inom kommunen utgör viktiga kollektivtrafikstråk för resor till Mälardalen och redovisas i plankartan. I stråken ska en god turtäthet, kort restid och en robusthet gälla för ett dagligt resande med kollektivtrafik. Trafikverket har i åtgärdsvalsstudien Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm – Oslo konstaterat att stråket Stockholm – Oslo är transportintensivt och mycket talar för en fortsatt och förhållandevis snabb tillväxt av både person- och godstransporter. Mälarbanan är dubbelspårig Stockholm-Kolbäck. Mellan Kolbäck och Hovsta är banan i huvudsak enkelspårig. Det finns inga förslag på åtgärder för sträckan i nuläget. Kommunen reserverar mark i plankartan för utveckling av dubbelspår för Mälarbanan väster från Kolbäcks station för att skapa förutsättningar för Stockholm-Oslo-stråket.

I Hallstahammars kommun arbetspendlar närmare hälften av den arbetsföra befolkningen till andra kommuner för arbete samtidigt som en stor del av de som arbetar i kommunen också pendlar in från intilliggande orter. Arbetspendlingen är störst till och från de angränsande kommunerna Västerås, Köping och Surahammar. Tillgången till kollektivtrafik på järnväg västerut mot Köping och Örebro är viktig för att underlätta både in- och utpendling för arbete och behöver förstärkas. Även besöksnäringen skulle gynnas av detta.

För regionala resor finns tågresor från norra stationsläget till Västerås respektive Surahammar-Fagersta med Bergslagspendeln samt bussresor till Västerås. Det södra stationsläget erbjuder tågresor till Västerås-Sala-Uppsala respektive Eskilstuna-Katrineholm-Norrköping-Linköping med Mälartåg (Uven) samt bussresor till Köping och Västerås. För den ömsesidiga kopplingen mellan kommunen och regionen är det viktigt att bevara och stärka stationslägena. Orter som inte binds samman med kollektivtrafik riskerar att bidra till ett ökat användande av fossilbaserade persontransporter samt ge invånarna snävare utbud av arbete, utbildning, service och kultur- och fritidsaktiviteter.

Den lokala kollektivtrafiken länkar samman bytespunkterna vilket gör att alla invånare kan resa från både det södra och det norra stationsläget. Med den lokala kollektivtrafiken kan man även nå målpunkter längs vägen mellan tätorterna. För att bibehålla och främja kollektivtrafiken som binder samman kommunens tätorter, från Borgåsund till Hallstahammar, behöver bussens framkomlighet prioriteras på denna sträcka för att på sikt kunna erbjuda en restid som kan konkurrera med personbilen till viktiga målpunkter. Det är av särskilt stor vikt med tidspassning till regional tågtrafik på Hallstahammars och Kolbäcks stationer.

Möjligheterna för ett utvecklat kollektivtrafikstråk bör utredas mellan kommunens två stationer med Eriksberg som en viktig målpunkt med hänsyn till föreslagen utveckling av området. En ökad turtäthet mellan stationslägena och Eriksberg skulle innebära ett effektivare kollektivtrafiksystem som bättre kopplar samman bytespunkterna till regional kollektivtrafik och samtidigt erbjuder resenärerna fler avgångar och målpunkter i Mälardalsregionen.

Bilens roll utvecklas

Bilen har fortsatt en roll för att få ihop vardagspusslet, där arbete, skola, fritidsaktiviteter och andra åtaganden ska kombineras. Hallstahammar är en pendlingskommun och har delar av landsbygden där det saknas kollektivtrafik. Det finns även människor som av olika anledningar har svårt att hitta andra alternativ än bilen för att ta sig mellan vissa målpunkter. Samtidigt används bilen idag till korta resor som hade kunnat ske genom gång eller cykel.

Klimatomställningen innebär att personbilen i framtiden behöver drivas med andra drivmedel än idag. Den tekniska utvecklingen av eldrivna fordon innebär lägre klimatpåverkan men ställer också krav på investeringar i energiförsörjning och utbyggnad av laddinfrastruktur. Det behöver också finnas en öppenhet för nya tekniska lösningar som bidrar till ett klimatneutralt Sverige.

