Vad är hållbar utveckling?

En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner som är beroende av varandra. Ekologisk eller miljömässig hållbarhet innebär att handla inom de planetära gränserna. Social hållbarhet innebär att utveckla ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls. Ekonomisk hållbarhet är en möjliggörare för att motverka fattigdom och tillgodose människors grundläggande behov inom ramen för jordklotets ändliga resurser.

De tre hållbarhetsdimensionerna står i ett ömsesidigt beroende till varandra och det behöver finnas balans och samverkan mellan dessa. Ibland krävs avvägningar mellan dem för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Det som i närtid verkar mest fördelaktigt inom en dimension kan på längre sikt innebära en negativ effekt på helheten.

Ekologisk och miljömässig är olika benämningar på samma dimension. Båda begrepp syftar till naturen, miljön och planetens livsuppehållande system. Vi har valt att bibehålla benämningen från källan när vi hänvisar till de olika hållbarhetsdimensionerna.

Bilden till höger visar de tre hållbarhetsdimensionerna i en cirkelmodell där den sociala grunden utgör den innersta cirkeln och det ekologiska taket utgör den yttersta cirkeln. I utrymmet mellan dessa två finns Ett säkert och rättvist utrymme för mänskligheten.

Styrdokument för hållbar utveckling

Det finns ett antal centrala mål och riktlinjer som Hallstahammar kommun utgår från i hållbarhetsarbetet och som ska genomsyra översiktsplanen.

Strategi och ramverk för hållbar utveckling

Hallstahammars kommun har antagit en strategi och ramverk för hållbar utveckling för att skapa förutsättningar för kommunen att förstärka bidraget till genomförandet av Agenda 2030 och uppnå ett hållbart samhälle. Strategin och ramverket utgår i grunden från allas rättigheter till god hälsa, ett meningsfullt liv i trygghet och i samklang med vår världs resurser. Genom ramverket har en gemensam definition av hållbarhetsdimensionerna tagits fram.

Med ekologisk hållbarhet avser Hallstahammars kommun att alla medborgare har insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att vår rätt att förändra och bruka den är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Det innebär att alla arbetar aktivt för att minska användningen av icke-förnyelsebara naturresurser och förebygga föroreningar, kontinuerligt minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi, bevara den biologiska mångfalden, samt bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Översta bilden till höger illustrerar den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, med koppling till de globala målen och en förklarande text.

Med social hållbarhet avser Hallstahammars kommun en socialt hållbar samhällsutveckling där grundläggande mänskliga behov uppfylls, för såväl dagens generation som kommande generationer. Respekt för mänskliga rättigheter är centralt i sammanhanget, liksom att utveckla välfärdssystem som är anpassade till att möta de demografiska förändringar och andra utmaningar som vi står inför. Förutom det vidare begreppet mänskliga rättigheter är jämställdhet, jämlikhet, demokrati, delaktighet, social sammanhållning och folkhälsa viktiga aspekter i arbetet för ökad social hållbarhet. Den mellersta bilden till höger belyser den sociala dimensionen av hållbar utveckling, där sambandet med de globala målen tydliggörs genom en kompletterande beskrivning.

Med ekonomisk hållbarhet avser Hallstahammars kommun en ekonomi som skapar förutsättningar för att öka den sociala och ekologiska hållbarheten och där vi inte skjuter kostnader på framtiden. Genom långsiktiga, uthålliga och strategiska ekonomiska beslut och samarbeten ska vi tillvarata resurser på ett ekonomiskt hållbart sätt och vara effektiva med de resurser vi har. Vi samverkar med olika samhällsaktörer för att tillsammans skapa ekonomiskt hållbara och innovativa lösningar för att utveckla nya sätt att arbeta förebyggande och möta nuvarande och framtida behov på ett hållbart sätt. Bilden längst ner illustrerar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling med koppling till de globala målen.

Globala målen

Agenda 2030 består av 17 globala mål för att uppnå en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Bilden överst till höger visar ikonerna för målen. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

De tre dimensionerna av hållbar utveckling genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. Flera av målen är beroende av och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål.

