Inriktning

Kommunen behöver planera sin utveckling för det okända och samtidigt styra mot önskade mål. Översiktsplanen behöver till exempel ta höjd för en starkare tillväxt än vi tror och förbereda för en lägre tillväxt än förväntat. Detta kapitel beskriver framtidsbilden och inriktningen för kommunens utveckling till 2050.

Kapitlet har två avsnitt:

  • Framtidsbild

  • Utvecklingsinriktning

Framtidsbild 2050

Framtidsbild 2050 beskriver våra ambitioner för samhällsutvecklingen i Hallstahammars kommun och anger inriktningen för hur översiktsplanens hållbarhetsperspektiv ska tillämpas. Framtidsbilden består av fyra prioriteringar som är grunden för hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas och utvecklas. Framtidsbilden beskriver kommunens utveckling på en övergripande nivå och presenteras i planens förslag till utveckling av mark och vatten.

Illustration för att vi har nära till allt. Kanalen och slussen finns i mitten, med Strömsholms slott i bakgrunden. Människor rider framför slottet. Längs kanalen går ett äldre par och tre personer, en vuxen, ett barn och en i rullstol fiskar. Två människor paddlar i kanalen.

Vi har nära till allt

I Hallstahammars kommun är det nära till arbete, utbildning, service och upplevelser. Vi har ett rikt utbud av natur- och kulturvärden för rekreation och upplevelser. Det finns även gott om tillgängliga platser för återhämtning i vardagen. Vårt välutvecklade system för hållbara kommunikationer är tillgängligt för alla och gör det enkelt att resa lokalt och regionalt.

Illustration för att vi har bostäder och livsmiljöer där människor trivs. I bakgrunden syns ett flerbostadshus med ett café i bottenvåningen och människor som sitter och fikar. Det finns en trädallé framför husen där två barn leker med sparkcykel. Två kvinnor går och samtalar och bakom dem skymtas husen på villor och radhus.

Vi har bostäder och livsmiljöer där människor trivs

Kommunen har trivsamma livsmiljöer med grönska i tätorterna, närhet till natur, inbjudande utemiljöer och arkitektur av god och långsiktig kvalitet. Det finns ett blandat utbud av bostäder i alla tätorter som gör det möjligt att bo genom livets alla skeden. Vi växer i en lagom takt med mellan 50 och 150 nya invånare per år. Det finns centralt belägna bostäder som bidrar till trygga mötesplatser samt en välmående handel och service i kommunens tätorter.

Illustration för vi är en socialt välmående kommun med stark samhörighet. Bilden visar Hammarteatern i bakgrunden med ett träd och ett rådjur i det högra hörnet. Framför detta sitter flera människor och samtalar.

Vi är en socialt välmående kommun med stark samhörighet

I Hallstahammars kommun värnas mänskliga perspektiv i samhällsplanering. Vi är inkluderande och bjuder in till delaktighet och samhörighet. Våra utbildningar, plattformar för kultur och det rika föreningslivet bidrar till platsidentiteten och utgör en stark grund för gemenskapen. Vår samhällsplanering bidrar till jämlika och jämställda livsvillkor och folkhälsan i kommunen är god.

Illustration för vi är en miljömässigt robust kommun. Bilden visar Kolbäcks stationshus i bakgrunden tillsammans med ett körande tåg. Vid stationen finns en vägvisare där det står Hallstahammar, Strömsholm och Kolbäck. Framför stationen cyklar en familj och en kvinna går med barnvagn. Det finns en liten damm med näckrosor, bin och ängsblommor längst fram i bilden där en flicka står och blåser maskrosfrön.

Vi är en miljömässigt robust kommun

I Hallstahammars kommun tar vi ansvar för klimatförändringar och agerar för att framtida generationer kan leva i balans med planetens resurser. Vi har välutvecklade ekosystemtjänster där den biologiska mångfalden och goda miljöförhållanden är bärande förutsättningar. Det är enkelt att resa hållbart och utsläppen från transporter har minskat. Vi tar medvetna val där resurseffektiva och långsiktiga lösningar prioriteras.

Utvecklingsinriktning

Inriktningen redovisar den långsiktiga utvecklingen inom kommunens geografiska område för de tre grundläggande strukturerna bebyggelse, natur och friluftsliv samt kommunikationer. Inriktningen består av en utvecklingskarta och fyra utvecklingsstrategier. Kartan visar prioriterade noder och strategiska samband som påverkar den långsiktiga utvecklingen.

Diagram som visar den historiska befolkningsutvecklingen samt en svagt uppgående kurva enligt SCB-s prognos och en brantare kurva uppåt för en övre nivå för tillväxt till 2050.

Hur mycket vill vi växa?

Hallstahammars kommun ligger i en expansiv region och ingår i det geografiska området för det storregionala planeringssamarbetet i östra Mellansverige, ÖMS 2050. Det beräknas behövas en planberedskap för omkring 1,6 miljoner nya invånare mellan 2015 och 2050 i hela östra Mellansverige.

Hallstahammars kommun har sedan mitten på 2000-talet haft en positiv befolkningstillväxt och erbjuder goda livsmiljöer för människor i närheten av storstadens puls. Detta innebär att kommunen har stor potential att fortsätta vara en attraktiv boendeort med en ökande befolkning.