Bilen kräver mer utrymme per person både på vägen och som parkerad. Ett transportsystem där bilresor i högre grad kan kombineras med andra transportslag som tar mindre plats per person innebär mer plats för utveckling av bostäder i centrala lägen.

Parkeringsplatser i tätorten är viktiga för de personer som måste transportera sig med bilen till olika målpunkter. Utveckling av samordnade pendlarparkeringar och långtidsparkeringar i anslutning till kollektivtrafikens noder skapar goda förutsättningar för smidiga byten mellan olika transportslag. Det frigör yta för parkering nära service för dem som inte har något alternativ till bilen.

Kommunalt vatten och avlopp

Tillgången till rent vatten har stor betydelse för utvecklingen av mark och vatten. På grund av klimatförändringar, exploateringar och andra risker är tillgång till vatten av god kvalitet viktigt.

Mälarenergi Vatten AB ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten. De ska även avleda och omhänderta spillvatten och dagvatten enligt lagstiftningen och verksamhetens villkor. Majoriteten av kommunens hushåll och verksamheter är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Utöver tätorterna och deras närområden finns även kommunala anläggningar till byarna Berg och Mölntorp och Oskarsborg.

För en hållbar vattenanvändning behöver vi använda rätt vatten till rätt ändamål. Storförbrukare bör i större utsträckning återanvända sitt vatten, och där det är möjligt kan vatten av annan kvalitet än dricksvatten användas för vissa behov. Genom ekonomiska incitament och krav kan vi styra mot en mer effektiv vattenanvändning. Differentierad prissättning kan också bidra till att minska belastningen på vattenproduktionen och säkerställa en långsiktig och hållbar vattenförsörjning. En framtida minskad vattenanvändning minskar också belastning på reningsverket som innebär att stora investeringar inte behöver göras.

Vattenförsörjning

I Hallstahammars kommun finns ett aktivt vattenverk, Näs vattenverk. Kapaciteten för dricksvattenförsörjningen utifrån dagens behov bedöms vara goda. Nuvarande vattentäkt bedöms även, eventuellt med utökning av infiltrationsytor, klara det bedömda behovet av dricksvatten 2050. Dricksvattenproduktionen skyddas genom ett sammanhängande vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. Revidering av vattenskyddsområdet pågår.

En vattenförsörjningsplan för Hallstahammar har tagits fram där man undersökt vilka alternativa vattentäkter som skulle kunna var möjliga att använda i framtiden. Tidigare har även möjligheten att ansluta Hallstahammar till Västerås vattenförsörjning utretts. Planen baseras på SCB-s befolkningsprognos till skillnad från befolkningsutvecklingen i denna översiktsplan som redogör för en beredskap för låg respektive hög utvecklingstakt.

Hallstahammars kommun saknar en fullgod reservvattenförsörjning. Kolbäck vattenverk är idag inte i drift, men skulle kunna fungera som reservvattenverk för delar av kommunen. Vattenverket kan inte försörja hela kommunen och vattnet har tidigare haft kvalitetsproblem. Arbetet med att utreda Hallstahammars framtida reservvattenförsörjning pågår vid framtagande av denna översiktsplan.

Kommunen ska skydda yt- och grundvattentäkter långsiktigt, oavsett om de är kommunala eller enskilda. Planering och exploatering får inte påverka dricksvattenförsörjningen negativt. Vid planläggning bör modellerade tillrinningsområden användas för bedömning om det finns risk för påverkan. Kartan till höger visar prioriterade dricksvattenförekomster som lyfts fram i vattenförsörjningsplanen.