Miljömålen

Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Sveriges miljömål består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt flera etappmål. Den undre bilden till höger visar ikonerna för miljömålen. När det gäller miljön handlar Sveriges miljömål och de globala målen i Agenda 2030 om samma utmaningar. Att uppnå miljömålen innebär att vi uppnår den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 i Sverige.

Kommunen är idag en pendlarkommun i storstadens närhet som har goda förutsättningar att utvecklas till en småstadskommun. Tätorter och landsbygd skulle kunna erbjuda småskaliga och goda livsmiljöer där pendlingsbehoven minskar genom fler lokala arbetsplatser och service samt ett bredare bostadsutbud för livets alla skeden.

Kommunens rika natur-, rekreations – och kulturmiljöer ger invånarna goda möjligheter till fritid och återhämtning. Genom landskapet löper Strömsholms kanal och Kolbäcksån och förbinder skogar i norr med jordbruksmarker och Mälaren i söder. De rika miljöerna för natur och rekreation är också viktiga för besöksnäringen.

Det har idag blivit vanligare att människor väljer boendeort först och pendlar till sitt arbete snarare än att bosätta sig där arbetet finns. Hallstahammars kommun har nära till flera större städer och goda kommunikationer innebär att det finns mer än 100 000 tillgängliga arbetstillfällen inom relativt bekväma pendlingsavstånd för de som bor i kommunen. Närheten till Mälardalsregionen ger även kommunens invånare god tillgång till utbildning, nöjen och fritidsaktiviteter.

För att kommunen ska kunna utvecklas till en ort med goda boende- och livsmiljöer och erbjuda det goda livet i storstadens närhet, är det viktigt att stärka de befintligt goda kommunikationerna samt att tillvarata, utveckla och tillgängliggöra den rika mångfald av kultur- och naturresurser som finns.

Kartan till höger visar hur de olika orterna i Mälardalen förhåller sig till Hallstahammar. Stockholm, Uppsala och Örebro ligger inom en radie på 10 mil. Fagersta, Sala, Arboga, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping ligger inom en radie på 5 mil. Närmaste grannar är Surahammar, Köping, Kungsör och Västerås.

Hallstahammars kommun är godkänd medlem i Världshälsoorganisationens nätverk för äldrevänliga städer och kommuner. Detta innebär att det ska finnas särskilt goda möjligheter för äldre att bo, delta och åldras i samhället. I kommunens attraktionsstrategi från 2021 konstateras samtidigt att det finns ett växande intresse från barnfamiljer att bosätta sig i kommunen. Den aktiva familjen är en målgrupp som det finns goda förutsättningar för genom den rika tillgången på natur och friluftslivsaktiviteter.

Kommunens tätorter har i hög grad bebyggelseområden som ofta är homogena. Det kan vara större områden med bara villor eller områden med många hyresrätter. En utmaning är att kunna erbjuda människor i olika livssituationer möjlighet att bo kvar oberoende av familjeförhållanden, socioekonomiska förhållanden eller åldersmässiga faktorer. En avsaknad av alternativ försvårar möjligheten till flyttkedjor och en balanserad bostadsförsörjning. En ökad variation av hustyper och upplåtelseformer har betydelse för sammanhållning och integration och ökar möjligheten för alla att bo kvar i livets alla skeden. Det ger också goda möjligheter för kommunen att erbjuda goda boendemiljöer för dem som vill flytta hit.

Boendemiljö och människors livsstil påverkar folkhälsan i stor utsträckning. Folkhälsotalen i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och länet. I kommunen finns en stor andel ensamhushåll vilket ökar risken till ensamhet och isolering, vilket bidrar till psykisk ohälsa. Försörjningsbördan för förvärvsarbetande högre än i riket samtidigt som det finns ett växande antal årsika invånare.