Att kommunen växer är positivt eftersom det skapar ett större underlag för bland annat service och kollektivtrafik. Samtidigt ställer det krav på utökad samhällsservice i form av exempelvis skolor, förskolor samt vård- och omsorg. I kommunen finns det redan en befintlig bostadsbrist som behöver hanteras och samordnas med bland annat service och kommunikationer. Det är därför viktigt att vi växer i en lagom takt så att vi kan fortsätta erbjuda goda livsmiljöer och bevara vår identitet.

Den planerade utvecklingen ska rymma en befolkningstillväxt på mellan 18 300 och 21 000 invånare till år 2050. Den lägre nivån motsvarar den prognos som SCB gör för Sveriges kommuner. Den högre nivån syftar till att ta höjd för en starkare tillväxt men samtidigt sätta taket för hur vi kan utvecklas i en lagom takt enligt framtidsbild 2050. Diagrammet till höger visar den historiska befolkningsutvecklingen samt en svagt uppgående kurva enligt SCB-s prognos och en brantare uppåtgående kurva för en övre nivå för tillväxt till 2050. Tillväxten är fördelad på de tre tätorterna och landsbygden med mindre orter och byar i ungefär samma andelar som idag.

Utvecklingskarta

Utveclingskartan visar schematisk utveckling av kommunen med tre noder. Hallstahammars tätort - Hallstahammar är kommunens centralort och utgör en nod för bebyggelseutveckling. Orten har värden för boende och service. Stor del av bebyggelseutvecklingen samlas här genom komplettering av tätortens bebyggelse. Kolbäcks tätort - Kolbäck utgör en nod för utveckling med trivsamma boendemiljöer och en stark kollektivtrafiknod. Komplettering av den befintliga bebyggelsen bidrar till att främja orten som kommundelcentrum. Strömsholms tätort - Strömsholms tätort erbjuder unika boendemiljöer och ett viktigt besöksmål genom dess starka natur- och kulturvärden samt betydelse för hästnäringen. Eriksberg föreslås vidareutvecklas med verksamheter och industri. Mellan kommunens orter pekas kopplingar ut. Viktiga samband för att bibehålla och utveckla samhörigheten mellan kommunens tätorter. Stråket är särskilt viktigt för gång- och cykel och kollektivtrafiken. Kartan visar även viktiga noder utanför kommunen att säkerställa god tillgänglighet till, dessa noder är Surahammar, Örebro, Köping, Västerås, Stockholm och Eskilstuna. Till dessa visas även viktiga regionala transportsamband. Kolbäcksån/Strömsholms kanal och dess strandnära skog (det grön-blåa stråket) utgör ett viktigt värde för natur- och friluftsliv som ska beaktas och utvecklas för att ökad tillgänglighet. Den tätortsnära skogen runt Hallstahammars tätort utgör ett viktigt sammanhängande område med värde för natur och friluftsliv som ska värnas. Området runt Strömsholms slott och Strömsholms golfbana utgör noder med särskilt stor funktion för natur- och friluftslivet i kommunen och ska värnas.

Utvecklingsstrategier

Symbol för utveckla och binda samman grön- och blåområden. Symbolen visar en blå pil mellan två målpunkter och gröna träd på båda sidor om pilen.

Utveckla och binda samman grönområden och vattenområden.

Kommunens grönska är en viktig tillgång för människor och bidrar bland annat till god hälsa. Dessutom skapar grönska en möjlighet för friluftsliv och rekreation för kommunens invånare. Genom att utveckla och binda samman olika grönområden kan tätorterna att se mer levande och inbjudande ut. Kolbäcksån och Strömsholms kanal har stor betydelse för kommunens identitet och ska utgöra ett strategiskt samband för naturvärden och rekreation.

Symbol för strategin samla bebyggelsen i noder. Symbolen visar en cirkel som ligger ner. På cirkeln står tre hus i olika storlekar.

Samla bebyggelsen i noder.

Bebyggelseutvecklingen ska i huvudsak ske i tätorterna Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm. På landsbygden utvecklas redan etablerade byar för att öka förutsättning för kollektivtrafik och service. Industri och verksamhetsområden ska växa i samlade kluster i mer bullerutsatta lägen separerat från bostadsbebyggelse. Genom att samla bebyggelsen i noder kan också kommunens natur- och kulturvärden bibehållas och utvecklas.

Symbol för strategin öka tillgängligheten inom kommunen och mälardalsregionen. Symbolen visar en central med fem cirklar utanför. Cirklarna utanför är sammankopplade med cirkeln i mitten med linjer.

Öka tillgängligheten i Mälardalsregionen.

Kommunen kan bli en strategisk knutpunkt i Mälardalsregionen där olika transportslag möts. Kolbäck och Hallstahammars stationer ska bli starka bytespunkter som samlar lokal och regional kollektivtrafik på järnväg och väg. Den lokala kollektivtrafiken gör det möjligt för alla att resa mellan kommunens tätorter. Genom att koppla samman kommunen och regionen kan fler få möjlighet att nå resmål inom rimlig tidsrymd och resa hållbart till skola, arbete och fritid.

Symbol för strategin koppla samman kommunen fysiskt och mentalt. Symbolen visar en streckad linje mellan två målpunkter. På ena sidan om strecken står två människor och skakar hand, på den andra sidan av strecket finns en cykel.

Koppla samman kommunen fysiskt och socialt.

Vi ska utveckla cykelnätet mellan kommunens tätorter. Inom tätorterna ska vi utveckla starka gång- och cykelstråk för att göra det enklare för alla att ta sig runt på ett hållbart sätt. Detta sammanlänkar kommunen och bidrar till både folkhälsa och samhörighet.