Avloppshantering

Inom kommunen finns ett allmänt reningsverk, Mölntorps avloppsreningsverk. Recipient för avloppsvattnet är Kolbäcksån. Kolbäcksån mynnar i Mälaren som utgör vattentäkt för två miljoner människor. Det bedöms i nuläget finnas god kapacitet i reningsverket. Reningsverket är tillståndsgivet för 20 000 anslutna personekvivalenter (pe) och anslutningsgraden är idag cirka 15 200 pe. En omprövning av reningsverkets tillstånd kan behöva ske innan 2050, dels om strängare reningskrav meddelas genom lagstiftning samt dels om tillståndsgiven belastning överskrids. Vid en prognostiserad befolkningsökning om 50–150 personer per år kan reningsverket behöva anpassas för att klara en högre belastning. Bedömningen är att detta är möjligt utan att behöva flytta eller utöka området för reningsverket.

Dagvatten

Dagvatten är regn eller smältvatten som tillfälligt och ibland i stora mängder rinner på markytan. Ofta är det vatten från tak, gator, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor. Inom våra tätorter leds dagvattnet bort via ledningsnät som mynnar i främst Kolbäcksån.

Vid kraftig nederbörd, även kallat skyfall, finns en risk för att ledningsnätet inte klarar av att leda bort allt dagvatten. Områden med lågpunkter kan då översvämmas, vilket kan skada byggnader och infrastruktur. I dagvattnet finns föroreningar från till exempel gator vilket påverkar vattenkvaliteten i våra vattendrag negativt. Riskerna med höga dagvattenflöden kan minskas med olika klimatanpassningsåtgärder. Exempelvis kan vattnet bromsas upp i särskilda magasin under mark eller dammar på vissa platser. Anpassningar i tätorternas grönstrukturer kan också bidra till klimatanpassningen.

En dynamisk skyfallskartering, som visar hur vattnet rör sig och var vatten samlas vid kraftiga skyfall, ska genomföras för kommunens tätorter. Karteringen behövs för att klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras på bästa plats och på ett optimalt sätt. I det fortsatta arbetet med dagvatten bör en dagvattenpolicy tas fram för att stödja hantering av dagvatten. Policyn bör även innehålla en vägledning för klimatanpassningsåtgärder.

Brandvattenförsörjning

Hallstahammar kommun är utbyggt med brandposter som är anslutna till det allmänna vattenledningsnätet. Denna brandvattenförsörjning kräver att tillräcklig kapacitet finns i systemet och att uttag av brandvatten inte påverkar tillgången på dricksvatten. Planeringen för brand- och släckvatten behöver ske i nära samarbete mellan VA-huvudmannen, räddningstjänsten och kommunen. Exempelvis behöver bebyggelse inom vattenskyddsområden planeras med särskild hänsyn till risken för föroreningar genom släckvatten. En utveckling av bebyggelsegrupper med kommunalt vatten och avlopp på landsbygden kan också innebära ett behov av brandvattenförsörjning via brandpost.

Det är även viktigt att samverka och göra medvetna val vid utformning av stora tomter för industri- och verksamhetsområden. VA-huvudmannen ansvarar bara fram till anslutningspunkten till fastigheten vilket kan bidra till att Räddningstjänstens krav på avstånd mellan brandpost och byggnad inte kan uppfyllas. Behovet av brandvattenförsörjning beror på vilken verksamhet som bedrivs och det är därför viktigt att se över möjligheterna vid lovhantering. Om verksamheter och markanvändning ändras inom ramen för gällande detaljplaner kan det bli svårt med både kapacitet och krav på maximalt avstånd till brandposter.

Avfallshantering

Hallstahammars kommun har tillsammans med övriga kommuner i Västmanlands län samt Enköpings och Heby kommuner bildat kommunalförbundet Vafab Miljö. Vafab Miljö arbetar med insamling och transport av avfall, samt sortering, återvinning, biologisk behandling, kompostering, rötning och deponering av avfall. Avfallet kommer från både hushåll och verksamheter. Kommunalförbundet har även ansvar för information och avfallsrådgivning. Vafab Miljö ansvarar för kommunens återvinningscentral som hanterar grovavfall, elavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall.