Vardagsmotion är avgörande för en god folkhälsa och kopplar både till fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att främja människors hälsa och välbefinnande behövs en struktur som främjar hälsosamma livsstilsval som också kan bidra till en hållbar utveckling på lång sikt genom en robust samhällsstruktur. Fysiskt aktiva barn tenderar att bli fysiskt aktiva som vuxna och satsning på säkra och trygga skolvägar och väl utformade utemiljöer vid skolor har stor betydelse för folkhälsan på längre sikt. När kollektivtrafiken är väl utbyggd, rör sig människor mer till vardags eftersom de går till och från hållplatserna. Promenadvänliga bostadsområden gynnar folkhälsan och bidrar samtidigt till att invånarna blir mer benägna att lära känna sina grannar, att lita på människor i området och engagera sig socialt.

De tre största källorna till utsläpp av växthusgaser i Sverige är transporterna, industrin, och jordbruket. Sverige har särskilt goda förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser. Bland annat har Sverige goda tillgångar på förnybara naturresurser som vattenkraft och skog. Samhällsplaneringen spelar en stor roll för att skapa en struktur som gör det enkelt att göra hållbara val och begränsa klimatpåverkan.

Effekterna av klimatförändringarna påverkar hela samhället. Planeringen kan bidra till att skapa ett samhälle som bättre kan hantera det förändrade klimatet och mildra dess effekter på människor och miljön. Exempelvis spelar grönstrukturen en stor roll för att hantera ökad nederbörd samtidigt som de också bidrar till att dämpa temperaturen vid värmeböljor.

Klimatförändringar sker på lokal, nationell och global nivå vilket för med sig förändrade förutsättningar för samhällsplaneringen och den byggda miljön. I takt med att den globala medeltemperaturen stiger ökar också förekomsten av extrema väder så som torka, värmeböljor och skyfall. I Sverige innebär detta att vi behöver ta höjd för ett varmare, torrare och blötare klimat.

Ett varmare klimat innebär en högre medeltemperatur men även en större risk för värmeböljor. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet, framför allt för grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen såsom barn, gravida, äldre, personer med funktionsvariation och kroniskt sjuka.

Nederbördsmönstren förväntar fortsätta ändras i framtiden vilket bidrar till generellt starkare kontraster mellan blöta och torra regioner och perioder. Detta bidrar till både ett torrare och blötare klimat med ökad risk för bränder och lägre grundvattennivåer samt för mer intensiva skyfall och översvämningar.

Kommunens långsiktiga planering behöver ge en tydlig överblick över kommunen sett till klimatfrågor och risker. Samhället behöver utformas för att begränsa klimatpåverkan och minska risker med nuvarande klimatförhållanden i åtanke och samtidigt ta höjd för framtidens klimatförändringar.

Utvecklingen av tekniken kan i framtiden innebära snabba förändringar i hur människor arbetar och vilka behov det finns. Kommunens starka industrier kan exempelvis komma att utvecklas med ny energikrävande teknik. Även IT-infrastrukturen är en förutsättning för digitalisering, distansarbete och teknikutveckling. Hemarbete eller distansarbete har blivit allt vanligare vilket påverkar kulturer runt arbetsmobilitet, lokalbehov och tillgång till snabba och pålitligt bredband. Invånare kan också i allt större utsträckning börja använda eldrivna fordon som elbil eller elcykel vilka kräver ny infrastruktur genom möjligheter till laddning och utrymme i gaturummet för en trafiksäker miljö.

För att Hallstahammars kommun ska kunna fortsätta locka människor och företag till kommunen för att bibehålla en positiv utveckling är den moderna infrastrukturen och digital teknik avgörande. Hallstahammar ligger i en region med en lång industritradition och en hög ekonomisk tillväxt. Regionen har ett underskott av elproduktion och tillgången på kapacitet för ett utökat effektuttag i Västmanland är över lag ansträngt. Energiförsörjningen lokalt har utmaningar kopplat till elnätets kapacitet och kommunen behöver bevaka och säkerställa en god kapacitet och hållbar energiförsörjning för framtiden.