Det är viktigt att förstå att avfallsmängderna kan variera mellan olika områden och att det kan vara svårt att förutse avfallsmängderna i ett nytt område. Eftersom det är svårt att öka avfallsutrymmena i efterhand kan dessa behöva överdimensioneras. Eftersom avfallshantering, lagstiftning och konsumtionsmönster förändras över tid behöver utrymmena kunna anpassas till förändrat antal fraktioner och förändrade avfallsmängder. Trenden är att allt fler fraktioner samlas in fastighetsnära. Med anledning av denna utveckling kan det vara lämpligt att planera för gemensamma hämtställen, där det av olika anledningar inte går att ha sophämtning med egna kärl vid varje fastighet. Boende i dessa områden skulle i stället få gemensamma kärl i närheten av sin bostad.

Vid planläggning ska det finnas tillräckliga utrymmen för en god avfallshantering. Vid planering av ny bebyggelse bör den gemensam avfallshanteringen placeras i bästa möjliga läge eftersträvas. Det är viktigt att avfallshanteringen finns med i ett tidigt skede av planeringen av exempelvis nya bostadsområden och skolor. Vid ny- och ombyggnation ska avfallshanteringen utformas för att underlätta återvinning av avfallet. För att undvika att det uppstår felaktigheter som är svåra, dyra eller omöjliga att korrigera i efterhand är det viktigt att göra rätt från början. En god avfallshantering behöver ytor avsedda för insamling och vägar som gör att transportfordon kan inhämta avfall på ett smidigt och trafiksäkert sätt.

Vid hantering av lov- och förhandsbesked utanför detaljplanelagda områden är det viktigt att det finns tillräckligt stor yta för att klara den tekniska försörjningen. Till exempel behöver det finnas utrymme för vändzon eller parkering hämtningsfordonet. Avfallshantering utanför detaljplanelagda områden kan handla om både hushållsavfall och tömning av enskilda avloppsanläggningar i de områden där kommunalt avlopp inte finns. Vid hantering av enskilda bygglov utanför detaljplanelagda områden ska det gå att placera avfallshanteringen inom fastigheten. För bebyggelse med enskild avloppsanläggning ska det vara möjligt att nå platsen så att tömningsfordon kan köra fram och vända samt att tömningen kan ske på ett enkelt sätt.

Klimatförändringarna kan innebära utmaningar även för avfallshanteringen. Ett förändrat klimat kan påverka bärigheten på vägar, och redan idag förekommer problem med hämtningsfordon som ska fram på vägar för att hämta slam eller mat- och restavfall. Det finns även en risk för miljö och hälsa om tömning inte sker i tid, eftersom höga temperaturer vid till exempel en värmebölja påverkar avfallet.

Enskild VA-försörjning

Utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp finns enskilda lösningar. I Hallstahammars kommun finns cirka 750 enskilda avloppsanläggningar och ungefär lika många enskilda dricksvattenbrunnar. För att planera för tillsynsbehov bör en riskklassning av enskilda avloppsanläggningar genomföras. En del av avloppsanläggningarna delas av flera fastigheter. Utanför kommunens verksamhetsområde finns ett antal områden som har samlad bebyggelse. Gemensamt för dessa bebyggelsegrupper är att antalet fastigheter inte överstiger det antal om 20 till 30 stycken som vanligtvis krävs för att kommunen ska bli ansvarig för att ordna allmän VA-försörjning.

Vid prövning av enskilda avlopp ska ett klimatperspektiv tillämpas för att bedöma långsiktiga risker kopplade till klimatförändringar. Klimatförändringarna innebär ett varmare, torrare och blötare klimat vilket kan påverka grundvattnet. Längre, varmare och torrare somrar kan innebära lägre grundvattennivåer samtidigt som ökad nederbörd under höst och vinter kan skapa höjda grundvattennivåer. Detta ökar bland annat risken för kvalitetsförändringar i enskilda dricksvattentäkter på grund av plötsliga förändringar av vattennivån. Det kan även öka risken för olika problem med enskilda avloppsanläggningar som exempelvis igensättning. Informationsinsatser vilka risker som klimatförändringar skapar i enskilda dricksvattentäkter kan skapa en högre medvetenhet hos människor.

Vid anläggning av enskilda avlopp är avfallshanteringen ett viktigt perspektiv. Kommunalförbundet Vafab Miljö ansvarar för avfallet som uppstår och det är viktigt att avloppsanläggningen lokaliseras till platser så att tömningsfordon kan köra fram och vända samt att tömningen kan ske på ett enkelt sätt.

Energiförsörjning

Klimatförändringar skapar stora utmaningar och samhället behöver på kort tid göra stora förflyttningar för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp till 2045. Samtidigt krävs både långsiktig planering och investeringar för att kunna hantera den förväntade ökningen i elanvändning. För att säkra framtidens energiförsörjning ska kommunen satsa på en bred mix av fossilfria energikällor och vara öppen för ny teknik. Det stärker lokal självförsörjning och gör systemet mer flexibelt och motståndskraftigt.

Kommunen har en energiplan från 2015 med målet att halvera energianvändningen till 2050. Planen fokuserar på effektiv energianvändning och minskad klimatpåverkan. När en ny energiplan tas fram behövs även fokus på ett robust energisystem som möter upp nya förutsättningar med omställningen och ökad beredskap.

Svenska kraftnät satsar på att stärka elöverföringen för att möta framtida behov, till exempel genom Nord-Syd-satsningen i Östra Mellansverige där Hallstahammar ingår. En långsiktigt hållbar energiinfrastruktur kräver både strategisk planering och samverkan. Kommunen kan förbereda sig för en framtid med ökad elektrifiering och klimatanpassning bland annat genom att medverka till att förstärka elnätet regionalt och lokal, öka den lokala produktionen och underlätta flexibilitet i elanvändningen.

Eftersom det tar tid att bygga ut elnätet är det viktigt att kommunen tidigt kommunicerar sina behov. Elnätsföretagen tar vartannat år fram nätutvecklingsplaner enligt kraven i ellagen. Nätutvecklingsplanen beskriver bland annat hur elnätet kan utvecklas under den kommande tioårsperioden. I samband med detta arbete kan kommunen informera om kommande bebyggelseutveckling.

Effektiv energianvändning

Hur vi planerar bebyggelse och transporter påverkar kommunens energianvändning. För att nå målen om fossilfrihet måste andelen elektrifierade fordon öka betydligt. En transporteffektiv samhällsstruktur bidrar också till minskat elbehov. Enligt de prognoser som Energimyndigheten tar fram förväntas elbehovet i Västmanland att öka kraftigt fram till 2045, där den största källan utgörs av transportsektorn.

Fjärrvärme används inom flera sektorer i Hallstahammar och har varit relativt konstant över tid. Fjärrvärme minskar elbehovet för uppvärmning, avlastar elnätet och frigör kapacitet för andra energibehov.

Elbehovet inom industrin i länet förväntas vara relativt stabilt. Det råder osäkerheter kring hur snabbt fossila bränslen kan ersättas av el eller andra alternativa energikällor. Omställningstakten beror på teknikutveckling, tillgång till fossilfria energislag och industrins investeringar i klimatsmarta lösningar.

När användningsmönster förändras och ny teknik införs snabbare än elnätet byggs ut, ökar behovet av effekt. Exempelvis kan en elbilsladdare dra mer än dubbelt så mycket som en villa, och en elbilsmack lika mycket som ett helt villaområde. Detta kan belasta elnätet, särskilt i tätorter.

Effektbrist kan lindras genom flexibel elanvändning som innebär att hushåll och företag anpassar sin förbrukning över dygnet och året efter nätets kapacitet. Batterilösningar och vattenkraft kan också hjälpa till att balansera belastningen.

Mälarenergi bedömer att kapacitetsläget 2025 är utmanande men inte kritiskt. Historiskt har det funnits goda marginaler i systemet, där punktinsatser räckt för att möta behov. Kommunens elnät har byggts ut i etapper under perioder när efterfrågan och användningsmönster såg annorlunda ut. Marginalerna minskar snabbt och behovet av omfattande investeringar i nätstrukturer blir tydligare.

Vid utveckling ny bebyggelse i de centrala delarna av Hallstahammar ökar behovet av kapacitet i elnätet. Kapacitet byggs ut från nationell nivå ner till den lokala strukturen. Vid komplettering inom befintlig bebyggelse behöver det finnas plats för exempelvis transformatorstationer, kabelstråk och annan infrastruktur. En tidig och löpande dialog mellan kommunen och nätägare är avgörande för att möta framtida behov.

Minskad klimatpåverkan

Att minska klimatpåverkan handlar både om ny teknik och om att förändra människors beteenden. Samhällsplaneringen kan underlätta för människor att göra hållbara val i vardagen. Trots att befolkningen ökat har utsläppen i kommunen minskat de senaste 30 åren, främst tack vare övergången till fossilfria alternativ inom transporter, uppvärmning och el. Transporter dominerar utsläppen av växthusgaser men är samtidigt den bransch som det är enklast att göra snabba förbättringar inom.

Transporternas medverkan till växthusgaser kan minska genom utveckling av ett transporteffektivt samhälle. Ett transporteffektivt samhälle minskar behovet av fossila bränslen och energikrävande färdsätt, samtidigt som tillgängligheten förbättras. Det handlar om att minska onödiga resor, samordna transporter och främja kollektivtrafik, cykel och gång. För att elektrifieringen ska fungera krävs en väl utbyggd laddinfrastruktur i bostadsområden, vid arbetsplatser och längs pendlingsstråk.

Även om elfordon ökar, dominerar fortfarande bensin- och dieselfordon. Nationella prognoser pekar på en kraftig ökning av eldrivna fordon under de kommande åren. För att nå klimatmålen behöver fordonsflottan vara elektrifierad runt 2030, men i Hallstahammar väntas elfordon dominera först kring 2050. Det krävs därför en omställning med både ny teknik och förändrade resvanor.

För att minska den fossildrivna persontrafiken spelar kollektivtrafiken en central roll. Idag pendlar 55 procent av kommunens invånare till arbete i andra kommuner. Genom att förbättra och främja kollektivtrafik kan andelen personresor med fossildrivna fordon minska. Det bidrar till minskad användning av fossila bränslen, minskade utsläpp och en mer hållbar transportstruktur i regionen.

Robust energisystem

För att möta framtidens ökade elanvändning krävs ett stabilt och välplanerat energisystem. Lokal elproduktion bör införas där det är möjligt, elnät bör dimensioneras för att klara ökande laster och utbyggnaden av bebyggelse bör samplaneras med elnätsinfrastrukturen. Lösningar med batterilagring kan lagra överskottsel som sen kan användas vid behov, vilket jämnar ut belastningen på elnätet. Ett robust energisystem förstärker både försörjningssäkerheten och kommunens krisberedskap, samtidigt som omställningen till ett mer klimatsmart och hållbart energisystem underlättas.

I Hallstahammar produceras cirka 37 procent av elen lokalt, främst via vattenkraft och solceller. Vattenkraften bidrar med en stor del av elbehovet och solkraften har ökat kraftigt de senaste åren. Solkraften fungerar bara när solen lyser och är begränsad vid elavbrott, särskilt vintertid. Dessutom kan kapacitetsbrist i elnätet försvåra anslutning av fler solceller. För att solkraften ska fungera långsiktigt krävs planering för nätkapacitet och placering.

Hallstahammar saknar elproduktion i form av vindkraft. Hallstahammars kommun har tillsammans med Köpings kommun en gemensam vindkraftspolicy som identifierar områden med potential för vindkraft. En ny vindkartering visar förbättrade förutsättningar vilket innebär att en ansvarsfull utbyggnad inom dessa områden skulle kunna täcka upp till en tredjedel av kommunens elbehov. Samtidigt är kommunen restriktiv till vindkraft i Mälarnära områden med höga natur- och kulturvärden.